Bild på höstträd och glasflaskor

Foto: Dan Freeman, Waldemar Brandt / Unsplash

Nyhetsbrev Internationell Recycling #4 2022

2022-09-09

I septemberutgåvan av vårt nyhetsbrev informerar vi bland annat om att förändringarna i det tyska förpackningsregistret Zentrale Stelle leder till rekordmånga nyanmälningar och om kraven på en enhetlig rättslig ram för det utökade producentansvaret (EPR) för textilsektorn inom EU. Därutöver blir det en översikt innehållande bland annat nya rapporteringskrav för producenter av engångsplastförpackningar och höjda tillsynsavgifter från Naturvårdsverket.

Kraftig ökning av förpackningsregistreringar i Tyskland

Den uppdaterade tyska förpackningslagstiftningen innebär flera förändringar i förpackningsregistret Zentrale Stelle. Den grundläggande revideringen av registreringsprocessen slutfördes den 1 juli 2022. Mer än 550 000 producenter finns nu registrerade via onlineplattformen Lucid. Detta resultat står i särklass i Europa. Bara i år tillkom 311 000 nyregistreringar från hela världen. Företag från Kina, Storbritannien och övriga europeiska länder samt USA är oproportionerligt representerade. Som jämförelse till dagens siffror fanns det 2018 endast 60 000 företag registrerade.

Den förändrade förpackningslagstiftningen och den tillhörande utvecklingen av registret har initierat en trendvändning i uppfyllandet av förpackningslagstiftningens skyldigheter. I Tyskland blir det för första gången uppenbart hur stor snedvridningen av konkurrensen med importörer från utlandet tidigare varit, särskilt avseende online-återförsäljare från Kina, som nu har nästan 140 000 registreringar i registret.

Källa: Zentrale Stelle Verpackungsregister (ZSVR)

Österrike inför pantsystem för PET-flaskor och aluminiumburkar

Greenpeace redovisade nyligen en beräkning där de framhöll att var fjärde plastförpackning i Österrike inte återvinns. För närvarande ligger återvinningsgraden på 70 procent och detta måste öka till 90 procent 2029 i enlighet med de nationellt införda riktlinjerna.

För att uppnå målsättningen ska Österrike införa ett pantsystem under 2025 för PET-flaskor och aluminiumburkar. De kommer att ta inspiration och erfarenhet från redan existerande pantsystem i Skandinavien och Tyskland, där konsumenter idag kan lämna tillbaka PET-flaskor och aluminiumburkar till pantautomater och återförsäljare. Tyskland uppnår redan återvinningsgrader på upp till 98 procent. Österrike har nu möjlighet att bygga ett pantsystem på dessa framgångshistorier och göra det ännu mer innovativt och modernt och därmed mer attraktivt för användare.

Den österrikiska pantmodellen ska i första hand bestå av moderna insättningsautomater med digitala inslag för småhandlare och sopstationer eller mobila lösningar via telefonen. Det planeras även en utbyggnad av returställen utanför handeln, till exempel på tågstationer och i offentliga utrymmen, för att möjliggöra returer dygnet runt.

Insamling via den gula säcken och den gula soptunnan ska fortgå och inte ingå i pantsystemet utan snarare vara avsett för insamling av överblivna plastförpackningar som schampo eller diskmedelsflaskor.

Målet är att skapa ett modernt insamlingssystem som är fördelaktigt för både konsumenter och inhemska dryckes- och förpackningstillverkare där en rättvis tillgång till insamlat återvinningsmaterial och försäljning kan innebära att insamlingssystemet finansierar sig självt inte orsakar extra kostnader för slutanvändarna.

