Framför allt den privata konsumtionen utvecklades svagt i slutet av 2021 trots hushållens höga sparkvot, till stor del på grund av tilltagande oro på grund av corona. Men vad finns det för ledtrådar för de närmaste kvartalen? undrar Hubert Fromlet i en aktuell analys.

Analysen av Tysklands ekonomi är för närvarande allt annat än enkel. Som det tidigare prognostiserats på denna sida har Tysklands BNP under det fjärde kvartalet 2021 de facto sjunkit jämfört med föregående kvartal (- 0,7 procent, + 2,8 procent för helåret 2021 jämfört med föregående år).

Teknisk recession möjlig – men ingen särskilt dramatisk händelse

Även under det första kvartalet i år kan BNP-tillväxten mycket väl bli negativ igen jämfört med föregående kvartal – och därmed förorsaka en så kallad teknisk recession (vilket låter värre än det är med två negativa kvartal efter varandra – om det stannar där). Termen härstammar från den amerikanska finansmarknaden.

Dessutom nedreviderar flertalet tyska prognosmakare just nu tidigare BNP-prognoser för 2022 kring +4,5 procent, mestadels till 3,5 - 4 procent. Detta trots att det negativa fjärde kvartalet 2021 kommer att ge ett tydligt statistiskt överhäng för BIP-utfallet under 2022, ett slags BNP-bonus  för 2022 som jag skrev om här. Med vetskap om detta ter sig BNP-prognoser kring 3.5 - 4 procent inte särskilt imponerande.

Rätt hantering av ledtrådar och prognoser

Dagens klimat för Tysklandprognoser kan kanske mest realistiskt beskrivas som mycket ostadigt. Osäkra prognosförutsättningar kommer bland annat från inflationen och därmed Fed:s och ECB:s penningpolitik, covid-19, Ryssland/Ukraina-konflikten, Kina (BNP och finansmarknader), uppblåsta tillgångsmarknader i Tyskland, Kina och en rad andra länder.

"Även den nya tyska regeringen har hamnat i mindre lugna farvatten, både internationellt och på hemmaplan."

Även den nya tyska regeringen har hamnat i mindre lugna farvatten, både internationellt och på hemmaplan. Det gäller inte minst hanteringen av Rysslandkrisen.

Prognosmiljön för den tyska konjunkturen gestaltar sig således för närvarande som allt annat än förutsebar. I ett dylikt virrvarr är det därför viktigt att i första hand fokusera på de senaste barometrarna och prognoserna som återger den senaste utvecklingen. För egen del har jag för närvarande följande prioritering med hänsyn till aktualitet:

1. Siffror

• Barometrar (ifo, ZEW, PMI, GfK, Kiel Trade Indicator för världshandeln, fraktpriser samt PMI för USA, EMU-länder och i viss mån Kina
• aktuell Coronastatistik i Tyskland och grannländer
• KPI-, producentprisstatistisk för Tyskland, euroländerna och USA
• börs- och fastighetspriser framför allt i Tyskland, EU, USA (endast börsen) och Kina.

2. Citat och uttalanden

• Jerome Powell, i viss mån andra Fed-guvernörer
• Christine Lagarde (ECB), Joachim Nagel (ny chef för Bundesbank)
• vissa ekonomer och politiker, främst från USA och Tyskland
• vissa personliga kontaktpersoner man har förtroende för.

3. Instituts- und Organisationsprognoser (mest relevanta direkt efter publicering):

DIW, ifo, Kiel IfW, Deutscher Industrie- und Handelskammertag (DIHK), IW (även flaskhalsproblemet på utbudssidan).

4. Privata prognoser

Det kan handla om helt nyligen utkomna prognoser från banker, stiftelser och ledare i företag (ofta i samband med presskonferenser).

5. Officiella prognoser

Från USA, Kina, E(M)U-länder, Japan, vissa emerging markets utöver Kina, men även prognoser från IMF, OECD, EU-kommissionen, regeringar, centralbanker och regionala utvecklingsbanker.

Många av dessa prognoser tittar jag visserligen på – men är väl medveten om den ofta rätt långa tidsmässiga eftersläpningen.

Slutsats – prioritera den senast publicerade informationen!

Vid komplexa prognoslägen som för närvarande är det speciellt viktigt att känna till publiceringstidpunkten och stoppdatum (för prognoser) samt de framräknade statistiska observationstiderna (för barometrar och statistik). Speciellt konjunkturbedömningar från regeringar och andra offentliga institutioner är av denna anledning ofta obsoleta, till och med redan på publiceringsdagen. Problemet med genomräknade BNP-prognoser från bankernas sida är att många banker publicerar endast 3 à 4 prognoser per år och är därför under stora delar av året inaktuella.