Kommer den tyska regeringen – med förbundskansler Olaf Scholz i spetsen – åter leva upp till hjärtat i det Tysk-franska Vänskapsfördraget med mer emfas på engagemang, framåtblickande och innehåll i stället för bara vanliga rutinmöten? Detta frågar sig professor Hubert Fromlet, senior advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren.

I synnerhet förbundskansler Scholz borde eftersträva ett mer innehållsrikt samarbete, vilket Frankrikes president efterlyst sedan flera år. Utan ett omfattande och mer vänskapligt samarbete mellan EU:s två viktigaste medlemsländer kommer unionen ej förmå utveckla sin tillväxtpotential i erforderlig grad, speciellt inte med tanke på tänkbara och delvis sannolika hot från Kina och ett eventuellt Trump-styrt USA.

Frankrikes viktiga roll för Tysklands utveckling efter 1945  

Den 2 juli 2023 firades 60-årsdagen av det Tysk-franska Vänskapsfördraget (Elysée-fördraget), då underskrivet av två stora europeiska statsmän, Konrad Adenauer och Charles de Gaulle. Detta trots att stort antal krig mellan (delar av) Tyskland och Frankrike under många år, med det tysk-franska kriget 1870/1871, det första världskriget (1914-1918) och det andra världskriget (1939-1945) som de mest kända militära sammandrabbningarna mellan dessa två europeiska giganter.

Nämnvärt är också det så kallade ”Aachen-fördraget” från 2019, innehållande vissa tillägg till ”Elysée-fördraget” avseende ett starkare samarbete beträffande gemensamheter och konkreta framtidsfrågor inom politik, försvar, forskning, miljö, hälsa mm. Enligt min egen tolkning lever förbundskanslern för närvarande inte riktigt upp till ”Aachen-fördragets” andemening. I vart fall skulle en synlig aktivering inte skada. Samtidigt bör inte förbises att de tysk-franska relationerna fortsätter att fungera bra på många institutionella och lokala mikronivåer. 

Frankrikes ekonomi i bättre form än Tysklands 

Tyskland och Sverige har tillsammans inte enbart stor politisk betydelse inom hela EU utan står tillsammans också för cirka 40 procent av EU-ländernas BNP. En gemensam, konsekvent tillväxtbefrämjande politik i Tyskland och Frankrike skulle således också kunna lämna ett positivt bidrag till EU:s totala ekonomiska trend. 

"Det bör inte negligeras att Tyskland också kan lära sig en del av Frankrikes ekonomiska politik."

Det bör inte negligeras att Tyskland också kan lära sig en del av Frankrikes ekonomiska politik under de senaste åren (pensions- och arbetskraftsreformer). Reformpaketet var tufft och mer målmedvetet än i Tyskland. Likväl kan noteras att Frankrike sedan utbrottet av corona och under den akuta energikrisen tillväxtmässigt klarat sig bättre än Tyskland, plus att Frankrikes konkurrenskraft förbättrats. Det märks i stigande direktinvesteringar från utlandet (FDI). 

Slutsats: Förnyade framsteg i den tysk-franska kooperationen skulle på sikt kunna främja hela EU och därmed också svensk politik och ekonomi. Samtidigt är det uppenbart att Tyskland och Frankrike blivit mer beroende av varandra än någonsin.