Tyskland är känt som en generös social välfärdsstat, både innanför och utanför landets gränser. Men att det finns så många som 500 olika sociala program på federal nivå fick också mig att häpna. Här borde det finnas en ansenlig potential till rationaliseringar och effektiviseringar, inte minst med hjälp av modern teknik, skriver professor Hubert Fromlet, senior adviser vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

De sociala programmen och dess komplexitet undersöktes nyligen av det renommerade ifo-instituet. Frågan är om behoven som kommit fram kan föranleda ett utvidgat teknologiskt samarbete mellan Tyskland och Sverige?

Även ifo-institutet känner vanmakt

Ursprungligen syftade ifo-projektet till en bedömning av dimensioner och verkningar av den tyska socialpolitiken. Det visade sig dock som en mer eller mindre omöjlig uppgift. Det ledde istället initialt endast till en kvantitativ sammanräkning av alla federala sociala program. 

Det blev över 500! Endast den lagstiftade delen av alla tyska socialprogram omfattar sammantaget 3346 paragrafer. Annat regelverk tillkommer.

Dessa två siffror berättar tillräckligt om bristande transparens och därmed om risken för felaktiga användningar och tolkningar av föreskrifterna. Rationaliserings- och förenklingsbehovet sticker tydligt fram.

Enligt ifo-institutet erfordras nu en nedbrytning av alla sociala program vad gäller ianpråktagande, kostnader och tidsåtgång, vilket givetvis förutsätter jämte IT-satsningar även samarbete med den politiska sfären. 

"Många olika sociala program har skapat alltför mycket byråkrati."

Allt annat än lätt men ofrånkomligt! Många olika sociala program har skapat alltför mycket byråkrati. Nödvändig byråkratiminskning betyder dock i sin tur personalminskning och därmed ofta politiska komplikationer. Problem som den tyska koalitionsregeringen emellertid är piskad att parera. 

Som jag beskrivit i en tidigare artikel kräver den tyska författningen social balans utan att exakt definiera den. Skoningslös social nedskärning a la Trump ter sig omöjlig i Förbundsrepubliken. Det innebär dock inte att Tysklands stora socialsektor av budgetskäl inte kan och bör bantas.

Vägen framåt

En vettig struktur- och kostnadsrationalisering inom den tyska socialstaten bör rimligen beskrivas som  helt nödvändig. 500 olika sociala program enbart på förbundsnivå talar ett entydigt språk. Men hur ska man gå till väga?

Som ekonom har jag givetvis inga direkt användbara tekniska lösningar till hands. Det borde dock inte framstå som särskilt avlägset att tillämpa målinriktade IT-applikationer för att strukturera och  rensa Tysklands socialpolitiska virrvarr, möjligen med hjälp av KI. 

Kanske finns här också intressanta samarbets- och utvecklingsmöjligheter mellan tyska och svenska företag.