Vid genomgången av analyser eller artiklar om landet i utländsk media är det påfallande att Tyskland får särskilt negativa rubriker och bedömningar. Hur kommer det sig, undrar professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren, och försöker förklara fenomenet.

Tysklands ekonomi stagnerar för närvarande. Det är givetvis allt annat än bra men motsvarar (ännu?) inte någon generell recession. Varken enligt finansmarknadernas vanligen snäva beskrivning av en recession med två åtföljande negativa BNP-kvartal jämfört med det föregående – eller enligt USA-definitionens bredare formulerade ekonomiska nedgång som forskningsinstitutionen NBER står för. Samtidigt som vi vet att det inte finns någon enhetlig definition.

Under det tredje kvartalet 2024 steg Tysklands BNP med 0,1 procent jämfört med föregående kvartal. Det kan – utan att här närmare diskutera ett enda kvartals verkliga analysvärde – jämföras med en sämre utveckling i exempelvis Italien och Sverige.

Sammantaget ter sig Tysklands ekonomiska tillstånd för närvarande i vilket fall som helst svag eller otillfredsställande. 

"Speciellt negativt uppfattas av allt att döma att Tyskland som EU:s största ekonomi inte lyckats ge draghjälp till andra länder."

Tysklands måste prestera bättre än andra länder

Det går inte någon dag att jag inte läser någon artikel om Tyskland med kritiskt eller negativt innehåll. Man kan i detta sammanhang undra, varför det blivit så på senare år. Denna fråga får jag rätt ofta. Det finns nog såväl ekonomiska som politiska, historiska och psykologiska förklaringar.

• Ödesdigert beroende av relativt billig gasimport från Ryssland

  Denna ekonomisk-politiska strategi – ibland också kallad modell – höll inte längre efter Rysslands invasion av Ukraina. Tysklands erforderliga energiomställning blev förvirrande, dyr och komplicerad, med många undrande rubriker som följd.

• Dämpad världskonjunktur

  Covid-19, kriget i Ukraina, Kinas tillväxtproblem, höga inflationssiffror och räntor samt den generellt svaga globala investeringskonjunkturen bidrog i hög grad till den alltjämt rådande recessionen i tysk industri (i motsats till stagnationstillståndet i hela ekonomin). Tillsammans med bilindustrins problem förklarar dessa faktorer mycket väl Tysklands ekonomiska bakslag. Dessa är både av konjunkturell och strukturell natur.

• Omvärldens höga förväntningar kunde inte infrias

  Tyskland är ett land som upprepade gånger lyckats ta sig ur allvarliga kriser. Det hade man förväntat sig också denna gång av världens tredje största ekonomi i samband med ovan nämnda utmaningar och systempåfrestningar. Ännu så länge har dock dessa förväntningar inte kunnat infrias. Speciellt negativt uppfattas av allt att döma att Tyskland som EU:s största ekonomi inte lyckats ge draghjälp till andra länder. På grund av dessa bristande tillväxtimpulser från Tyskland finns ofta en negativ psykologisk effekt på debattörer utanför Tysklands gränser.

• Det politiska virrvarret med sina negativa psykologiska effekter

  Den tyska trafikljuskoalitionen mellan socialdemokrater, miljöpartister och liberala lovade initialt relativt gott i många analytikers ögon med sina sociala, miljövänliga och liberala värderingar. Utmaningarna i samband med de ovan beskrivna kriserna medförde dock allt större meningsskiljaktigheter inom den tyska regeringskoalitionen och därmed till ineffektivitet i beslutsprocesserna. 

  Denna ineffektivitet utkristalliserade också den tyska byråkratins tillväxthinder. Allt detta ledde med stor säkerhet till en stor imageförlust både innanför och innanför Tysklands gränser, med ännu fler negativa psykologiska effekter.

• Tyskarnas egna överdrivna reaktioner - negativt även för ekonomin

  ”Jublar i himlen, bedrövad till döds” skrev Tysklands kanske mest kända författare Johann Wolfgang von Goethe redan för cirka 235 år sedan. Än idag präglas Tyskland i svåra lägen av påtagliga överreaktioner – åtminstone jämfört med reaktioner i flertalet andra länder. Både uppåt och neråt. På senare tid har många negativa bedömningar av finansmarknader och inhemska industriföreträdare, lobbyorganisationer samt politiska företrädare troligen bidragit till den försämrade Tysklandbilden och således framkallat psykologiska och därmed troligen vissa realekonomiska skadeverkningar på både konsumtion och investeringar.

Snabbt image- och förtroendelyft behövs   

Trots Tysklands enorma moderniseringsbehov, nyligen helt öppet och noggrant formulerat av regeringens akademiska rådgivningsorgan ”Sachverständigenrat”, framstår det som inte helt orimligt att den kommande förbundsregeringen genom en konkret framtidsorienterad reform och moderniseringspolitik med konkurrenskraft och människan i fokus snabbt kan återvinna hushållens och näringslivets förtroende. På så vis främjas konsumtion och investeringar. Valkampen kommer nog att handla mycket om just människan och ekonomin.

"Handlingskraft behövs inte minst för att Tyskland ska kunna vinna tillbaka sitt forna goda anseende."

Handlingskraft behövs inte minst för att Tyskland ska kunna vinna tillbaka sitt forna goda anseende som innovativ forsknings- och näringslivsnation. Här finns det fortfarande mycket positivt att bygga på.

För egen del tror jag att själva insikten om alla nödvändiga ekonomiska och institutionella förbättringar kommer att finnas i nästa regering. Frågan är dock, hur samarbetsvillig nästa koalitionsregering verkligen kommer att visa sig i praktiken. Men det finns inte längre något acceptabelt alternativ till ett framtidsbetonat och positivt verkande samarbete i den kommande (sannolikt stora) regeringskoalitionen. Det inger ändå hopp. Alternativen förskräcker. Ständigt klagande främjar inte Tysklands image och framtid. 

Tysklands brett förankrade image- och förtroendeproblem kräver således snara problemlösningar som når både hushåll och näringsliv. Potentialen till avgörande förbättringar finns fortfarande via framför allt innovationer och teknologiska framsteg och därmed till en generell återhämtning av det tyska samhället och den tyska ekonomin. 

Författarens anmärkning: Denna artikel baseras på ett tidigare inlägg på Johan Schücks blogg