President Trumps tullhöjningsmaskin är fortfarande igång. Också pausen av de senaste höjningsplanerna skapar stor osäkerhet. Nu hotar han med 50-procentiga tullar för EU-produkter från den 9 juli. Vilka konsekvenser medför oron och osäkerheten? Denna fråga lyfter professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren, i en aktuell analys.

Visst skulle ovan tilltänkta åtgärd märkas i export- och BNP-siffror – men troligen på bredare front än olika modellberäkningar pekar på. För egen del tror jag inte heller att ytterligare en à två ECB-räntesänkningar skulle kunna framkalla efterlängtad tillväxtstimulans om president Trumps tullhöjningslynne fortsätter att skapa oro och osäkerhet innanför och utanför EU:s och Tysklands gränser. Dock skulle i bästa fall Tysklands nödvändiga ekonomisk reformpolitik kunna påskyndas.

Vad säger modellerna?

En av de mer kända modellerna som försöker fånga in effekter av handelspolitiska förändringar såsom tullhöjningar och -sänkningar är exempelvis Kiel-institutets KITE-modell. KITE är en jämviktsmodell som har den formidabla egenskapen att direkt efter ny framkomst av tullsiffror – som exempelvis senast den 23 maj efter USA:s nya 50-procentiga tullhot mot EU – kunna räkna ut den siffermässiga inverkan på EU:s export eller mer kortsiktiga produktion, även avseende enskilda EU-länder såsom Tyskland. 

"Föga överraskande bedömer KITE-modellen att Tysklands export och produktion skulle drabbas hårdast av EU-länderna vid ett verkställande av USA:s 50-procentiga tullhöjningsplan."

Föga överraskande bedömer KITE-modellen att Tysklands export och produktion skulle drabbas hårdast av EU-länderna vid ett verkställande av USA:s 50-procentiga tullhöjningsplan (kortsiktigt -23,9 procent för exporten respektive -0,8 procent för produktionen). Italien skulle känna av nästan lika negativa effekter som Tyskland, relativt sett till och mer än Frankrike eller EU i sin helhet. Vissa modeller gör till och med kalkyler för långsiktiga tulleffekter, vilka emellertid per definition måste vara ännu osäkrare än de mer kortsiktiga, se exempelvis här. 

En av KITE-bristerna är till exempel att negativa psykologiska effekter till följd av amerikanska tullhot eller genomförda tullar inte kan integreras i modellerna. Med tanke på hittillsvarande negativa börseffekter efter aviseringen av olika tullhot eller införda tullar kan dock uppenbarligen anas att finansmarknader mycket väl kan känna oro för berörda företag, hushåll, börskurser och räntor – faktorer som samtliga kan framkalla negativ inverkan på faktiska investeringsbeslut och/eller konsumtion.

Psykologin kan påverka på bred front

Hittills har endast potentiella effekter utanför USA:s gränser tagits upp. Men också direkt via USA kan Trumps tullpolitik framkalla konsekvenser med negativa återverkningar på Tyskland och många andra utomamerikanska länder. Det kan exempelvis ske via en mycket svagare dollar, finansieringsproblem för den stora amerikanska statsskulden och/eller massiva försäljningar av kinesernas amerikanska statsobligationer – med stigande långräntor globalt och i Tyskland samt Sverige. Vid en sådan utveckling kan en ny global finanskris ligga i korten, möjligtvis värre än 2007/2008. 

"Vid en sådan utveckling kan en ny global finanskris ligga i korten, möjligtvis värre än 2007/2008."

Givetvis behöver ett sådant negativt scenario inte inträffa. Men enbart en vida spridd oro för ovan beskrivna teoretiska verkningar av det pågående tullkriget kan vara tillräckligt stor för att konsumenter och investerare fortsätter att hålla tillbaka planerade satsningar. Dylika följdeffekter av negativa tullöverraskningar kan rena handelsmodeller dock inte inkludera, även om dessa de facto mycket väl kan existera. Det förefaller också möjligt eller rentav sannolikt att en starkt negativ amerikansk tullpolitik skulle kunna påskynda ytterligare en till två smärre ECB-räntesänkningar. Om dessa verkligen skulle komma något längre fram, riskerar de vid fortsatt tulloro bli tämligen tandlösa.   

Positiv inverkan på den nya tyska regeringens ekonomiska politik?

En annan effekt som inte handelsmodeller som KITE kan mäta är olika effekter från exogena handelshinder på ett annat lands ekonomiska politik. I vårt fall till exempel på den nya tyska regeringen, vilken hittills åtminstone åstadkommit en mer lovande ansats till reformer och åtföljande strukturell tillväxtpolitik. Detta kan numera konstateras trots att många viktiga reformområden såsom pensionssystemet ännu icke konkretiserats.

"Samtidigt saknas i mina ögon fortfarande något hos den nya koalitionsregeringen som skulle kunna kallas fundamental förändringsanda."

Samtidigt saknas i mina ögon fortfarande något hos den nya koalitionsregeringen som skulle kunna kallas fundamental förändringsanda med psykologisk bärkraft hos företag och hushåll (Ûberzeugungskraft). Denna alltjämt existerande – om än förståeliga – brist efter flera svåra år för tysk ekonomi kan antagligen endast leda till två olika konsekvenser, antingen 

1. att den amerikanska presidentens tullvirrvarr kommer att påskynda och stärka Tysklands reformbehövliga ekonomiska politik med åtföljande positiva effekter på den potentiella tillväxten, eller
2. att den tyska ekonomiska politiken kommer att visa sig som otillräckligt reaktionskapabel på de amerikanska utmaningarna med fortsatt mycket svag tillväxt eller ekonomisk stagnation.

Om det förstnämnda alternativet besannas, skulle USA:s tullpolitiska provokationer till och med kunna visa sig som positiva för Tysklands ekonomi – givetvis under förutsättning att en alltför påfrestande och långvarig global handelspolitisk eskalering kan undvikas.