Källa: kurier.at

Lägre efterfrågan än väntat på återanvändningsbara mat- och dryckesbehållare

I Tyskland beslutades det redan 2021 att restauranger, caféer och serveringsställen från 2023 ska erbjuda sina kunder mat- och dryckesbehållare i återanvändbara förpackningar vid upphämtning av mat och dryck. Producenter och leverantörer av dessa förpackningar är förberedda på den nya regleringen med dels en kunnig försäljningsstab som informerar alla berörda parter, dels en utökad produktionskapacitet. Fram tills nu har dock efterfrågan på behållarna inte ökat som förväntat, mycket på grund av stigande priser och brist på kvalificerad arbetskraft. Det förutspås nu en kraftig ökning av efterfrågan mot slutet av året. Med tanke på att det finns över 100 000 företag som berörs och flertalet ännu inte agerat blir det spännande att följa utvecklingen under resten av 2022.

Källa: www.packreport.de

Harmoniserade regler inom EU för utökat producentansvar inom textil

I samband med en debatt i EU-kommissionens miljöutskott, där den nyligen publicerade textilstrategin diskuterades, meddelades att målet är en enhetlig rättslig ram vid införandet av utökat producentansvar (EPR) för textilsektorn inom EU.

Planen är att införa licensavgifter (modulerade avgifter) som är baserade på ekologiska kriterier för att uppmuntra tillverkare och varumärken att utforma sina textilier enligt cirkulära kriterier. Det övergripande målet är att se till att textilier håller längre och är lättare att återvinna, återanvända och reparera. Detta bör i sin tur minska resursförbrukningen och förbättra återvinningen av värdefulla material. Utöver införandet av EPR planeras även skärpta design- och informationskrav.

Omställningen till en hållbar och cirkulär textilindustri och en tydlig agenda för digitalisering och social rättvisa kan hjälpa sektorn att återhämta sig från covid-19-krisen, öka dess framtida motståndskraft, stärka en konkurrenskraftig hållbarhet och bidra positivt till att hantera klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald och sociala orättvisor.

Källa: Landbell Group

Naturvårdsverket höjer tillsynsavgiften från 2023

Naturvårdsverket har beslutat att höja sin årliga tillsynsavgift inför 2023 från 500 kr till 1000 kr per förpackningsproducent. Avgiften ska täcka Naturvårdsverkets tillsyn, som bland annat innebär att tillhandahålla och administrera det nationella registret över producenter och att säkerställa att bestämmelserna om producentansvaret efterlevs.

Källa: Naturvårdverket

Nya rapporteringskrav för producenter av engångsplastförpackningar

Naturvårdsverket informerar att producenter av engångsplastförpackningar ska rapportera ytterligare uppgifter till Naturvårdsverket från år 2023. Utöver redan befintliga rapporteringskrav ska rapporten år 2023 även innehålla uppgifter om antalet engångsplastprodukter som är förpackningar och som producenten har tillhandahållit eller släppt ut på den svenska marknaden under närmast föregående kalenderår. Det första kalenderåret som ingår i rapporteringen är 2022. Rapporteringen ska ske senast den 31 mars varje år. En försenad eller utebliven rapport kan resultera i att en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor kan komma att tas ut.

De engångsplastprodukter som är förpackningar och som omfattas av de nya kraven och ska rapporteras är matlådor, muggar, engångsplastlock till muggar, flexibla omslag, plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter och andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mindre än 0,6 liter.  Uppgifterna ska specificeras i varje produktkategori.
Förutom denna indelning ska uppgifter om vikten av den plast som använts för matlådor och muggar tillhandahållas.

Källa: Naturvårdsverket

OECD-rapport förutspår tredubblad plastproduktionen till 2060

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har publicerat en ny rapport om den framtida utvecklingen av global plastproduktion. Rapporten ger en heltäckande översikt över olika scenarier och speglar utvecklingen fram till 2060. Basscenariot förutspår att den årliga plastproduktionen kommer tredubblas fram till år 2060. Bakgrunden till dessa uppgifter är den förväntade ökande efterfrågan från framför allt Afrika och Asien.

I rapporten presenteras även två andra scenarier där det första innebär att kraftiga skatte- och regleringsåtgärder vidtas för att förbättra den cirkulära ekonomin och förebygga miljöskador. Detta scenario fokuserar främst på regionala åtgärder i OECD-länderna. Jämfört med baslinjen kan dessa åtgärder minska plastavfallet med en femtedel och öka återvinningsgraden. Den höga plast-och förpackningsskatten skulle minska efterfrågan på och produktionen av plast.

