Coronapandemins andra våg slår hårt mot Tyskland. Nu höjs röster som kräver en bättre koordinerad kraftsamling, dels i syfte att påskynda vaccinationstakten, dels för att förbättra medborgarnas förtroende för politiker och myndigheter. Handelskammarens Senior Advisor Hubert Fromlet kommenterar läget.

Tyskland klarade coronapandemins första våg bättre än nästan alla andra länder i Europa. Utsikterna var som allra godast i somras med väldiga låga, ja till och med ensiffriga incidenssiffror. För egen del kommer jag dock mycket väl ihåg att det redan i april och maj fanns forskare som hänvisade till det vanliga virusbeteendet med sjunkande infektionstal vid stigande utomhustemperaturer. Samtidigt varnade samma experter för att hösten skulle vända på den årstidsbetingade ljusa sommarbilden. Tyvärr blev det så – med kraftiga ökningstal både gällande antalet nysmittade och antalet döda. Precis samma sak hände i Sverige och andra länder.

Politiken glömde bort varningarna

Således togs ovannämnda expertvarningar inte riktigt på allvar – inte heller förbundskansler Merkels upprepade uppmaningar till ökad försiktighet. Hennes avstämningar med delstaternas 13 ministerpresidenter och tre borgmästare (Berlin, Hamburg, Bremen) blev successivt allt svårare. Trots tydliga överenskommelser började vissa ministerpresidenter redan några timmar senare gå sina egna vägar, intressant nog med de två tänkbara kanslerkandidaterna från unionspartierna i spetsen: Markus Söder från CSU i Bayern med en coronapolitik åt det strängare hållet och Armin Laschet från NRW – tillika CDU:s nya ordförande – med en mer avslappnad inställning.  

"Även flertalet näringslivsorganisationer blev alltmer kritiska till Merkel – inte minst på grund av skillnader i regeltillämpningen i de olika delstaterna."

I januari i år började det emellertid märkas att Merkels och Söders mer restriktiva linje naggades alltmer i kanten. En allmän restriktionströtthet hos allmänheten blev allt tydligare. Även flertalet näringslivsorganisationer blev alltmer kritiska till Merkel – inte minst på grund av skillnader i regeltillämpningen i de olika delstaterna. Det bör noteras här att de tyska delstaterna själva kan bestämma över ett antal olika områden, främst skolor och universitet. Vad gäller skolorna är alla delstater numera på ungefär samma nivå, vilket innebär att dessa håller mer eller mindre öppet.

Samtidigt som mer än hälften av olika tillfrågade enkätdeltagare fortfarande anser att Tysklands senaste nedstängning var rätt, pläderar nu en knapp majoritet för snara lättnader. Högst upp på denna lista står en öppning av affärer med cirka 40 procent, bättre kontaktmöjligheter samt sport, kultur och fritid med nära 20 procent – strax före bättre villkor för restauranger.   

Tester, transparens, tillit och tillväxt

Viktigt är att de styrande tyska politikerna framöver frångår de senaste månadernas ”stop-and-go”-politik, i hög grad framkallad av de olika delstaternas egenhändiga agerande. Olika regler från delstat till delstat har förvirrat människor och minskat transparensen. Så får det givetvis inte gå till. Det visar all institutionell forskning.

Vi får se vad nästa ministerpresidentkonferens (MPK) den 3 mars kommer att leda till. Trots nedgången av det aktuella incidenstalet till cirka 66 – det vill säga antalet nysmittade per 100 000 invånare som 7-dagars rullande genomsnitt – ligger Tyskland internationellt sett ganska bra till, som en jämförelse ligger siffran i Sverige på nära 260. Tysklands nuvarande incidenstal är dock fortfarande en bra bit från den egna officiella stora lättnadsnormen på 35 – så länge denna siffra eftersträvas.  

"Snabbtester ökar transparensen av antalet verkliga infektioner – och med detta människornas tillit till politik och myndigheter."

Utöver en kraftigt påskyndad vaccinationsverksamhet framstår för tyskarna en rejäl utökning av snabbtesterna som det stora konkreta hoppet. Dessa hanteras fortfarande alltför långsamt. Snabbtester ökar transparensen av antalet verkliga infektioner – och med detta människornas tillit till politik och myndigheter.

Trots bristerna i den aktuella coronahanteringen kvarstår förhoppningen om successiva konjunkturförbättringar även utanför den redan nu välfungerande industrisektorn, kanske till senvåren. En tysk BNP-tillväxt kring 3-3,5 procent förblir möjlig under 2021 – men allt hänger på corona. De senaste, försiktigt positiva mätningarna från IFO-institutet förstärker denna slutsats.