Förvånansvärt nog diskuteras finansieringen av CDU:s ekonomisk-politiska program ”Agenda 2023” fortfarande väldigt knapphändigt, menar professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren, och efterlyser tydlighet.

Kanske beror detta faktum på att ”Agenda 2030” inte innehåller många upplysande detaljer kring denna viktiga fråga, och att ingen utförlig text på engelska föreligger. Eller så väntar analytikerna fortfarande på fler siffermässiga preciseringar, vilket utan bestämd koalitionspartner ter sig omöjligt att åstadkomma. Hur som helst, större tydlighet kommer att behövas.  

Vad händer med skuldbromsen?

I en hel del artiklar och analyser avseende ”Agenda 2030” dras slutsatsen att den för flertalet CDU-och CSU-beslutsfattare ”heliga” skuldbromsen kommer att finnas kvar även framöver. Denna slutsats kan dock i viss mån utvecklas till en sanning med modifikation. Läser man hela ”Agenda 2030”-dokumentet, så utvecklas – klokt nog –  begreppet ”skuldbroms” inte särskilt utförligt. 

Vad som däremot tas upp är trafikljuskoalitionens tidigare ständigt återkommande kritik mot den gällande skuldbromsen. Inför framtiden använder sig CDU i sin tur endast av den mindre dogmatiska formuleringen att man framöver vill stå för en ”seriös budgetpolitik” (”seriöses Haushalten”) och de i viss mån tänjbara orden om bibehållande av den grundlagförankrade skuldbromsen (”Festhalten an der grundgesetzlichen  Schuldenbremse”, se om skuldbromsen också vår tidigare artikel). 

"Det är viktigt att konstatera att nästa regering kan komma att behöva viss flexibilitet avseende skuldbromsen."

Det är viktigt att konstatera att nästa regering kan komma att behöva viss flexibilitet avseende skuldbromsen. Detta eftersom själva finansieringen av reformerna i ”Agenda 2030” i ett kommande koalitionsfördrag med troligtvis socialdemokrater eller miljöpartister mycket väl kan komma att innebära en viss – troligen försiktig – öppning av den grundlagstiftade skuldbromsen, kanske upp till 1 procent av BNP (jämfört med nuvarande gräns på 0,35 procent). 

Ett sådant steg skulle kunna frigöra närmare hälften av CDU-Agendans uppskattade totala finansieringskostnader på närmare 100 miljarder euro (en uppskattning enligt exempelvis IW i Köln, vilket enligt min bedömning kan visa sig vara i underkant).

Fler osäkra finansieringskällor

”Agenda 2030” säger dessutom att kvarstående reformkostnader på minst 50 miljarder euro bland annat ska komma från mindre frikostig socialhjälp (”avskaffande av Bürgergeld”), minskad migration och reducering av byråkrati och inte minst så kallade dynamiska effekter från den aviserade högre 2-pocentiga BNP-tillväxten (dock utan konkret datumangivelse). 

"Finansieringen av CDU:s ”Agenda 20330” innehåller i dagsläget många frågetecken."

Ekonomisk historia visar att dylika förhoppningar om högre skatteinkomster från utbudspolitiska reformer ofta inte kan infrias ”på beställning” – speciellt inte vid osäkra eller negativa internationella trender. Teoretiskt möjligt är det emellertid.

Slutsats: Finansieringen av CDU:s ”Agenda 20330” innehåller i dagsläget många frågetecken. Större konkretisering blir först möjlig när ett gemensamt regeringsprogram med unionspartierna och den kommande koalitionspartnern till sist åstadkommits. Fram till dess kvarstår ovissheten även för finansmarknaderna.