Finansmarknaden erbjuder mycket goda möjligheter till att använda sig av psykologisk analys. Varför inte ägna en stund i hängmattan åt att fundera över sambandet? undrar Hubert Fromlet i en specialskriven sommarartikel.

Ekonomi – i synnerhet finansmarknader – och psykologi betraktas i verkligheten ofta som mer eller mindre orelaterade av både teoretiker och praktiker eller så försummas detta intressanta samband. Mestadels har det sin förklaring i den ofta påtalade bromsklossen att forskningen hittills inte lyckats särskilt väl med att paketera psykologi på rätt sätt för den sifferorienterade modellvärlden – även om begränsade framsteg uppnåtts även här.

Det teoretiska ankaret håller inte längre särskilt väl

Under många år – och i mångt och mycket än idag – har den allmänna nationalekonomiska och finansmarknadsorienterade akademiska utbildningen i hög grad präglats av en ytterst intelligent och alert person med den latinska beteckningen ”homo oeconomicus”.

”Homo oeconomicus” representerar ett stabilt individuellt ankare i vår klassiska och neoklassiska ekonomilitteratur."

Denna ”homo oeconomicus” representerar ett stabilt individuellt ankare i vår klassiska och neoklassiska ekonomilitteratur. Det märkliga med denna person är den enorma förmågan att alltid tänka rationellt och att optimera insatserna. Dessutom förfogar dessa välsignade talanger över all nödvändig information och perfekta prognoser för att kunna fatta optimala beslut.

Denna korta beskrivning av den suveräna ”homo oeconomicus” borde tydligt förklara att en sådan person inte kan finnas i verkligheten. Med denna insikt – som Nobelpristagaren Herbert Simon framförde redan 1986 – torde det också vara logiskt att desarmera den under många år alltför dominerande ansatsen Capital Asset Price Model (CAPM). Simon – pionjär i den ekonomisk-kognitiva forskningen – poängterade så tidigt som på 1980-talet att ”… vi behöver empiriskt underbyggda teorier som förklarar hur investeringsbeslut de facto kommer till stånd…”.

Vissa framsteg har likväl åstadkommits på senare år, vilket i sin tur lett till några nobelpristagare i ämnet (2002: D. Kahneman, 2013: R. Shiller, 2017: Richard Thaler). Men mer borde kunna göras! Enligt min åsikt innebär mikroekonomiska analyser via så kallade fältexperiment (“field experiments”) definitivt ett lovande nytänkande för den ekonomisk-psykologiska forskningen. Fältexperiment representerar en ganska ung vetenskaplig ansats som dock redan rönt framgångar: 2019 tilldelades exempelvis utvecklings- och fattigdomsforskarna A. Banerjee och E. Duflo nobelpriset i ekonomi.

Nedan kommer en rad väl användbara infallsvinklar som återfinns i det omfattande forskningsämnet ”finansmarknadspsykologi” (”behavioral finance”). En närmare titt på olika praktiska beståndsdelar kan få fram möjligheter och risker, relativt tidiga varningssignaler och mer långtgående fördjupningar i tidigare mer flyktiga analyser, ställningstaganden och beslut.

Praktiska exempel från finansmarknadspsykologin

"Globaliseringen har bidragit till snabbare och mer voluminösa aktioner och reaktioner på de gränsöverskridande finansmarknaderna."

Globaliseringen har bidragit till snabbare och mer voluminösa aktioner och reaktioner på de gränsöverskridande finansmarknaderna och till förstärkta psykologiska analysbehov. Men även på hemmaplan har finansmarknaderna blivit mer nyfikna, innovativa och riskbenägna – uppbackat av långtgående inhemska avregleringar.

Man kan därför dra slutsatsen att framväxten av alla reformerade och moderniserade finansmarknader också främjat intresset för olika beteendemönster på finansmarknaderna. Kanske står den så kallade flockmentaliteten (herd mentality) i det främsta rummet – men det finns en hel del andra inslag. Utifrån min egen forskning följer här ett antal praktiska exempel utan inbördes ranking, inklusive den motsvarande akademiska facktermen på engelska: 

