Bild på vinterlandskap och smartphone / surfplatta

Foto: Oliur, Christian Huynen / Unsplash

Nyhetsbrev Internationell Recycling #6 2022

2022-12-05

Ett matigt nyhetsbrev avslutar 2022: Viktiga förändringar och nya avgifter för elektronikregistreringar i Tyskland, ny förpackningsförordning inom EU, tips på webbinarium samt nya krav på information inför redovisning av glasförpackningar i Sverige. Trevlig läsning!

Tillägg i lagstiftningen för elektronik i Tyskland

Som vi tidigare informerat om diskuteras ett förslag i Tyskland att förlänga övergångsperioden av kontrollskyldigheten av e-handel genom marknadsplatser gällande lagen om elektrisk- och elektronisk utrustning (ElektroG) från den 1 januari 2023, till den 1 juni 2023.

Skyldigheten innebär att e-handelsplattformar ska kontrollera om de tillverkare/säljare som använder sig av plattformen har registrerat sin elektriska-och elektroniska utrustning korrekt hos Stiftelsen EAR (den tyska registreringsnämnden för elektrisk och elektronisk utrustning samt batterier).

Förslaget stöds av beslutande organ i Tyskland och godkändes i en ändrad version. Då inte bara ElektroG berörs, utan även förordningen om specialiserad avfallshanteringsföretag och den tyska naturvårdslagen har titeln på lagförslaget ändrats, men syftet är fortfarande att förlänga övergångsperioden med sex månader. 

Dock informerade "Amazon News" i sitt säljforum i mitten av oktober 2022:"Om du säljer elektrisk- och elektronisk utrustning i Tyskland ska du nu skicka in ditt registreringsnummer avseende utökat producentansvar (EPR). Från den 1 januari 2023, kommer Amazon att vara juridiskt skyldigt att stänga av de produkter som inte uppfyller kraven.”

Källa: Take-e-way 

Uppdaterade avgifter för elektronikregistreringar i Tyskland

Inför 2023 har avgifterna för registreringar av elektronik reviderats. Den största förändringen med den åttonde uppdateringen av ElektroGBattGGebV är införandet av en kvartalsavgift som ska gälla både för B2B och B2C redan från den 1 januari 2023.

Avgifterna ses över varje år för att säkerställa att de är uppdaterade och anpassade till Stiftung EARs aktuella kostnader, speciellt med hänsyn till registreringskostnaderna. Avgiften kommer att uppgå till 24,10 Euro per kvartal och är oberoende av försäljningskvantitet och inte relaterad till en specifik process såsom garanti eller registrering.

Eftersom den nya avgiften inte är beroende av försäljningskvantitet kommer särskilt små-och medelstora företag att påverkas, vilket lett till en hel del kritik i Tyskland. Vidare har det uttryckts kritik mot att avgiften även ska beröra B2B-registreringar då dessa tidigare inte berörts av löpande avgifter.

Kvartalsavgiften påverkar endast registreringar av elektrisk och elektronisk utrustning; batteriregistreringar omfattas inte.

Källa: Take-e-way 

Graderingssystem för smartphones och surfplattor?

Europeiska kommissionen överväger att införa ett EU-omfattande graderingssystem för möjlighet till reparation av smartphones och surfplattor, i enlighet med det utkast till en förordning som kompletterar förordningen om energimärkning, vilket offentliggjordes under hösten. Syftet är att förbättra produkternas möjlighet till reparation och göra det möjligt för konsumenterna att fatta välgrundade och hållbara köpbeslut.

Graderingssystemet ska enligt förslag bestå av fem nivåer (A-E) utifrån kriterier som till exempel demonteringsdjup och vilka verktyg som behövs för reparation. Graderingen ska synas tydligt på energimärkningen. Förutom detta ska den nya märkningen även ge information om batteriets livslängd, motståndskraft vid stötar från fall och hur skyddad produkten är mot exempelvis damm och vatten.

Berörda intressenter kunde kommentera kommissionens förslag fram till den 28 september. Bidragen kommer nu att utvärderas och kan eventuellt beaktas i den slutliga förordningen. Kommissionens officiella antagande väntas ske före årets slut.

