”Gör bioraffinaderier till en egen industrisektor”

2022-11-18

Industrin vill påskynda övergången till nettonollutsläpp. Nu kan tysk-svenskt samarbete ge kraft inom EU att öka takten mot en bioekonomi. Det framkom på ett seminarium om hur samhället kan få fram mer biobaserade material.

Tillsammans med det tyska kemiföretaget BASF bjöd Tysk-Svenska Handelskammaren in experter och representanter från politik, industri och myndigheter för en diskussion om hur innovativ teknik och politisk beslutsamhet kan stödja samhället på vägen mot en bioekonomi och vilka lösningar som kan hjälpa Sverige att gå i spetsen för en ny global och hållbar industri.

BASF och efterfrågan på biobaserade råvaror

Mark Meier, vd BASF Sverige och Vice President BASF Norden/Baltikum, inledde med en överblick över hur världens största kemibolag arbetar globalt med den biobaserade ekonomin.

– Vår ambition är att öka andelen biobaserade råvaror i produktionen, också mot bakgrund av olika tidigare regeringsinitiativ på området. Nu får vi se vilka slutsatser den nya svenska regeringen drar och hur riktlinjerna för vägen framåt kommer se ut.

"För att nå vårt mål är vissa hävstångseffekter avgörande, som exempelvis en grönare elförsörjning."

Daniel Roser, chef för affärsområdet förnybara råvaror på BASF, skissade en spännande utveckling där företagets gröna omvandling, med ambitionen att ha nettonollutsläpp år 2050, stod i fokus.

– Våra utsläpp av växthusgaser har minskat kraftigt de senaste åren. För att nå vårt mål är vissa hävstångseffekter avgörande, som exempelvis en grönare elförsörjning, där vi just nu bland annat har ett samarbete med Vattenfall på vindkraftsområdet. Därtill kommer produktionsprocesser som minskar koldioxidutsläppen och att ersätta fossilbaserade råvaror med biobaserade.

Han poängterade vidare att en komplett utfasning av koldioxid inte är möjlig inom kemiindustrin, eftersom kol är sektorns viktigaste byggsten. Förnybara råvaror ses som ett komplement för att kunna erbjuda cirkulära lösningar.

– Vi på BASF ser hur dessa går att inkludera i värdekedjan på ett mycket konstruktivt sätt, vilket även våra kunder alltmer efterfrågar. Biomassa är helt enkelt en effektiv lösning för att minska produkternas koldioxidavtryck. För att klara av övergången, som är fylld av såväl utmaningar som möjligheter, krävs en lagstiftning med tydliga riktlinjer och certifieringsprocesser som beaktar hela värdekedjan och vars genomförande stöds av politiken. Nyckeln till framgång är samarbete och partnerskap kors och tvärs längs robusta värdekedjor med nya tekniker i fokus. 

Strategi för en svensk bioekonomi

Karin Tormalm, huvudsekreterare för regeringens utredning om en nationell bioekonomistrategi, gav en lägesrapport med bakgrunden till uppdraget och regeringens avsikter. Utredningen, som ska presenteras hösten 2023, syftar till att främja en hållbar tillväxt, innovation och sysselsättning. Därutöver ska den bidra till klimat- och miljönytta samt stärka försörjningstryggheten och minska samhällets sårbarhet. Hon beskrev en samtid präglad av olika slags kriser: Klimatkris, energikris, krig i Europa och skenande inflation. Även om dessa faktorer inte är en direkt del av utredningen så är det viktigt att förstå i vilken kontext den framkommit, sa hon.

"Centrala utmaningar är regleringar på EU-nivå, begränsade volymer av biobränslen, samt politiska, finansiella och tekniska risker."

– Biomassans fundament ska komma från skog, jordbruk, fiske och matavfallsrester och våra förslag på dessa områden ska stärka en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi. En del av uppdraget är också att ta fram förslag som stärker produktionen av flytande biobränslen producerade av råvaror vi har i Sverige. Centrala utmaningar är regleringar på EU-nivå, begränsade volymer av biobränslen, trots att efterfrågan är så stor, samt politiska, finansiella och tekniska risker. Samtidigt finns stora möjligheter som enorma fördelar för klimatet och miljön, ökad försörjningskapacitet samt vässad konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Vi ser fram emot att ta del av företagens förslag i vårt arbete!   