Det andra scenariot tar hänsyn till effekterna av en global insats som syftar till att stänga alla läckor i plastavfall och åtföljs av riktade policyer. Detta skulle dock innebära en betydligt högre plastskatt än i det första scenariot. 

Källa: Landbell Group

Lagstiftning mot knappbatteriskador på barn

En nyligen instiftad konsumentskyddslag i Australien innebär hårdare regleringar mot användandet av knappbatterier i produkter som används av barn. Bakgrunden till regleringen är att förhindra potentiellt livshotande skador på barn. Tre barn uppges ha dött och ett barn per månad har skadats allvarligt på grund av att de svalt eller fått i sig knappbatterier. Om ett batteri sväljs kan det fastna i halsen och orsaka en kemisk reaktion som leder till allvarliga skador eller till och med dödsfall inom bara två timmar.

Enligt den nya regleringen ska knappbatterier levereras i barnsäker förpackning. Det ska även finnas varningar och nödanvisningar på batterierna, förpackningen och bruksanvisningen. Dessa standarder måste uppfyllas innan varorna kan erbjudas till försäljning i Australien.

Inspektörer kommer att leta efter osäkra produkter. Företag informeras om att allvarliga påföljder väntar om osäkra eller icke-kompatibla produkter upptäcks. Företag som bryter mot den australiensiska konsumentskyddslagen kan bötfällas på upp till 10 miljoner dollar och individer på upp till 500 000 dollar.

Källa: Take-e-Eway

Prisändring på wellpapp och kartong i Norge

Norsk Resy AS har beslutat att sänka avgiften för wellpapp och massiv kartong från 1 september 2022 från 0,05 NOK till 0,04 NOK per kilo. Bakgrunden till prisändringen är att det under en längre period varit en stabil balans på returmarknaden för brunt papper och att den oro som funnits under pandemin mattats av.

Källa: Grönt Punkt Norge

Sänkning av återvinningsavgifter i Spanien

Ecoembes har godkänt en genomsnittlig sänkning på 9,4 procent av återvinningsavgifterna inför 2023. Bakgrunden till sänkningen beror på en kombination av olika faktorer. Mängden insamlat material har ökat i jämförelse med föregående år vilket vanligtvis leder till ökade kostnader för återvinningssystemen men ökningen av material har kompenserats av en större effektivitet vid insamling och sortering och även en förbättring av försäljningspriserna för det återvunna materialet.

En annan viktig punkt är att det ska göras en skillnad mellan styva och flexibla plastmaterial vid rapportering. Åtskillnaden kommer också att återspeglas i olika avgifter för de olika plasttyperna.

Vidare bör det tilläggas att den nya lagstiftningen, som träder i kraft den 1 januari 2024, kommer att innebära ett större ansvar för producenterna då en del av kostnaderna för blandat avfall från publika platser som torg och vägar ska täckas av producenterna. Detta kommer att leda resultera i betydande ökningar av återvinningsavgifterna för material under de kommande åren. Mer information om detta kommer vi att skicka ut så snart vi har uppdaterade uppgifter.

Slutligen har Spanien nu avskaffat regeln om att förpackningarna ska vara märkta med symbolen den Gröna Punkten. Användandet av symbolen den Gröna Punkten kommer att vara frivillig i Spanien.

Källa: Ecoembes

Vad betyder fiberkompositer för pappersåtervinning?

Vid en konferens i Tyskland tidigare i sommar diskuterades innebörden av att fiberbaserade kompositer blir mer vanligt som förpackningsmaterial.

Den tyska federala förbundet BDE, som ansvarar för tysk avfallshantering, vatten och sophantering, tog upp ämnet och enligt förbundet har förpackningstillverkarna återupptäckt förpackningsmaterialet papper, eller snarare det fiberbaserade kompositmaterialet. Eftersom ett rent papper inte ger önskade funktioner som förseglingsbarhet och barriärer mot syre, vattenånga och fett tillsätts plast. