Unionspartiernas CDU/CSU och Socialdemokraternas SPD har nu avslutat sina förhandlingar om bildandet av ytterligare en så kallad stor koalition. Därmed borde det stå klart att Friedrich Merz blir Tysklands nästa förbundskansler, skriver professor Hubert Fromlet, senior advisor hos Tysk-Svenska Handelskammaren, i en första kommentar till det idag presenterade koalitionsfördraget.

Förvisso återstår godkännandet på partinivå, men jag räknar inte med ett ”nej” – trots att det under de senaste veckorna visat sig visst internt motstånd inom både CDU och SPD. Därmed borde det vara klart att CDU:s Friedrich Merz blir Tysklands nästa förbundskansler, förmodligen formellt den 7 maj.

Regeringsbildning i turbulenta tider

I början av innevarande vecka varnade jag för överdriven brådskaa endast mot bakgrund av Trumps tullkrig. Likväl hade jag givit uttryck för förhoppningen om påskyndade koalitionsförhandlingar på grund av USA:a tullhöjningar – men endast vid uppnådd kvalitet i kampen för mer ekonomisk framåtanda och strukturell tillväxtkvalitet. Frågan är således om det nya koalitionsfördraget innehåller sådana önskvärda tillväxtperspektiv i erforderlig omfattning.

Som positiva inslag märks i det presenterade koalitionsfördraget bland annat det tydliga budskapet till den Europeiska unionen att inte minst vilja förstärka Tysklands samarbete med Frankrike och Polen, vilket hade hamnat på efterkälken hos den förra regeringen. 

"Vad gäller den framtida ekonomiska politiken, framstår inte minst den tilltänkta gradvisa 1-procentiga årliga sänkningen av företagsbeskattningen under en 5-årsperiod som ett viktigt steg i rätt riktning."

Vad gäller den framtida ekonomiska politiken, framstår inte minst den tilltänkta gradvisa 1-procentiga årliga sänkningen av företagsbeskattningen under en 5-årsperiod som ett viktigt steg i rätt riktning (trots att jag helst velat en 5-procentig minskning på en gång). Även vad som beskrevs av Friedrich Merz som kommande ”turboavskrivningar” på 30 procent per år under sammanlagt tre år kan tolkas positivt liksom de framtida inkomstskattesänkningarna och den konkreta kampen mot den alltjämt onödigt stora byråkratin. Etableringen av ett så kallat ”high tech”-departement kan också ses i en positiv dager.

Frågetecken återstår

Frågetecken jag emellertid ser i skrivande stund gäller bland annat datumet för den planerade igångsättningen av skattereformen för företag, nämligen 2028, trots att denna reform principiellt bör tolkas positivt. 2027 som startdatum hade varit ännu bättre. Otydligt är också, hur den stora bostadsbristen konkret ska tacklas. Oklart är dessutom fortfarande hur den mer exakta inriktningen av den generella finanspolitiken kommer att se ut. 

Detta om mina första spontana intryck. En mer utförlig analys följer något längre fram.