Något vänligare signaler från tidiga tyska konjunkturindikatorer

2024-05-30

Den senaste tiden uppvisar ledande konjunkturindikatorer något vänligare siffror. Vi vet dock ännu inte säkert om vändpunkten verkligen har nåtts eller rentav passerats. Men en viss tillförsikt kan skönjas, skriver professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

Slutet av 2023 blev en ganska tung period för den tyska konjunkturen. Pessimismen spred sig snabbt, kanske något väl snabbt. Och även om varje uppgång måste tas med en nypa är det viktigt att analysera de konkreta siffrorna.

Tysklands ”leading indicators” – flertalet åt rätt håll 

Konjunkturindikatorer delas ofta upp i följande tre tidsbetonade kategorier:

  • tidsmässigt ledande indikatorer - med relativt tidiga konjunktursignaler (”leading”)
  • tidsmässigt med en viktig konjunkturkurva sammanfallande indikatorer (”coincident”)   
  • tidsmässigt i konjunkturcykeln eftersläpande indikatorer (”lagging”).   

I denna artikel ska vi framför allt titta på den senaste utvecklingen av de ledande konjunkturindikatorerna för tysk ekonomi. Finns det äntligen mer konkreta tecken på en till sist begynnande konjunkturuppgång?

För att svara på detta ska följande tio ledande tyska konjunkturindikatorer beaktas (de flesta är baserade på enkäter):

PMI, tillverkningsindustri: maj: 45,4; apr: 42,5; mar: 41,9; feb: 42,5.

Svaren från inköpscheferna går åt rätt håll, dock relativt blygsamt.

PMI, tjänster: maj: 53,9; april 53,2; mar: 50,1; feb: 48,3.                                         

Här är uppgångssignalerna något tydligare än vad gäller industrin. 

Ifo-affärsklimatet: maj: 89,3; apr: 89,3; mar: 87,9; feb: 85,6.                      

Tysklands viktigaste ”leading indicator” stagnerade i maj. Bara tillfälligt? 

ZEW-sentimentindex: maj: 47,1; apr: 42,9; mar: 31,7; feb: 19,9.                   

Den stadiga förbättringen sedan förra hösten underströks också i maj.  

GfK-konsumtionsklimat: maj: -20,9; apr: -24,2; mar: -27,3; feb: -28,8.              

Det tyska konsumtionsklimatet håller på att ljusna, men alltjämt försiktigt. 

KfW-”Mittelstandsindikator”: apr: -11,3;  mar: -16,5; feb: -21,7.                                            

KfW-bankens enkät för främst medelstora företag börjar peka åt rätt håll. 

KPI (Euroland, indikator för ECB-ränta): apr: 2,4 procent, mar 2,4 procent, feb 2,6 procent). 

KPI-inflationen närmar sig 2-procentmålet, men vad händer med lönerna?   

KPI (Tyskland): maj: 2,4; apr: 2,2 procent; mar: 2,2 procent; feb: 2,5 procent.

Tysklands bidrag till euroländernas inflation och därmed räntan är viktig. Bakslaget i maj är begränsat.  

Lastbilstransporter (”truck-toll-mileage-index enligt Destatis): apr: +2,8 procent; mar: -0,9 procent, -feb: -0,3 procent. 

En förbättring syns endast i april.

Kiel-WorldTrade-Indicator (via havstransporter): Import april EU: +2,2 procent; USA: +3,4 procent; Kina: +0,5 procent jämfört med föregående månad. 

Först nu lätta ljusglimtar, men hittills utan genomslag på tysk export.

Slutsats: vårtecken i den tyska konjunkturen                                                            

De något vänligare tecken från nästan samtliga här undersökta tidiga konjunkturindikatorer behöver förstärkas under de närmaste månaderna. De senaste månaderna har dock framstått som något bättre än allmänt prognosticerat i början av detta år. 

Under det första kvartalet steg således Tysklands BNP med 0,2 procent jämfört med det sista kvartalet ifjol. Detta innebär att Tyskland ånyo kunnat undvika en teknisk recession, med nu äntligen tilltagande förhoppningar om en begynnande (långsam) konjunkturuppgång. Detta givetvis enbart om ytterligare nämnvärda geopolitiska spänningar uteblir. 

"Min egen bedömning för Tysklands BNP-tillväxt med cirka 0,5 procent under 2024 ligger en aning högre än majoritetsprognosen."

Min egen bedömning för Tysklands BNP-tillväxt med cirka 0,5 procent under 2024 ligger en aning högre än majoritetsprognosen med alltjämt mer frekvent förekommande 0,1-0,2 procent. Såväl något bättre konsumtion (på grund av lägre räntor) och export (främst till EU) borde kunna bidra till en sådan utveckling. Det förefaller sannolikt att fler prognosmakare så småningom kommer att genomföra lätta uppskrivningar av sina Tyskland-prognoser. Våren har nu också nått den tyska konjunkturen.

Träden kommer likväl inte att växa i himlen – inte heller under ett troligen bättre år 2025!

Kontakt

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren

Kontakta mig
Vi tar endast emot ärende från företag och organisationer.
Genom att skicka in formuläret behandlar Tysk-Svenska Handelskammaren dina personuppgifter. Integritetspolicy | Tysk-Svenska Handelskammaren
Ange de tecken som visas i bilden.
Den här frågan är till för att testa om du är en mänsklig besökare eller inte och för att förhindra automatiska skräppostmeddelanden.

* Obligatoriska fält