Sverige kan behöva vidga vyerna och närmare granska åtgärder som vidtagits i Tyskland i syfte att stötta den hårt drabbade delen av näringslivet.

Publicerad på Altinget debatt 26 juni 2020: Naturligtvis eftersträvar den svenska regeringen att så smidigt och effektivt som möjligt lindra de ekonomiska skadorna som uppstår till följd av coronavirusets spridning. I detta sammanhang tittar svenska beslutsfattare ofta på de nordiska grannländerna. Vi vill dock lyfta att intressanta idéer också kan hämtas från de omfattande tyska stödpaketen till företag, inte minst konjunkturpaketet som lanserades i början av juni. Inget land kan helt motverka en pågående global recession men rätt åtgärder kan förmildra krisen och uppmuntra den så viktiga entreprenörsandan i näringslivet. Låt oss ta några exempel från Tyskland.

• Konjunkturpaket med stimulans av både efterfråge- och utbudssidan. Nyligen lanserade den tyska regeringen ett omfattande paket med kortsiktig stimulans av efterfrågan, som tillfällig momssänkning och engångshöjning av barnbidrag, samt mer långsiktiga insatser på utbudssidan, exempelvis genom ny infrastruktur för miljövänlig vätgas till bilar och stålproduktion, incitament för elbilar, digitalisering och barnomsorg. En sådan blandning av ekonomisk-politiska strategier är bra för både hushåll och företag. Inte minst ur kommersiellt och politiskt intresse kan det löna sig för Sverige att studera de 57 punkterna i Tysklands konjunktur- och framtidspaket.
  
  Slutsats: Vi ser gärna att Sverige i nästa stimulanspaket eftersträvar en liknande blandning av såväl kortsiktiga som mer långsiktiga perspektiv. Speciellt intressanta är många nya miljösatsningar.
   
• Statliga kreditgarantier. Många av Tysklands företag har fått en ny chans att överleva genom att kunna ta lån med en 90-procentig statlig kreditsäkerhet för mindre och medelstora företag och en 80 procentig säkerhet för större företag. Detta kan jämföras med mer blygsamma 70 procent för samtliga svenska företag.
  
  Slutsats: Den tämligen svaga statsgaranterade kreditefterfrågan från företagen kan delvis förklaras med de svenska bankernas höga egenrisk. Alla drabbade företag är dock inte strukturellt svaga och kan därför behöva tillgång till nya bankkrediter. 
   
• Praktiska insatser inom företagsbeskattningen. Tyskland har infört en rad stödinsatser för företag, exempelvis skattelättnader och likviditetsstöd. Tysklands skattemyndigheter belastar till exempel inte coronadrabbade företag - i motsats till svensk praxis – med ränta för anstånd under 2020. Anstånd kan också beviljas för gamla skatteskulder.
  I Tysklands senaste konjunkturpaket utvidgades ramarna för skattemässiga periodiseringsfonder med tillämpning under både 2020 och 2021. Dessutom infördes generösa degressiva avskrivningsmöjligheter för 2020 och 2021.
  
  Slutsats: Det finns flera likviditetsförstärkande åtgärder i den tyska coronaanpassade skattepolitiken att titta på. Betydelsen av bred likviditetsförstärkning bör inte underskattas.
   
• Hjälp till startups. Inom detta företagssegment finns företag med god och viktig utvecklingspotential. Coronapandemin kan krossa lovande affärsidéer och strategier. Den tyska regeringen har tagit detta i beaktning, vilket resulterar i olika typer av stöd till unga företag, speciellt i form av gynnsamma kreditvillkor. Sverige skulle kunna satsa bredare på startups.
  
  Slutsats: Startups förtjänar finansiell uppmärksamhet. Goda affärsidéer bör inte gå förlorade och framtida arbetstillfällen inte förstöras.
   
• Direktrådgivning till drabbade företag. Denna individuella, offentligt finansierade service till tyska företag har visat sig så pass populär att den behövt stängas på grund av resursbrist.
  
  Slutsats: En individualiserad rådgivningstjänst skulle kunna utvecklas med framgång i Sverige.
   
• Påskyndade offentliga investeringar. Här finns det alltid möjligheter till särskild konjunkturstimulans, vilket togs upp i det senaste tyska konjunkturpaketet. Tysklands regering ser möjligheter att inte minst pusha digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen.
  
  Slutsats: En analytisk och handlingskraftig offensiv i offentligt och privat investeringssammanhang kan vara fördelaktig också för Sverige.

Se nyttan i EU:s stora hjälpprogram och backa upp

Historiskt sett är tyska regeringschefer och finansministrar inte kända för att slösa med skattepengar och lånade pengar. Det gäller dock inte just nu.

Skulle EU:s planerade hjälpprogram på 750 miljarder euro (500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån) misslyckas, kan EU:s/EMU:s existens stå på spel. Ett sådant fiasko skulle medföra enorma skadeverkningar på europeisk tillväxt och EU:s globala inflytande – i ett långsiktigt perspektiv också på svensk export. Därför hoppas vi att EU-kommissionen kan bevara den europeiska räddningsplanen, kanske genom en viss omfördelning från bidrag till mer kredit - och den vägen hitta en kompromiss med ”de sparsamma fyra”, Sverige, Danmark, Finland och Österrike.

Det har inte gått tillräckligt lång tid för att kunna utvärdera alla stödinsatser till Tysklands drabbade företag. Men vi menar att det kan löna sig för Sverige att vidga vyerna och närmare granska åtgärder som vidtagits i Europas största ekonomi i syfte att stötta den hårt drabbade delen av näringslivet. Kanske kommer Tysklands strategi med direktstöd till företagen att ha större positiv inverkan på arbetsmarknaden än Sveriges fokusering på drabbade löntagare. Företag skapar trots allt i hög grad framtidens arbetstillfällen.

Nu och inte minst efter coronakrisen kan det tysk-svenska samarbetet bli viktigare än på länge. Hit hör ett permanent utbyte av goda idéer, forskning och utveckling inom alltfler områden - med kontinuerliga framsteg också i handeln mellan de två grannländerna på var sin sida av Östersjön.

Ralph-Georg Tischer

vd, Tysk-Svenska Handelskammaren

Hubert Fromlet

senior rådgivare vid Tysk-Svenska Handelskammaren och affilierad professor vid Linnéuniversitetet