Den tyska statistiska centralbyrån Destatis publicerar regelbundet allehanda intressanta siffror. En hel del av denna statistik når dock endast fram till specialister. Det är synd, eftersom också mindre uppmärksammad statistik – exempelvis lastbilstransporternas volymutveckling, en tidig konjunkturindikator – kan belysa Tysklands ekonomiska tillstånd, skriver professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

Redan för några veckor sedan fick vi veta av Destatis att Tysklands BNP under 2023 sjunkit med 0,3 procent. Detta utfall motsvarade snarare en stagnation än en recession, med togs likväl emot som en besvikelse. 

Flera ljus i konjunkturtunneln

Nedan finns statistik som bekräftar besvikelsen – men också siffror som förhoppningsvis innebär något mer ljus i konjunkturtunneln. 

Statistik avseende helåret 2023:   

Avtalslöner: 3,7 procent (i genomsnitt med löneglidning; inflation 2023: 5,9 procent). 

Kommentar: tydlig reallöneminskning.

Gender Pay Gap: 18 procent – lönegapet mellan män och kvinnor 

Gender Hours Gap: 18 procent per månad (arbetstidsrelaterat)                               

Gender Employment Gap: 9 procent.

Kommentar: här finns överlag lätta trendmässiga framsteg för kvinnornas andelar men mer bör åstadkommas.

Byggnadsmaterial: mestadels alltjämt klart högre priser än före energikrisen. 

Tjänsteföretagens omsättning: + 2 procent (realt, exkl. banker / försäkringsbolag). 

Kommentar: förbättringen skedde intressant nog i främst konsumtionsnära företag under det första halvåret 2023.

Varuhusförsäljning: -3,9 procent (jämfört med 2022, sedan 2003: - 34,8 procent).   

Kommentar: denna svaga siffra har konjunkturella och strukturella inslag.

Utgifter för forskning och utveckling (2022): nytt rekord med 121 miljarder euro varav 67 procent från näringslivet, 18 procent från universitet/högskolor, 15 procent från övriga. 

Kommentar: internationellt är Tysklands forskningskvot på 3,1 procent av BIP inte dålig – dock borde ribban kunna läggas högre. 

Färdigställda kommersiella fastigheter (2022): -13,6 procent jämfört med 2021.  

Kommentar: jämfört med 2002 handlar det nästan om en halvering med delvis strukturella orsaker såsom online-inköp och ”home office”.

Statistik avseende början av 2024 med konjunkturrelevans  

• Snarare negativa siffror:                                                                 

Konkursansökningar:  feb +18,1 procent jämfört med feb 2023.

Kommentar: denna relativt sena indikator visar alltjämt på höga ökningstal.

Arbetsmarknad:  feb 11000 fler arbetslösa och 8000 färre vakanser.

Slutsats: den senaste lätta försvagningen sker från ett gott utgångsläge ungefär i linje med Ifo-institutets sysselsättningsbarometer.

• Snarare (lätt) positiva siffror:

Truck-Toll-Mileage Index (”Index för vägtullsbelagda lastbilstransporter”) 

Februari 2024 + 1,5 procent jämfört med föregående månad. 

Kommentar: februari gav en uppgång för andra gången i rad avseende denna tidiga indikator – med positiv fortsättning i mars?

Producentpriser (totalt):  feb -0,4 Procent jämfört med jan 2024, -  4,1 procent jämfört med feb 2023.

Kommentar: något vänligare utveckling (energi) med åtta negativa årsjämförelser i rad, men observera justeringen av basåret från 2015 till 2021, vilket förändrar decembersiffran från -8,6 till -5,1 procent.

Producentpriser (jordbruksprodukter):  jan -7,7 procent.

Kommentar: här hittar vi ytterligare ett tecken på sjunkande inflation.

Partihandelspriser:  feb -3,0 procent jämfört med feb 2023. 

Kommentar: negativa jämförelsetal har nu funnits ett helt år.

Slutsats: förstärkt hopp om lägre inflation förbättrar utsikterna om (något) bättre konjunktur 

De senaste veckornas statistikskörd – visserligen begränsad i detta analyssammanhang – ger ytterligare indikationer på sjunkande tysk inflation (KPI feb 2024: 2,5 procent). Hoppet om ECB-räntesänkningar inom ett à två kvartal verkar därför stiga (trots att ECB styrs av inflationen inom hela EMU-området, vilken i februari uppgick för KPI i sin helhet till 2,6 procent och för KPI exklusive livsmedel och energi till likväl hyggliga 3,1 procent). Lägre ECB-räntor, helst ackompanjerat av Feds reporänta, borde vara den avgörande pelaren för en kommande tysk konjunkturuppgång (om man bortser från det, tyvärr, osannolika scenariot om en snar fred i Ukraina). Denna förhoppning tycks också ha bidragit till förbättringen av GfK:s konsumtionsklimat i mars.

"Samtidigt finns fortfarande alltför många politiska riskfaktorer."

Samtidigt finns fortfarande alltför många politiska riskfaktorer. Vidare förekommer i ovanstående statistiska sammanställning inga som helst konkreta signaler på den kommande konjunkturuppgångens styrka. Vad som skulle behövas för mer än en mycket blygsam BNP-tillväxt vore ett rejält psykologiskt uppsving hos både företag och konsumenter. Dit kommer man dock inte utan omfattande ekonomiska reformpaket.