Källa: Landbell Group

Ny förpackningsförordning inom EU: Vad kan vi förvänta oss?

EU-kommissionens planerade revidering av regelverket för förpackningar pågår och enligt ett inofficiellt utkast planerar kommissionen att implementera de nya reglerna som en förordning snarare än ett direktiv, vilket innebär att de skulle vara direkt tillämpliga i alla medlemsländer. Detta för att säkerställa en maximal grad av harmonisering.

När det gäller innehållet i den nya förordningen finns det många förändringar som till stor del fokuserar på minskning av förpackningsavfall och förpackningsdesign, däribland obligatoriska mål för att minska förpackningsavfallet, ytterligare förbud mot vissa förpackningsformat, obligatorisk återanvändning och påfyllnad av vissa förpackningar, obligatoriska gränser för användandet av återvunna material och obligatorisk märkning av förpackningarnas materialkomposition.

Ändringar av förordningen är fortfarande möjliga och kommissionens officiella lagförslag väntas kommuniceras runt den 30 november. Detta kommer att följas av diskussioner i Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.

Källa: Landbell Group

Fortsatta förhandlingar om europeisk batteriförordning

Förhandlingarna mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om den nya batteriförordningen fortsätter då det fortfarande råder oenighet om detaljerna i förordningen. 

Artiklarna i första delen av förordningen, som berör definitioner, har till stor del slutförts, medan andra delar fortfarande är helt öppna för diskussion. Detta gäller framför allt avsnittet om hantering av batterier i slutet av deras livscykel, där bestämmelserna om utökat producentansvar ingår.

Vid frågor som gäller insamlingsmål för bärbara batterier, tillhörande tidsplan, rättsliga grund och deponering ligger parlamentets och rådets åsikter fortfarande långt ifrån varandra. På senare tid har de politiska diskussionerna fokuserat på den del som berör bestämmelser om flyttbarhet och utbytbarhet av bärbara batterier.

Nästa trepartsmöte är planerat till den 9 december men diskussionerna kommer säkerligen att fortsätta under 2023.

Källa: Landbell Group

Statistik om avfall från plastförpackningar

År 2020 genererade varje person i EU:s medlemsstater i genomsnitt 34,6 kg plastförpackningsavfall. Av detta återvanns 13,0 kg. Denna information kommer från uppgifter om förpackningsavfall som publiceras av Eurostat.

Mellan 2010 och 2020 ökade mängden plastförpackningsavfall per invånare med 23 procent (+6,5 kg). Mängden återvunnet plastförpackningsavfall ökade med 32 procent (+3,2 kg) under samma period. Trots denna förbättring ökade mängden plastförpackningar som inte återvanns med 3,4 kg per invånare sedan 2010, eftersom den absoluta mängden plastförpackningsavfall som genererades ökade mer.

2020 kom ändrade regler för rapportering av återvunnet material inom EU. Bland dessa fanns en harmoniserad beräkningsgrad för återvunnet material och ändrade regler för redovisning av fraktioner av sammansatta förpackningsmaterial, så kalladekompositer. Som ett resultat av detta skedde en preliminär minskning med 3 procentenheter (från 41 procent år 2019 till 38 procent år 2020).

Nederländerna, Litauen, Slovakien, Spanien, Bulgarien och Cypern återvann mer än hälften av det genererade plastförpackningsavfallet. Däremot återvann Malta, Frankrike, Danmark, Ungern, Irland, Rumänien, Polen och Österrike mindre än en tredjedel av sitt plastförpackningsavfall.

Källa: Eurostat

Åtgärder för "misslyckandet" med engångsplastdirektivet

Europeiska kommissionen vidtog nyligen rättsliga åtgärder mot flera medlemsstater, med en uppmaning att ”öka” genomförandet av direktivet om plast för engångsbruk, även kallat SUP-direktivet (single use plastic).

Enligt kommissionen är syftet med SUP-direktivet att minska användandet av plastprodukter för engångsbruk då dessa produkter oftare hamnar i hav eller på våra stränder än återanvändbara alternativ då de används bara en gång, eller under en kort tidsperiod, innan de slängs.