Forskningen och politiken

Johanna Mossberg är avdelningschef för bioraffinaderi och energi på den svenska forskningsmyndigheten RISE. Hon underströk vikten av bioekonomin för att göra sig fri från fossila material. Allt som produceras av fossila material kan potentiellt komma från biobaserade råvaror, dock krävs mer teknik, tid och investeringar. Bland bioekonomiska trender med enorm utvecklingspotential nämnde hon hållbara förpackningar, biobränslen för fartyg och flygplan samt den biobaserade kemiindustrin, där fossila material fortfarande spelar stor roll. Centrala utmaningar är att göra bioraffinaderier till en industrisektor som står på egna ben och att politiken inte bara måste visa vägen framåt utan även koordinera sin styrning utifrån att det inte handlar om en enskild industrisektor. Pilotprojekt kräver stora investeringar och politiken måste möjliggöra för industrin att våga testa nya spår.

"Även om utmaningarna är globala så är lösningarna ofta lokala, beroende på vilka förutsättningar som råder. I Sverige exempelvis, spelar skogen och skogsindustrin en central roll."

– Som Daniel tidigare nämnde går ingen väg helt förbi kolhaltiga produkter, därför gäller det att optimera processen så att vi får fram mer hållbart biobaserat eller cirkulärt användbart kol. För att bioekonomin ska fungera optimalt krävs ny teknik, nya affärsmodeller och bioraffinaderier. Sistnämnda är industrins svar till bioekonomin. Då tillgången på råvaror är begränsad måste användningen vara resurseffektiv och cirkulär. Även om utmaningarna är globala så är lösningarna ofta lokala, beroende på vilka förutsättningar som råder. I Sverige exempelvis, spelar skogen och skogsindustrin en central roll. Samtidigt är bioekonomin under ständig förvandling och jag uppmuntrar verkligen politiken att främja olika initiativ på området.

Den efterföljande paneldebatten fick tillskott av riksdagsledamöterna Jytte Guteland (S) och Rickard Nordin (C). Diskussionen kretsade kring vad som bromsar framstegen och vilka steg som är nödvändiga för att påskynda utvecklingen.

"Från politiskt håll måste vi betrakta utvecklingen som en möjlighet för ekonomin och sysselsättningen."

– Jag tycker att Johanna sammanfattade trösklarna väl och förhoppningsvis kan Karins utredning leverera svaren nästa år. Från politiskt håll måste vi betrakta utvecklingen som en möjlighet för ekonomin och sysselsättningen . Sverige kan vara en ”grön” förebild. Biobaserade material har en enorm potential, sa Richard Nordin.

Han fick medhåll av Jytte Guteland som också önskade att Sverige kunde få mer stöd från tyskt håll för att kunna använda den svenska skogen som en möjliggörare för bioekonomin:

"Tyskland måste inta en ledarroll i och bidra till att medlemsländerna tar sitt ansvar."    

– Bioekonomin kan bidra på en rad sätt, även jag ser en central roll tillkomma för skogen och skogsindustrin. Talarna har beskrivit läget mycket väl och vi i politiken måste se till att leverera på våra löften. Biobränslen kommer bli avgörande, men vi måste även se en EU-kommission som i högre utsträckning ser bioekonomins fördelar. Tyskland måste inta en ledarroll i detta arbete och bidra till att medlemsländerna tar sitt ansvar.   

Mark Meier avslutade förmiddagen med en utblick där han betonade att tekniken för att få bioekonomin att blomstra i princip finns. Industrin står redo och efterfrågan är stor, vad som hindrar utvecklingen är tröga tillståndsprocesser och en ohälsosam försiktighet när det kommer till nya satsningar.

Sammanfattning

Det här krävs för att få fram mer biobaserade material:

  • samarbete och partnerskap kors och tvärs längs robusta värdekedjor med nya tekniker i fokus
  • politik som visar vägen framåt och koordinera sin styrning utifrån flera industrisektorer
  • ökad tillgång till biobaserad råvara, påverkan inom EU för att se den svenska skogen som en möjliggörare för omställningen
  • lagstiftning med tydliga riktlinjer
  • certifieringsprocesser för biobaserad och biomassråvara
  • se bioraffinaderier som en egen industrisektor
  • finansiella medel
  • stora investeringar i pilotprojekt som möjliggörs genom statliga medel
  • ökad tillgången på grönare elförsörjning och produktionsprocesser som minskar koldioxidutsläppen

Seminariet ägde rum inom ramen för German Swedish Tech Forumden bilaterala innovationsplattformen som Tysk-Svenska Handelskammaren och IVA gemensamt står bakom. Läs mer om forumet här.