USA:s president Trump har nu slagit till med "strafftullar" mot cirka 180 länder, via EU även mot Tyskland och Sverige. Ibland beskrivs effekterna av denna merkantilistiska politik som relativt hanterbara för tysk ekonomi. Men sekundäreffekterna bör inte underskattas, menar professor Hubert Fromlet, senior advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren. 

Att tullarna bara i begränsad omfattning kommer skada tysk ekonomi är i bästa fall en sanning med modifikation. Därtill gäller den – om överhuvudtaget – endast för direkt tysk export till USA. 

Vad som kanske oroar mig ännu mer än de nämnda direkta handelseffekterna är det relativt stora antalet indirekta eller sekundära effekter som framkallas av Trumps handelskrig, exempelvis tillväxtmarknadernas framöver dämpade importförmåga på grund av försvagad egen export. En sådan konstellation kan i sin tur försvåra tysk export till just emerging markets. Dylika negativa sekundäreffekter på tysk export kan dessutom också mycket väl dyka upp på OECD-marknader på grund av dämpad tillväxt även där. 

Koalitionsförhandlingarna accelereras

Konjunkturutsikterna för tysk ekonomi under 2025 framstod redan för några månader sedan som blygsamma med i bästa fall en BNP-tillväxt kring 0,5 procent. Saken blir inte bättre av två påtagliga hinder i vägen som börjat torna upp sig under de senaste veckorna. 

"Givetvis innebär Trumps handelskrig en föga välkommen försämring av de tyska tillväxtperspektiven."

Det handlar dels om de krångliga tyska koalitionsförhandlingarna som ännu inte konkret visat på någon lovande framtidsanda. Dels innebär givetvis Trumps handelskrig en föga välkommen försämring av de tyska tillväxtperspektiven. På tyska skulle man kunna sucka och kommentera det precis påbörjade handelskriget med orden "das hat uns gerade noch gefehlt" (det sista vi behövde).

Men nu finns det också vissa analytiker som tycker att Trumps tullkrig mycket väl kan bidra till en effektivisering och kvalitetsförbättring av de pågående tyska koalitionsförhandlingarna – helt enkelt för att pressen i dessa dagar ökat väsentligt att åstadkomma mer näringslivsvänliga resultat, när nu åter ett konkret tyskt recessionshot hägrar. Personligen tror jag inte riktigt på denna påtryckningsteori. Men vem vet? I vart fall verkar det numera ännu säkrare efter Trumps påbörjade villoväg att de pågående koalitionsförhandlingarna till sist kommer att leda till bildandet av en stor koalition.

Direkta och indirekta handelseffekter – de indirekta kan väga tyngre

När det gäller de direkta effekterna av Trumps protektionism mot Tyskland kan inledningsvis konstateras att tysk export till USA utgör cirka 3,5 procent av BNP. En antagen tillbakagång med 10 procent skulle således minska tysk BNP med omkring 0,3 procent. Inte så mycket, skulle man kanske tro. Dock har Trumps ekonomiska världskrig också en stor mängd effekter som indirekt kommer att beröra den tyska ekonomin. Dessa indirekta effekter ser speciellt oroväckande ut. Dessutom föranleder de mestadels inga djupare reflektioner i den ekonomiska analysen.

 Låt oss därför räkna upp några exempel på dylika indirekta effekter (utan rangordning):

• Recessionshotet i USA, vilket är uppenbart, förstärkt av stigande inflation och bakbunden penningpolitik (i motsats till större penningpolitiska frihetsgrader för ECB).
• Det ter sig uppenbart att en eventuellt kommande amerikansk recession skulle leda till negativa tillväxteffekter på många andra länder – både psykologiskt och realekonomiskt. Detta på grund av ytterligare dämpad amerikansk importförmåga eller -vilja.
• En närmare titt på Vita husets nya tullförteckning visar tydligt att många emerging markets (tillväxtmarknader) kommer att belastas med mycket höga tullsatser på den viktiga amerikanska importmarknaden (se min artikel från den 3 april 2025). I detta sammanhang är det viktigt att veta att den amerikanska importmarknaden till och med spelar en nyckelroll för många emerging markets. Konfronteras dessa emerging markets med svagare exportintäkter från den väsentliga USA-marknaden, reduceras också dessa länders importförmåga från exempelvis Tyskland.

Vi vet för lite – men flexibilitet erfordras

Ovanstående punkter gör en tydlig antydan om svårigheten med aktualiseringen av (tyska) konjunkturprognoser mot bakgrund av den snabbt stigande protektionismen. 

"Det går till exempel inte att förutspå den fortsatta vägen för USA:s handelspolitik."

Det går till exempel inte att förutspå den fortsatta vägen för USA:s handelspolitik. Fortsätter handelskriget att eskalera eller blir det inom överskådlig tid rentav en nedtrappning av den pågående protektionistiska tillspetsningen – och vilket eller vilka tidsfönster ska man samtidigt tillämpa i prognosförutsättningarna?  

Denna osäkerhet leder till tre viktiga slutsatser:

För det första innebär ovan beskrivna indirekta effekter av tullkriget att ekonometriska modeller belastas med ännu större osäkerhet än vad som vanligen är fallet. Därför är det svårt eller omöjligt att i dagsläget beräkna negativa handels- och tillväxtkonsekenser. Det gäller också Tyskland. 

För det andra kan kommande prognosförutsättningar mycket väl snabbt förändras och således leda till relativt frekventa revideringsbehov av konjunkturprognoser, även för Tyskland. 

För det tredje är det av stor vikt att företag under de närmaste åren noggrant följer utvecklingen av USA:s och andra länders handelspolitik – och detta med optimal flexibilitet.

Icke att förglömma i dessa protektionistiska sammanhang: Det finns också andra exportmarknader än den amerikanska! Således skulle inte minst Tyskland – gärna tillsammans med Sverige  – kunna vara pådrivande vad gäller ett snart frihandelsavtal med Indien.