• Flockmentaliten / herd mentality. Här handlar det om ett fenomen, där många aktörer på de globala finansmarknaderna samtidigt springer åt samma håll – ibland med stora överdrifter (overshooting).
• Selektiv och intuitiv behandling av info / heuristic dealing with info. Denna psykologiska faktor fokuserar på snabb och selektiv interpretation av information, i hög grad drivet av erfarenhet och intuition. En sådan typ av analys är inte tillräckligt grundlig men relativt ofta förekommande på finansmarknadernas tradinggolv. Ibland är de första reaktionerna förhastade – med åtföljande ny tolkning något senare men ofta utan ny nämnvärd reaktion på marknaden.  
• Övertro / overconfidence. Övertro framstår som ett speciellt viktigt begrepp inom finansmarknadspsykologin. Här en sammanfattning av Nobelpristagaren Robert Shiller: ”People think they know more than they really do”. Man tror sig veta allt som är viktigt för ett beslut, vilket givetvis ofta inte är fallet. Forskning har visat att omfattande rubrikläsning utan detaljintresse tenderar att öka risken för övertro.
• Felaktig trygghetskänsla / control illusion. I detta sammanhang talar vi om personer som tror att de (fortfarande) har det egna läget under full kontroll även när så inte är fallet.
• Ojämn tillgång till information / varying availability of information. Trots globaliseringen har inte alla intressenter simultan tillgång på viktig information. Det kan vara fallet av olika skäl – bristande transparens, svårhittad eller svårtolkad information, prefererade mottagare av den speciella informationen och så vidare.
• Prioritering av speciella nyheter / preference for certain news. Detta fenomen förekommer mer frekvent än vad man allmänt skulle kunna tro. Chefer eller rådgivare håller envist fast vid sina beslut eller rekommendationer trots tydligt förändrade förutsättningar. Ytterligare information som kommer in med ännu tydligare tecken på en annan utveckling än den initialt påtalade tonas ofta ned på ett tveksamt sätt.
• Olika tolkningar av samma information / differences in interpretation. Det är inte ovanligt att en och samma information eller nyhet kan ges diametralt olika tolkningar, beroende på hur det faller de upplysande parterna i smaken. Det kan innebära att informationen kan tolkas som positiv, acceptabel eller negativ av olika bedömare. Detta kan exempelvis hända när ett statistiskt resultat fokuseras på jämförelsen med föregående månad, på föregående år eller bearbetas i en mer långsiktig trendanalys.
• Tonläge och ordval i meddelanden / psychology of sending messages. Ordval och referenspunkter kan ges olika interpretationer för ett och samma (statistiska) meddelande. Det framgår av följande två exempel på rubriker som sammanfattar samma statistiska nyhet:

Arbetslösheten i maj på en historisk låg nivå trots minskat antal nya jobb. / Antalet nya jobb minskar i maj trots rekordlåg arbetslöshet.

Det är uppenbart att den förstnämnda varianten har försetts med en relativt positiv tolkning medan den andra snarare givits en mer negativ bismak.

• Riktmärken / förväntningar för snart kommande information / anchoring. ”Anchoring” återspeglar förväntningar, ofta uttryckt i siffror. På så vis möjliggörs snabba reaktioner, speciellt hos finansmarknadsaktörerna. Större avvikelser från förväntningarna kan mycket väl ge påtagliga marknadsreaktioner – initialt dock ofta starkare än vad senare omtolkningar eller statistiska revideringar leder till.
• Värdering av information / representativeness. Denna faktor påtalar den psykologiska aspekten att det tilldelas vissa händelser, rapporter eller siffror större vikt eller större sannolikhet än vad dessa de facto ger upphov till. Följden kan bli dåliga eller felaktiga beslut.
• Felaktig individuell timing av försäljning eller inköp / disposition effect. Denna iakttagelse passar framför allt till finansmarknaden med fokus på reaktioner som forskningen beskriver som ”selling winners too early and riding losers too long”. Framför allt den andra delen av definitionen kan framkalla stora skadeverkningar, det vill säga när inblandade parter vägrar inse misstag i syfte att begränsa förluster eller att åstadkomma ett omtänkande.

Vidare slutsatser

Ovanstående beskrivningar av sambandet mellan ekonomi och psykologi relateras i första hand till finansmarknaderna. Dessa exempel kan dock också tillämpas inom andra kommersiella områden och inte minst politiken.

"Vid en befarad uppkomst av en finansmarknads- eller fastighetsbubbla kan psykologiska infallsvinklar hamna i det främsta analysrummet."

Samtidigt bör psykologi inte vara generellt vägledande för olika typer av ekonomiska slutsatser utan kan snarare fungera som ett välkommet analytiskt komplement vid framtagningen av viktiga beslutsunderlag. Vid en befarad uppkomst av en finansmarknads- eller fastighetsbubbla kan dock psykologiska infallsvinklar hamna i det främsta analysrummet.

Viktigt är också att skilja på en defensiv och en offensiv tillämpning av psykologin i praktiska tolkningssammanhang. Den defensiva tillämpningen sker i första hand för att undvika framtida olyckor. Däremot betyder den offensiva tillämpningen av psykologin i beslutsärenden en tänkbar möjlighet för att förbättra kostnadsläge och vinstmöjligheter – något som principiellt inte kan ifrågasättas i en fungerande marknadsekonomi även om det i praktiken ibland gå för långt.

Som mest minnesvärt finner jag sannolikt Robert Shillers beskrivning av begreppet ”overconfidence” (”People think they know more than they really do”) – en beskrivning av övertro som passar såväl till offensiv som till defensiv tillämpning av tvärvetenskaplig psykologi. Det är dock viktigt att alltid skilja övertro från självförtroende.

Avslutningsvis kan det vara på sin plats att citera den berömde österrikiske nationalekonomen Joseph Schumpeter. Han hade alltid något intressant att säga, redan så tidigt som 1954 och med följande ord:

 ”There exist problems in economic analysis that might be attacked with advantage by methods worked out by psychologists”. Sic!