Europas konkurrenskraft är en central fråga för näringslivet. Exportmästarlandet Tyskland tappade i fjol både världsmarknadsandelar och konkurrenskraft. Frågan kommer att diskuteras på Tysk-Svenska Handelskammarens årsmöte i maj och inför besöket har vi fått en intervju med en av gästtalarna, Siegfried Russwurm, ordförande för det tyska industriförbundet BDI och även medlem i Tysk-Svenska Handelskammarens styrelse.

Tysk-Svenska Handelskammaren: Hur bedömer du den nuvarande ekonomiska situationen i Tyskland? Har den befarade recessionen kunnat avvärjas?

Siegfried Russwurm: Risken för en recession föreligger fortfarande, det är för tidigt att blåsa faran över. Här på det tyska industriförbundet BDI utgår vi från en minskning av Tysklands BNP med 0,3 procent i år. På grund av den ekonomiska nedgång som corona orsakade ser vi tillbaka på två och ett halvt förlorade år. Särskilt oroväckande är utvecklingen inom utrikeshandeln: Exportlandet Tyskland tappade under föregående år världsmarknadsandelar och konkurrenskraft. EU:s medlemsstater måste driva på för ytterligare frihandelsavtal – också i syfte att internationalisera den europeiska ekonomin genom en handelspolitisk strategi för diversifiering på de globala marknaderna.

Hur står sig Tyskland som land att bedriva näringsverksamhet i, sett i en internationell jämförelse? Vad betyder de höga energikostnaderna och bristen på kvalificerad arbetskraft för den långsiktiga attraktionskraften?

Trots den kortsiktiga återhämtningen på marknaderna är situationen fortfarande allvarlig när det gäller energikostnaderna. De nuvarande gas- och elpriserna är fortfarande många gånger högre än före krisen. Nu gäller det att utöka utbudet på alla områden, utan ideologiska skygglappar. Bristen på kvalificerad arbetskraft måste också betraktas på ett differentierat sätt: coronadippen ligger bakom oss och den tidigare toppnoteringen av antalet sysselsatta från 2019 har överträffats. Med tanke på den demografiska utvecklingen kan man ändå anta att bristen på arbetskraft och kvalificerad dito kommer att fortsätta öka. Förutom att mobilisera den inhemska arbetskraftspotentialen och fortsatta insatser inom utbildning, fortbildning och vidareutbildning omfattar en sådan övergripande strategi även invandring av arbetskraft.

I år fyller den europeiska inre marknaden 30 år. Vad kommer att krävas i den globala kraftmätningen för att skriva vidare på Europas framgångssaga?

Europa som industriell bas befinner sig i en kritisk situation. I den nyligen presenterade planen för ”Green Deal” understryks industrins centrala roll i omställningen till klimatneutralitet. Europa behöver tydliga ramvillkor för att undanröja existerande investeringshinder. För närvarande tar utbyggnaden av infrastrukturen alldeles för lång tid. Alltför ofta fastnar vi i småskaliga bestämmelser och de mycket komplexa reglerna för planerings- och godkännandeförfaranden, i stället för att uppmuntra marknadsbaserade lösningar. Europa måste också bygga på styrkan i sina industriella värdekedjor, inte bara på enskilda tekniker. EU:s ram för statligt stöd måste därför bli mer flexibel och tillgången till finansieringsprogram mindre byråkratisk. Europeiska kommissionen har nu uppdraget att påskynda tempot så att EU blir betydligt mer attraktivt i den globala konkurrensen. Det finns ingen anledning att vänta, attraktiva ramvillkor för företag är oumbärliga.

Slutligen en titt på potentialen i Sverige: Var ser du konkreta utgångspunkter för att hitta svar på alla globala utmaningar vi måste hantera?

Sverige har mycket att erbjuda som Tyskland behöver. Vi känner väl till Sveriges innovationsstyrka, särskilt inom energi och digitalisering, områden där Tyskland är en attraktiv marknad för svenska företag. Det märker vi vad gäller planerade större investeringar. Det blir allt viktigare för våra företag att diversifiera. Detta gäller inte minst vid anskaffning av teknik. Som demokratiskt land är Sverige en ytterst pålitlig partner. I och med den nära förestående anslutningen till Nato kommer nya dörrar sannolikt att öppnas. Jag är optimistisk, exempelvis gällande säkerhetsindustrin. Den tyska regeringen har också konstaterat att Sverige och hela Norden spelar en nyckelroll för den ekonomiska säkerheten. Se bara på antalet besök av tyska regeringsföreträdare i Sverige under det gångna året. Vi välkomnar detta uttryckligen och räknar med ännu mer samarbete mellan företag i våra länder.