Tillväxten drivs av flera faktorer: ett förändrat säkerhetsläge i Europa, ökade försvarsinvesteringar i Sverige och hos allierade, samt en successiv uppbyggnad av totalförsvaret. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har efterfrågan på svensktillverkad försvarsmateriel ökat markant. Det gäller inte bara stora systemleverantörer, utan även små och medelstora företag som levererar komponenter och delsystem.

Exporten av svensk försvarsteknik ökade med 26 procent under 2024, där Tyskland fortsatt är ett av de viktigaste mottagarländerna. Det visar på en redan etablerad relation som kan fördjupas ytterligare. Störst omsättningsökning ses hos medelstora tillverkare och underleverantörer på försvarsområdet.

"Vi börjar nu se effekter av investeringarna i det militära försvaret, även hos underleverantörer och i hela värdekedjan."

– Vi börjar nu se effekter av investeringarna i det militära försvaret, även hos underleverantörer och i hela värdekedjan, säger Robert Limmergård, generalsekreterare för branschorganisation för säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, säger Robert Limmergård, generalsekreterare för branschorganisation för säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF.

– Vi ser däremot inte motsvarande effekter av en uppbyggnad av totalförsvaret för de företag som verkar inom samhällssektorn, mot till exempel kommuner och regioner. Det kan bero på att de aktörerna uppfattar oklarheter kring krav och finansiering samt att investeringarna ännu inte nått verksamhetsutövarna. Antalet årsarbetskrafter i sektorn uppgick 2024 till 28 416 jämfört med 22 250 under 2023. Det innebär en ökning med fler än 500 medarbetare per månad.

Tysklands säkerhetspolitiska uppvaknande – en ny spelplan för Sverige

Samtidigt som Sveriges säkerhets- och försvarsindustri växer i rekordfart, sker stora förändringar i Tyskland. Efter decennier av försvarspolitisk återhållsamhet har landet godkänt ett historiskt infrastrukturpaket på 500 miljarder euro där stora delar av finansieringen är öronmärkta för att stärka landets militära kapacitet och försvarsförmåga. Det är ett tydligt tecken på att Tyskland vill ta en ledarroll i Europas säkerhet - och det förändrar även spelplanen för Sverige. 

Tyskland tar i sin nya strategi ett breddat grepp, där civilförsvar, cybersäkerhet och skydd av kritisk infrastruktur nu inkluderas. Stora resurser frigörs för att möta både militära och civila hot.

Tysklands nya strategi innebär att vissa av de säkerhetsrelaterade utgifter som överstiger 1 procent av BNP (ca 43 miljarder EUR), undantas från den tidigare strikta skuldregeln. Det ger regeringen ett budgetutrymme på nära 20 miljarder euro redan 2025, och upp till 67 miljarder euro fram till 2028, bland annat för militärt stöd till Ukraina och investeringar i digital säkerhet.

Tysk säkerhets- och försvarsindustri omsatte 83 miljarder euro

Tysklands säkerhets- och försvarsindustri är spridd över flera sektorer och omfattar både civil och militär produktion. Många företag arbetar parallellt med produkter för både försvar och samhällssäkerhet. Enligt siffror från det tyska näringsdepartementet (BMWK) omsatte branschen omkring 47 miljarder euro under 2022, varav 31 miljarder kom från försvarssektorn och 17 miljarder från säkerhetsområdet. 

Räknar man in de indirekta effekterna, som underleverantörer och relaterade tjänster, bidrar branschen med totalt 83 miljarder euro – motsvarande 1,3 procent av Tysklands industriproduktion. Totalt sysselsätter sektorn 387 000 personer, varav 105 000 jobbar inom försvar och 282 000 jobbar inom säkerhet. 

Frivillig värnplikt i Tyskland – inspirerad av Sverige 

Tyskland inför en ny modell för frivillig militärtjänst, med bättre villkor och moderniserad utbildning. Målet är att locka upp till 30 000 unga per år, utan att återinföra allmän värnplikt. Modellen är delvis inspirerad av Sveriges modell som är en kompromiss av frivillighet och plikt. Även om många söker frivilligt, kan svenskar också bli inkallade med plikt, och då är det obligatoriskt att delta.

Stöd att söka för tysk-svenskt innovationssamarbete

Det svensk-tyska innovationspartnerskapet som förnyades i maj 2024 av statsminister Ulf Kristersson och dåvarande förbundskansler Olaf Scholz och är ett strategiskt samarbete med fokus på säkerhet, digitalisering och grön omställning. Samarbetet omfattar ett fördjupat samarbete inom försvarstekniken, såsom stridsflyg, undervattenssystem, beväpnade fordon, sensorer, cyberförsvar och skydd mot kemiska, biologiska och radiologiska hot. Det omfattar också gemensam utveckling av försvarskapacitet och forskning inom säkerhetsinnovationer liksom ökad motståndskraft mot hybrida hot och skydd av kritisk infrastruktur. Tyska och svenska små och medelstora företag (SME) som vill samarbeta kan gemensamt söka utlysningar för FoU-projekt via Vinnova och tyska ZIM-programmet.

Vid intresse eller för mer information om planerade aktiviteter, stödprojekt och/eller individuell marknadsrådgivning (marknadsanalys och affärsetablering), är du varmt välkommen att kontakta oss.