President Trumps tullpolitik har utan tvekan framkallat mycken oro innanför och utanför USA:s gränser. Samtidigt uttrycker Trump en önskan om fler utländska investeringar på hemmaplan. Är det rimligt? Professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren, ger här sin syn på saken.

Tillväxtprognoser revideras i negativ riktning runtom i världen. Diskussionen om andra effekter av tullkriget har också intensifierats. Ett hittills mer eller mindre försummat ämne är vad som skulle kunna få utländska, inklusive tyska, företag att investera i dagens USA.

Investeringar under politisk osäkerhet

Tolkningen av det pågående globala tullkriget handlar i stor utsträckning om president Trumps oberäknelighet och den härav framkallade osäkerheten. Rent allmänt vet vi från både forskning och praktisk erfarenhet att osäkerhet ofta – eller rentav mestadels – utgör ett avgörande investeringshinder.  

Vad gäller forskningen i ämnet ”investeringar under politisk osäkerhet” finns det allehanda underlag att studera. Forskare kommer mer eller mindre unisont till slutsatsen att politisk osäkerhet motverkar positiva investeringsbeslut.

"Forskare kommer mer eller mindre unisont till slutsatsen att politisk osäkerhet motverkar positiva investeringsbeslut."

Pionjärer inom området är Amos Tversky och nobelpristagaren Daniel Kahneman. De utvecklade redan i slutet av 1970-talet den så kallade Prospekt-Teorin med varierande riskbenägenhet, framför allt med inriktning på finansiella investeringar. Rodrick (1991) samt Hasset och Metcalf (1999) kommer exempelvis till slutsatsen att politisk osäkerhet spelar en avgörande roll vid investeringsbeslut på både mikro- och makronivå. Vidare finner också Julio och Yook (2012) samt Jens (2017) att politisk osäkerhet påverkar investeringar negativt. Bloom, Davis och andra har på senare tid bekräftat dessa slutsatser (2022).

Just i dessa dagar av globalt tullkrig betonar många pragmatiker i företagsvärlden – givetvis också i Tyskland och Sverige – i mestadels allmänna ordalag det logiska sambandet mellan politisk osäkerhet och investeringsvilja (se till exempel detta bidrag). Dessutom visar ledande företrädare för centralbankerna i väst – inklusive USA:s Fedchef Jerome Powell – påtaglig oro gällande färdriktningen för den globala ekonomin och det egna landets utveckling. Det syftar indirekt också till investeringar. 

MAGA inkluderar ambitionen att få produktion till USA

Tittar man på alla negativa politikförändringar och härav uppkomna institutionella snedsteg i Washington D.C. märks osäkerhetseffekter på alla hörn och kanter. Samtidigt vill president Trump locka utländska investeringar och produktionsanläggningar till USA. Det är en del av hans MAGA-filosofi (”Make America Great Again”). Men hur går allt detta ihop?

Ett antal pågående institutionella förändringar är synnerligen iögonfallande. Nämnas kan exempelvis:

• Trumps oförutsägbara och alltför ofta föränderliga attityder och beslut (vilket i viss mån också skulle kunna tolkas som en institutionell flaskhals)
• Trumps bestämda policy att utse egna anhängare till viktiga jobb, också till domstolar, vilket är etiskt tveksamt. Det gäller inte minst hans eftersträvade avsättning av Fed-chefen Powell, därtill förs ett  verbalt krig mot icke Trump-vänliga guvernörer
• Trumps irrationella kamp mot den akademiska friheten och forskningen även vid berömda amerikanska universitet som Harvard, både avseende framtida utnämningar av docenter och professorer samt tilldelningen av stöd- och forskningspengar. Många forskare med verksamhet vid amerikanska universitet funderar därför att lämna sina avancerade forskningsinstitutioner, vilket kan leda till en negativ så kallad ”brain drain” – i värsta fall hotar till och med en nedtrappning av USA:s forskningsförmåga. Detta hot skulle för övrigt svenska universitet kunna utnyttja mer ambitiöst än hittills genom att attrahera intresserade forskare från amerikanska universitet
• Trump-administrationens glidning mot att komplicera förhållandena för besökare till landet, inklusive för utländska studenter bosatta i USA
• Sist men inte minst den stora förtroendeförlusten utomlands och till stor del också hemma i USA till följd av president Trumps motsägelsefulla ekonomiska politik – något som vanligen tar tid att reparera vid återgång till normala förhållanden, ett fenomen som också skulle kunna ges en institutionell koppling.  

Fortsatt osäkerhet för utländska företag

Det är knappast någon överdrift att påstå att den generella osäkerheten kring Trumps framtida agerande kommer att finnas kvar trots pausandet av tullkriget i 90 dagar. Detta innebär också att osäkerheten för utländska företag som vill investera och producera i USA kvarstår.

"Detta innebär också att osäkerheten för utländska företag som vill investera och producera i USA kvarstår."

Givetvis kommer det likväl att finnas utländska företag som avser att investera i USA trots rådande svårigheter. Vanligtvis föredrar dock utländska företag vid uppkomsten av ovan beskrivna ekonomisk-politiska och institutionella problem att ta det lugnare med nya investeringsprojekt i den typen av länder. Kina med sina traditionellt svaga institutionella förhållanden utgör emellertid ett uppenbart undantag. Denna marknad har framstått som ett mycket viktig för investeringar från utlandet under flera årtionden – trots uppenbara politiska och institutionella problem. 

Hur kan detta fenomen förklaras?

Kina är det stora undantaget – främst på grund av marknadens storlek

Några år efter Kinas WTO-inträde år 2001 genomförde jag en enkät med svenska och utländska företag för att hitta förklaringar till den växande utländska investeringslusten i Kina – trots alla institutionella och politiska brister. 

"Som den främsta anledningen framkom marknadens enorma storlek och därav resulterande potential."

Som den främsta anledningen framkom marknadens enorma storlek och därav resulterande potential. Även Kinas då mycket starka tillväxtperspektiv nämndes relativt frekvent som ett viktigt investeringsmotiv av de tillfrågade företagen. Detta kan under aktuella förutsättningar inte sägas om USA. En viss roll spelade också då rådande konkurrensförhållanden, det vill säga att man kände sig tvungen att investera i Kina för att viktiga utländska företag i samma bransch också gjorde det.  Framför allt det förstnämnda investeringsmotivet – marknadens enorma storlek – men även konkurrensargumentet skulle idag fortfarande kunna vara relevanta för en del utländska företags kommande beslut att investera i USA.  

Ingen vet idag i vilken utsträckning utländska, däribland tyska, investeringsaktiviteter kommer att äga rum under de närmaste åren i världens alltjämt största ekonomi. Det verkar dock något långsökt att endast se den för närvarande svaga dollarn som ett tillräckligt starkt skäl, ytterligare argument krävs.