Svenska och tyska politiker, företag och analytiker väntar alla på den efterlängtade vändpunkten i konjunkturen. Den stora frågan är när hoppet infriar sig, skriver professor Hubert Fromlet, senior advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren.

Historien har ofta visat att konjunkturella vändpunkter förmodats för tidigt, speciellt när det handlade om vändpunkter från en lågkonjunktur till en konjunkturuppgång.

Tidiga snabbtolkningar kan slå fel

Konjunkturvändpunkter är ett komplicerat fenomen. En vändpunkt kan definieras som en utplaningsnivå eller -slätt som inleder ett trendskifte, till exempel från en konjunkturnedgång till en konjunkturuppgång. Vanligen kommer den statistiska bekräftelsen av en vändpunkt först när konjunkturen de facto redan har vänt och också redan noterats av många företag.

"För finansmarknaderna är detta givetvis alldeles för sent."

För finansmarknaderna är detta givetvis alldeles för sent. De vill reagera och agera så tidigt som möjligt på de första uppgångssignalerna. Det kan dock innebära ett visst spekulativt inslag med risk för feltolkningar.

Enligt min erfarenhet är det vanligen svårare att skönja tidiga vändpunkter från lågkonjunktur till bättre tider än i det omvända fallet. Detta beroende på att signalerna på en vändpunkt nedåt brukar föregås av exempelvis stigande makroekonomiska obalanser, högre inflation med stigande räntor, överdriven kreditfinansiering, finansiella bubbelrisker, olika exogena chocker (till exempel från energisidan) och inte minst av stora negativa händelser eller trender i den globala politiska och ekonomiska utvecklingen (se exemplen USA och Kina).

Psykologiska frågetecken

En viktig aspekt är också hur konjunkturvändpunkter presenteras. Här kommer vi ännu en gång in på psykologin i ekonomin. Eftersom det är finansmarknaderna som snabbast vill tolka konjunkturinformation, bör vi i detta sammanhang också ge finansmarknadspsykologin ("behavioral finance") visst utrymme.

Jag använder mig nedan av några inslag som räknades upp i min översikt över "behavioral finance" sommaren 2022. Denna forskningsgren kan mycket väl också tillämpas vid vändpunktanalyser. Av speciellt intresse framstår i detta sammanhang:

”Herd mentality” (flockmentalitet).

Här handlar det om en psykologisk variant, där allt fler aktörer allt snabbare följer en viss uppfattning – ofta tills en majoritetsuppfattning har bildats (vilken med facit i hand kan visa sig ha varit fel).

”Preference for certain news” (ensidig emfas på särskilda nyheter). 

Denna beteendevariant betyder att nyhetsförmedlare och -analytiker medvetet eller omedvetet ägnar vissa nyheter omotiverat stort utrymme. Det kan ske slumpmässig men också i egoistiskt syfte. Denna form av inflytande kan vara lätt eller också svårt att upptäcka.

”Differences in interpretation” (olika tolkningar av samma info). 

Här har vi ett fenomen som är allt annat än ovanligt. Problematiskt kan det bli när en viss tolkning upprätthålls bara för att slippa revidera en tidigare, inte längre hållbar, tolkning.

”Overconfidence” (överdriven tro på sig själv).

Denna reaktion grundar sig på tron att den analyserande individen har en övertro på sig själv, vilket kan medföra förhastade slutsatser. Enligt min egen erfarenhet förekommer "overconfidence" mer frekvent än vad man kanske skulle kunna tro.

“Leaning on views of other companies, colleagues and experts” (hämta intryck eller tolkningar från andra företag och analytiker).

Det här kan vara ett relativt bra sätt i försöket att spåra en begynnande eller snart kommande konjunkturell vändpunkt. Det finns dock två faktorer att beakta: Historiska tolkningsmeriter får inte övervärderas i nuläget. Samtidigt bör den egna användningen av kontaktnät inte vara alltför begränsad. 

”Psychology of sending messages” (tonläge och ordval i meddelanden).      

För egen del har jag upplevt många gånger hur tonläge och ordval i meddelanden kan ges helt olika innehåll vid tolkningen av samma faktum.

Vändpunkten kommer – med kvarvarande frågetecken

Ovanstående analys borde understryka svårigheten att förutse konjunkturella vändpunkter i ett tidigt stadium. På den hoppingivande sidan finns för Tysklands vidkommande den stora sannolikheten av kommande räntesänkningar (men till vilken nivå?). Skepsis bör dock råda kring inverkan av all internationell politisk oro. Denna kan framkalla konjunkturell besvikelse efter den initialt tilltänkta vändpunkten – med konsekvensen att en ny vändpunkt måste hittas. Min nuvarande bedömning är att Tyskland får en vändpunkt i år. Men jag kan inte spå hur länge uppgången fortsätter därefter.