Den 26 september går Förbundsrepubliken till val och det ser ut att bli en riktig nagelbitare, då tre mer eller mindre jämnstora partier gör upp om tätpositionen. Med stor sannolikhet väntar därefter en komplicerad regeringsbildning. Det finns goda skäl för en intensiv bevakning av det tyska valet och ett fortsatt starkt intresse för allt som händer i vårt södra grannland, skriver Ralph-Georg Tischer, vd Tysk-Svenska Handelskammaren, och Hubert Fromlet, senior advisor och professor vid Linnéuniversitetet, i en debattartikel i Dagens industri.

Efter september tar en ny politisk era vid efter 16 år med Angela Merkel som regeringschef. Tyskland är fortsatt EU:s största ekonomi och kommer få ännu större betydelse på grund av brexit när kapitalet måste hitta nya marknader. Att Sverige med sin starka innovationskraft är viktigt för Tyskland visar inte minst veckans statsbesök av Tysklands förbundspresident Frank-Walter Steinmeier. Tyskland behöver Sverige för att lyckas med sina klimatmål. Sverige behöver Tyskland som den ekonomiska motor landet är.

Läget i opinionen

För närvarande finns det tre partier som i opinionsundersökningarna ligger strax över eller under 20 procent – CDU/CSU, socialdemokraterna SPD och det tyska miljöpartiet ”De gröna”. Liberalerna FDP och vänsterpartiet Die Linke ligger just nu en bra bit över respektive under 10 procent. Högerpartiet AfD, som för närvarande har omkring 10 procent av väljarstödet, bedöms inte som regeringsdugligt bland de etablerade partierna.

Även om det fortfarande kan bli förändringar fram till valdagen, så kommer den blivande förbundskanslern att ha ett historiskt svagt stöd från de egna parlamentskollegerna. Därmed stundar mycket kompromissarbete för den kommande regeringskoalitionen. Klart är att Tyskland inte har råd med alltför urvattnade kompromisser mellan regeringspartierna. Ju mer kompromisspolitik, desto sämre läge för framtidstro och tillväxtpotential.

Att uppnå god framtidstro hos såväl tyska företag som befolkningen är en svår balansakt. Med en osäker regeringsbildning är det svårt att göra väl underbyggda ekonomiskpolitiska prognoser för de kommande åren. Och vi vet ännu mindre om hur dessa nödvändiga kompromisser kan komma att se ut.

Varför är valet i Tyskland viktigt för Sverige?

Näringslivsutbytet och relationerna mellan Tyskland och Sverige är mycket goda – länderna ligger i framkant inom många områden och ser till att ömsesidigt nyttja varandras styrkor. Våra respektive näringsliv är sammanflätade och fungerar inte utan varandra. Tysk-svenskt näringsliv är en motor för tillväxt och innovation inom EU. Samtidigt finns utrymme för Tyskland och Sverige att vara pådrivande i EU:s viktiga interna och utrikespolitiska utmaningar, särskilt betydelsefullt efter Storbritanniens utträde ur EU.

Sverige behöver en Tysklandsstrategi, likt våra nordiska grannländer har, som spänner över ökat och fördjupat samarbete inom flera områden; utbildning, forskning, näringsliv, politik och kultur. Vi ser till exempel ett stort intresse för svensk teknik inom fossilfri energiproduktion, liksom för miljöteknik och digitalisering.

I ett svenskt företagsperspektiv lönar det sig att av flera skäl följa det tyska förbundsdagsvalet och regeringsbildningen:

• Tyskland är EU:s största ekonomi och samtidigt Sveriges största handelspartner.
• Tysklands ekonomiska politik, tillväxt och efterfrågan påverkar utvecklingen och BNP i andra EU-länder och därmed indirekt svenska företags framtida export- och marknadspotential.
• Tyskland och Sverige är viktiga marknader för gränsöverskridande direktinvesteringar mellan länderna. Till och med under det svåra ”coronaåret” 2020 noterades åtta tyska FDI-projekt i Sverige och 24 dylika direktinvesteringsprojekt från svensk sida i Tyskland.
• Det finns cirka 1200 tyskägda företag i Sverige som sysselsätter fler människor än bolagen från något annat land i Sverige, drygt 80 000. Omvänt finns det ca 1800 svenskägda bolag i Tyskland med drygt 120 000 anställda.
• För Sveriges del är det samtidigt mycket viktigt att ett energiskt reformerande och nytänkande Tyskland kan ge hela EU nya impulser som både den inre och den globala marknaden gynnas av. De positiva psykologiska effekterna av sådana initiativ ska inte underskattas. Vi kan som exempel se att svenska företag drar nytta av att Tyskland och EU gasar när det gäller initiativ för vätgas. Sverige har energin, innovationsförmågan och samarbetsviljan. Tyskland har storleken, strukturerna och tillgången till marknader. Det gifter sig bra.
• Valet i Tyskland kan dessutom ge en fingervisning om åt vilket håll Europa är på väg politiskt.
• Sedan århundranden är Tyskland och Sverige förbundsförvanter inom handel-, kultur- och hantverksyrken. Låt oss bygga vidare på denna tradition och grundförståelse för varandra. Vi kan se en tendens till att intresset för tyska språket ökar i skolorna efter lång tids nedgång. Tyskland är inte längre bara Autobahn utan ett mycket populärt resmål för svenskar och Berlin har seglat upp som mångas absoluta favorit bland europeiska storstäder.

En stabil tysk regering som har ambitioner för närings- och miljö- och kulturpolitiken och som är en pålitlig partner i utrikespolitiken är bra för Sverige. Efter brexit måste Sverige fördjupa samarbetet med Tyskland.

Ralph-Georg Tischer, vd, Tysk-Svenska Handelskammaren

Hubert Fromlet, senior advisor, Tysk-Svenska Handelskammaren och professor vid Linnéuniversitetet