Vilka förutsättningar finns för en konjunkturell återhämtning i Tyskland kontra Sverige post coronam? Senior Advisor Hubert Fromlet går igenom olika faktorer och sammanfattar utgångsläget i de båda länderna.  

I dessa dagar kommentarer många analytiker den tyska och svenska ekonomins tillstånd – ofta unisont positiva bedömningar för industrin och blandade tolkningar av tjänstesektorns läge. Restriktioner drabbar fortfarande många tyska och svenska tjänsteföretag.

Olika förutsättningar i länderna

Nedan görs en analys av Tysklands och Sveriges startpositioner inför den förhoppningsvis snart begynnande förbättringen eller rentav normaliseringen av ekonomin. Fokus ligger här på det aktuella utgångsläget eller den rådande startpositionen, ej på strukturella frågor. Det visar sig att Tyskland och Sverige präglas av delvis olika förutsättningar.

Jag är en stor anhängare av interdisciplinär ekonomisk forskning och analys. Med detta menas att även områden utanför ekonomin såsom psykologi, utbildning, teknik, miljö, institutioner och hälsa bör ingå i ekonomiska bedömningar. Politiska och sociala förutsättningar är icke heller att förglömma.                                                                               

Notera att det i denna bedömning undersökts fler än de i korthet nedan redovisade delfaktorerna. Min relativt grova översikt ska inte heller betraktas som en landskamp!

Konjunktur – likartade förutsättningar

Tyskland: Tyskland har ett något svagare BNP-utgångsläge än Sverige, delvis beroende på längre och bredare nedstängningar. Det syns just nu en stark exportledd uppgång med stora framgångar i Kina men också dämpade maskininvesterare och konsumenter med eftersläpningspotential. Det positiva industriklimatet inger hopp.

Sverige: Något bättre BNP-utgångsläge säger ingenting om den förhoppningsvis kommande konjunkturförstärkningens intensitet. Ackumulerad potential för konsumtion kan ge en jokereffekt. Stämningsindikatorer verkar förväntansfulla.

Ekonomisk politik och offentliga finanser – fördel Sverige

Tyskland: Covid-19 kom att dominera den ekonomiska politiken de senaste kvartalen. Förbundsregeringen har hittills valt en starkare finanspolitisk expansionskurs än den svenska regeringen. Även under valåret 2021 förblir den tyska finanspolitiken mycket expansiv. Kursen under 2022 förblir dock tills vidare oklar, beroende på hur regeringen ser ut efter septembervalet. Ingen vet idag hur snabbt den ökande offentliga skulden framöver ska reduceras och från vilket år? Vilket utrymme får skattehöjningar? Blir det fler skattehöjningar än troligtvis höjda och/eller nya miljöskatter? 

Sverige: Sveriges offentliga skuldsättning ter sig gynnsammare än Tysklands. Däremot växer skattehöjningsviljan hos Socialdemokraterna, det idag dominerande regeringspartiet – liksom attackviljan mot de privata vårdgivarna. Vidare förbryllar regeringens otillräckliga transparens (i corona- och vissa utbildningsfrågor såsom PISA).  

Slutsats: Såväl Tysklands som Sverige ekonomiska politik saknar för närvarande ­tydliga konturer. Däremot finns en tydlig svensk fördel avseende offentliga finanser.

Miljöpolitik – något överraskande fördel Tyskland

Tyskland: Sannolikheten är stor att Tyskland framöver kommer att bli avsevärt grönare. Förmodligen kommer De gröna att ha en stark position i nästa förbundsregering. Dessutom har Författningsdomstolen (BVG) nyligen krävt större satsningar på miljön för att avlasta framtida generationer. Det kan komma att märkas redan under den första post coronam-tiden.

Sverige: Saknar ännu Tysklands pågående politiska och juridiska påtryckningar.

Finansmarknader hemma – fördel Tyskland

Tyskland: Risker för mer insolvens och nödlidande krediter finns men ej hotfullt.

Sverige: Den alltför uppblåsta bostadsmarknaden ger anledning till oro.

Hälsa / covid-19, som social komponent – fördel Tyskland 

Tyskland: 7-dagars-incidens den 18 maj: 79,5; vaccinationsgraden den 18 maj: 37,5 % (RKI)

Sverige: 7-dagars-incidens den 18 maj:290,5; vaccinationsgraden den 18 maj: 40,3 % (FHM)

Slutsats: Tyskland verkar har kommit något längre i kampen mot corona.

Politik – fördel Sverige

Tyskland: Tyskland går till val den 26 september i år med ytterst osäker valutgång.

Sverige: Nästa riksdagsval äger rum den 11 september 2022, vilket inte märks idag.

Slutsats: Åtminstone fram till det tyska valet borde Sverige ha större politiskt lugn.

Just nu har Tyskland och Sverige relativt likartade utgångslägen för ökad tillväxt under de kommande kvartalen. Det mesta hänger på den fortsatta utvecklingen av pandemin med den indiska mutanten som ny stor osäkerhetsfaktor. De globala finansmarknaderna utgör givetvis också en icke negligerbar osäkerhet, delvis beroende på den stigande inflationen och eventuellt höjda räntor. Fortsatt stigande råvarupriser och halvledarbrist tillhör samma riskkategori.                                              

De största inhemska riskerna under 2021 kommer sannolikt i Tyskland från oron för en mindre marknadskonform tysk regering efter valet, i Sverige från sprickande bubblor på tillgångsmarknaderna, främst bostadsmarknaden. Konkretiseras inte dessa risker - och inte heller de ovan nämnda internationella/globala riskerna - borde tyska och svenska företag kunna glädja sig åt stora volymer av uppdämda inköpsbehov med åtföljande aktivering på många investerings- och konsumtionsfronter – post coronam eller nära intill.