Mer än 80 procent av de marina skräpföremålen är plast, vilket orsakar skador på miljön, särskilt direkta skador på det marina livet och fåglar, och när de löses upp till mikroplaster kan de också hamna i människans näringskedja. De negativa effekterna av plastskräp på ekonomin ses i sektorer som turism, fiske och sjöfart. SUP-direktivet trädde i kraft den 3 juli 2019 och medlemsstaterna hade två år på sig att införliva det i nationell lagstiftning, så att skyldigheterna enligt direktivet genomförs i medlemsstaterna.

I januari 2022 inledde kommissionen överträdelseförfaranden och skickade, som ett första steg, formella underrättelser till medlemsstater som ännu inte helt hade införlivat SUP-direktivet i sin nationella lagstiftning.

Inom ramen för European Green Deal har kommissionen föreslagit strategier och åtgärder för en cirkulär ekonomi, där plast används på ett mer hållbart sätt, återanvänds och återvinns, vilket minskar avfall och föroreningar och minskar kostnaderna för rengöring. Direktivet om plast för engångsbruk är därför en viktig del av kommissionens plaststrategi och handlingsplanen för cirkulär ekonomi eftersom det stimulerar produktion och användning av hållbara alternativ som undviker marint skräp. Direktivet bidrar också till EU:s ambition om nollförorening, vilket gynnar folkhälsan, miljön och klimatneutraliteten. Målet är att minska plastskräp till havs med minst 50 procent till 2030.

Källa: www.circularonline.co.uk

Höga energikostnader hotar europeisk plaståtervinning

Branschorganisationen Plastic Recyclers Europe (PRE) varnar för att höga elpriser är ett hot mot "övergången till en cirkulär ekonomi" i Europa. Energikrisen på kontinenten har en negativ inverkan på verksamheten vid återvinningsanläggningar för plast. Då anläggningarna körs non-stop, har kostnaderna för energi ökat från 15–20 procent av driftskostnaderna till uppskattningsvis 70 procent mot bakgrund av den 400-procentiga ökningen av energipriserna den senaste tiden. Branschorganisationen PRE har redan tidigare påpekat betydelsen av att EU-kommissionen och medlemsländerna måste stötta för att undvika att anläggningar måste stänga eller kraftigt dra ner på driften, vilket redan skett i vissa länder. Företrädare för PRE menar att plaståtervinningen bör anses vara en nyckelindustrisektor för drivandet av en cirkulär ekonomi i Europa och därför bör skyddas mot effekterna av höga energipriser.

Källa: letsrecycle.com

Mängden livsmedelsförpackningar ökar i Europa

Efterfrågan på livsmedelsförpackningar fortsätter att växa och marknaden i Europa väntas nå en volym på 41,7 miljoner ton år 2031. Det framgår av en stor undersökning genomförd av tyska marknadsanalysföretaget Ceresana. De har analyserat den europeiska marknaden för livsmedelsförpackningar i alla kategorier utom drycker och har nu inkluderat inte bara primärförpackningar av olika material och utföranden, utan även sekundära förpackningar och transporförpackningar.

De senaste åren har utvecklingen för olika förpackningsmaterial och förpackningstyper varierat, mycket beroende på faktorer som Covid-19-pandemin, hållbarhetstrenden, e-handel, energipriser, mm.

Hållbarhetstänkandet slår igenom alltmer bland konsumenterna, vilket innebär att lösningar som anses vara miljövänliga gynnas. Bekvämlighet är en annan betydelsefull aspekt, för både producenter och konsumenter, vilket leder till att e-handelns behov av sekundär- och fraktförpackningar ökar efterfrågan på wellpapp och trenden mot hyllfärdiga förpackningar gynnar pappers- och kartongbaserade livsmedelsförpackningar.

Under pandemin ökade dagligvaruhandeln och mängden primärförpackningar för livsmedel i många länder. Nu påverkar i stället de stigande el- och energipriserna människors vardag och många drar in på mat och ändrar matvanor för att kompensera för högre energikostnader.

