Nya siffror från såväl Sverige som Tyskland visar på positiva signaler från näringslivet. Men hur ska dessa konjunktursignaler tolkas? Hubert Fromlet, Tysk-Svenska Handelskammarens Senior Advisor, går igenom de färska prognoserna och ger en bild av hur den ekonomiska statistiken ska tolkas mot bakgrund av det senaste årets utveckling.  

Konjunkturtolkningar har på sistone i våra båda länder hamnat i en mer positiv dager. Det kan delvis förklaras med vänligare intryck från olika stämningsbarometrar, som i Tyskland från IFO-indexet, ZEW-indexet och snabbindikatorn PMI (inköpschefsindex). På finansmarknaderna dominerar de lätt positiva ekonomiska tolkningarna, både i Sverige och i Tyskland. Utvecklingen av coronaviruset bedöms samtidigt mer eller mindre neutralt i ett rent ekonomiskt perspektiv, detta trots förhållandevis många nya infektioner i bägge länder. Vi får se vad hösten och vintern kommer att innebära avseende covid-19.

Tecken på tysk vändpunkt men fortsatt splittrad bild

Nedan finns en något utförligare genomgång av hur Tysklands lätta uppgångssignaler rimligen bör tolkas. Faktum är att en tilltagande konjunkturell tillförsikt börjar skönjas hos både tyska företag och regeringspolitiker. Riktningen är i varje fall den rätta, åtminstone så här långt. Detta inslag har lett till att ekonomiminister Peter Altmaier och hans medarbetare nu prognostiserar en något mindre dramatisk BNP-nedgång för 2020 än vad man kommit fram till i april (-5,8 jämfört med -6,3 procent).

Det bör dock inte förbises att även tyska näringslivsorganisationer har en splittrad syn på de närmaste kvartalens utveckling trots att ekonomidepartementet ser en V-formad uppgång framför sig. Hushållens framtida konsumtionslust beror på den fortsatta utvecklingen av covid-19 och av arbetsmarknaden. Just dessa två prognosfaktorer kan ännu inte diskuteras särskilt djupgående. Något uppmuntrande är att uppgången av arbetslösheten i augusti endast motsvarade det vanliga säsongmönstret med en begränsad arbetslöshetskvot på 6,4 procent. En liten ljusglimt är också att det i juni noterades färre löntagare i korttidsarbete (2,1 miljoner) än i april och maj. En ettårig förlängning av systemet för korttidsarbete med viss modifikation är planerad fram till slutet av 2021.

Många företag påtalar fortfarande alltför osäkra exportmarknader – det vill säga i dagsläget utan konkret användbara uppgångssignaler. Det får inte förbises att Tyskland liksom Sverige är ett starkt exportintensivt land.

Sammantaget: För svenska företag med kommersiella intressen i Tyskland finns det all anledning att observera utvecklingen med ännu större uppmärksamhet än hittills, särskilt nu när de första ljusglimtarna börjar dyka upp. 

Psykologi och rätt tolkning av den ekonomiska statistiken

Det är framför allt stämningsbarometrar som för närvarande pekar på en ljusare konjunkturutveckling framöver, både i Tyskland och i Sverige. Det gäller att komma ihåg att ett förbättrat stämningsläge vanligen utgör det första steget i rätt riktning efter en märkbar konjunkturförsvagning. Detta sker nu och bör logiskt nog infinna sig före det andra steget. Nästa steg bör innehålla en fortsättning av det förbättrade stämningsläget men också ett växande antal statistiska bekräftelser. Avseende hårda statistiska fakta såsom orderingång och BNP vilar bevisföringen för en begynnande konjunkturuppgång fortfarande på en mycket svag grund.

Men även kommande statistiska förbättringar måste ges rätt tolkning. Det är exempelvis av stor betydelse från vilken nivå siffrorna förbättras. En BNP-uppgång med exempelvis 3 procent från en mindre tillväxtförsvagning är givetvis mer värd än en 3-procentig BNP-förbättring efter ett brant fall. Detta faktum kan belysas något närmare med hjälp av följande tabell: 

BNP-utveckling jämfört föregående kvartal sedan slutet av 2019 (förändring i procent)

Källa:  Eurostat

Ovanstående tabell visar att den nästan fullständigt coronabetingade nedgången så här långt varit lindrigare i Sverige än i Tyskland. Däremot ter sig den tyska recessionen som klart mildare än konjunkturnedgången i övriga stora EU-ekonomier. Av dessa två observationer framgår att en antagen 3-procentig BNP-uppgång under det tredje kvartalet skulle väga tyngst i Sverige jämfört med de övriga fem redovisade länderna men också att en antagen 3-procentig BNP-ökning under det tredje kvartalet i Tyskland skulle innebära mer i återvunnen BNP än en motsvarande tillväxtökning i Storbritannien eller Spanien.

Vidare är det av betydelse vilket kvartal eller år man jämför med. Olämpliga tidsmässiga jämförelser kan rent av medföra felaktiga kommersiella beslut. God statistisk produktion och hantering erfordrar kunskap, öppenhet och ärlighet. Redovisningen av covid-19-statistiken till exempel fick under de senaste månaderna i en del länder direkt vilseledande tidsmässiga jämförelseperioder – anpassat till vissa personers eller organisationers egna syften. Statistik av det negativa slaget kan ibland till och med undanhållas för närmare diskussion.

Det kan konstateras att ren absorption av data utan närmare eftertanke blivit mer riskfylld!