Tysklands "Energiewende" har utlöst både beundran och antipati i grannländerna. Medan vissa tycker att den tyska energiomställningen kan ses som en förebild för andra länders energipolitik hänvisar andra till ökade koldioxidutsläpp och ökat kolberoende. Men hur skulle en nordisk energiomställning kunna gå till? Detta diskuterades på seminariet "Energiewende Norden? - Europeisk energipolitik ur ett nordiskt perspektiv" som E.ON och tankesmedjan Global Utmaning arrangerade.

– Vi ska tacka Tyskland för att de har utvecklat solenergin. Men det har kostat, säger före detta energi- och näringsministern Maud Olofsson.

Hon deltog i seminariet "Energiewende Norden? - Europeisk energipolitik ur ett nordiskt perspektiv" i Stockholm den 20 mars. I samarbete med E.ON hade tankesmedjan Global Utmaning bjudit in flera experter som diskuterade problematiken med energiomställningen och utvecklade idéer, tankar och framtidsscenarier om kraven för en möjlig nordisk Energiewende.

Bland deltagarna fanns även chefen för Tysk-Svenska Handelskammarens avdelning Market Entry & Business Development, Ninni Löwgren, och debattören och tidigare språkröret för Miljöpartiet, Maria Wetterstrand.

Bra förutsättningar i Sverige

– Sverige har de bästa förutsättningar för en Energiewende, både ur teknologisk och industriell synvinkel och tack vare den mångfaldiga naturen. Men det kommuniceras inte, menar Maud Olofsson.

Hon tycker att det också behövs en diskussion om ämnet i Sverige. Ett problem, enligt Maud Olofsson, är att man inte har kommit fram till en konsensus i samhället när det gäller Energiewende, såsom i Tyskland. Istället finns en gammal konflikt i den svenska energipolitiken.

– När det gäller grön teknik är Sverige ett av de länderna som är mest utvecklat. Det finns potential för en energiomställning i Sverige, förklarar Ninni Löwgren.

– Vi har till exempel mer bioenergi än olja, tillägger Maud Olofsson.

Både Ninni Löwgren och Maud Olofsson är överens om att det måste skapas en grönare marknad i hela Europa. En sådan skulle leda till att företag blir grönare och därigenom skapa bättre utvecklingsmöjligheter samt snabba framsteg för energiomställningen i Europa.

För- och nackdelarna med tyska Energiewende

När Maria Wetterstrand tänker på fördelarna med Tysklands Energiewende säger hon att man har fått igång mycket när det gäller förnybar energi och användningen av den. Nackdelen är däremot, enligt hennes åsikt, att Tyskland ännu inte har lyckats med energieffektivisering:

– Systemet som de har verkar inte på samma sätt premiera effektivisering som det premierar att man får in nya energikällor, säger hon och förklarar att man behöver både energieffektivisering och förnybar energi om man vill klara utmaningen med en energiomställning.

Enligt Maud Olofsson är fördelen med Energiewende i Tyskland att man har ett gemensamt mål:

– Dessutom finns en stark ekonomi som klarar av omställningen. Samtidigt finns en uppställning från samhället i stort som man också behöver när kostnader kommer. Det tredje är att Tyskland utvecklade tekniken till glädje för hela övriga världen, säger tidigare energi- och näringsministern.

– Kostnader och besvärligheter är subventionssystemet. Om man jämför med det svenska systemet är el dyrare i Tyskland än i Sverige. Dessutom har Tyskland inte tagit bort kolen och gasen. Ska man rädda klimatet måste man styra bort från det som släpper ut koldioxid, menar Maud Olofsson.

Hur skulle en nordisk energiomställning kunna se ut?

En möjlig Energiewende i Sverige ska utgå från systemet som just nu finns i landet, det vill säga nuvarande elcertifikatsystemet, menar Maria Wetterstrand:

– Det kan kompletteras med vissa specifika stödsystem till teknik som är lite dyrare. Basen skulle i alla fall vara lite annorlunda än i Tyskland, menar hon.

Ninni Löwgren påpekar däremot att det är viktigt att involvera industrin och deras kunskaper:

– Den största utmaningen är komplexiteten och att man kanske missar något element som man inte tar vara på. Eller att man inte tar vara på dynamiken som krävs av alla som är med i det här.

Hon betonar att man måste lyfta fram de impulserna som varje individ kan ge och förklarar vidare:

– Det finns många spännande entreprenörer och innovatörer som är redo att ta sig an utmaningen med en Energiewende. De är kanske ganska små men har otroligt bra teknologiska lösningar och idéer. Det är vår utmaning att ge dem lyftet. De behöver ett språkrör.

En nordisk energiomställning tänker sig Maud Olofsson ungefär som den som äger rum just nu:

– Vi har ju använt koldioxidskatten för att styra bort från det som släpper ut mycket koldioxid. Vi sätter pris på de utsläppen. Tack vare elcertifikat får svenskar mesta möjliga förnybara energi till lägsta möjliga kostnad. I Norden har vi byggt ihop ett ganska bra elnät och det finns nu ett beslut att vi investerar i nordisk nytta. Dessutom har vi en nordisk slutkundsmarknad. Det betyder att alla kan köpa från alla nordiska producenter. Det skapar konkurrens vilket får ner priserna, säger Maud Olofsson. 

 

Mer information

Bakgrundsinformation om Tysklands energiomställning

Intervju med Ninni Löwgren om en möjlig nordisk Energiewende

Intervju med Maud Olofsson om en möjlig nordisk Energiewende

Intervju med Maria Wetterstrand om en möjlig nordisk Energiewende

 

Vill du veta mer om hur en nordisk energiomställning skulle kunna fungera som förebild för hela Europa? Nordic Action Group on Climate and Energy har publicerat rapporten Nordic Energy Ways in Europe om detta ämne.