Undersökningen konstaterar att så kallade ”convenience”-produkter är en särskild utmaning för förpackningstillverkare, eftersom transport- och lagringstiderna och önskade hållbarhetsperioder ökar.  Förpackningarna för produkterna ska vara attraktiva, praktiska och återvinningsbara, samtidigt som de bör göras lättare och mer kostnadseffektiva. Förpackningsindustrin strävar här efter mer innovativa material och teknologier för att minska förpackningens vikt och resursanvändningen.

Källa: Packnews.se

Viktig information från Elkretsen

Med bakgrund av världsläget och den oro som marknaden befinner sig i informerar Elkretsen om förändringar de måste införa inför 2023. Utvecklingen går mot ökade kostnader för insamling, transport och behandling av de olika materialen. Nu aviserar Elkretsen två förändringar som kommer att träda i kraft den 1 januari 2023.

Den första berör indelningen av lampor som tidigare inte ingått i den vanliga producentansvarsförordningen utan har reglerats separat. Den andra förändringen berör batterier, där det under längre tid inte skett någon förändring vare sig beträffande struktur eller prissättning och där man nu sett över avgifterna för vissa typer.

Slutligen informerar Elkretsen om den nya förordningen om producentansvar för elektrisk utrustning som även den träder i kraft 1 januari 2023 och som ersätter den nuvarande förordningen. Detaljerad information om dessa förändringar finns på Elkretsens websida.

Källa: Elkretsen Sverige

Information inför redovisning av glasförpackningar i Sverige 2022

Som vi tidigare informerat om kommer redovisningen av glasförpackningar i Sverige från 2022 att beräknas utifrån vikt (i kilogram) i stället för som tidigare då man redovisat antal förpackningar. Förpackningsavgiften kommer att vara 0,72 SEK/kilo glas. Det är viktigt att redovisa de avsatta mängderna för 2022 senast den 25 januari 2023 så att rapporteringen sedan kan göras till Naturvårdsverket inom den avsatta tidsperioden.

Vidare informerar Svensk Glasåtervinning om att kilopriset kommer att öka till 0,83 SEK/ kilo från den 1 april 2023.

Källa: Svensk Glasåtervinning

Kampen om returPET i Norge

Allt fler vill använda återvunnen plast i förpackningar i Norge. Detta har lett till att plast från returnerade PET-flaskor blivit en eftertraktad råvara. Om det cirkulära kretsloppet ska lyckas fullt ut, dvs. att återvunnen plast ersätter nytillverkad, krävs dock att efterfrågan ökar i takt med insamlings- och återvinningsgraden.

De senaste åren har det skett en tydlig förbättring, där allt fler norska tillverkare väljer återvunnen plast i sina förpackningar. Gensvaret på initiativet Plastlöftet från Grön Punkt Norge har varit bra och gett ett generellt större fokus på ökad användning av återvunnen plast och därmed en ökad efterfrågan.

I Norge har man även introducerat en särskild symbol som visar att förpackningen är tillverkad av återvunna PET-flaskor (rPET), och symbolen ses nu på allt fler produkter. Regelverket för vilka plastkvaliteter som får användas vid kontakt med livsmedel har lett till att rPET från pantsystemet blivit den föredragna plasttypen vid utveckling av livsmedelsförpackningar i återvunnen plast. Dessutom har rPET blivit populärt för förpackning av tvål, krämer och det används till och med i kläder.

Källa:  Grönt Punkt Norge

Webinarium: Granskning av produktsäkerhet

För att säkerställa att ett företag endast lanserar säkra och lagliga produkter på marknaden erbjuder nu Tysk-Svenska Handelskammaren och vår partner snabba tester. Mer information och anmälan

Kontakt

Eva Trulsson

Miljörapportering

Telefon:
+46-40-30 49 45
Kontakta mig
Vi tar endast emot ärende från företag och organisationer.
Genom att skicka in formuläret behandlar Tysk-Svenska Handelskammaren dina personuppgifter. Integritetspolicy | Tysk-Svenska Handelskammaren
Den här frågan är till för att testa om du är en mänsklig besökare eller inte och för att förhindra automatiska skräppostmeddelanden.

* Obligatoriska fält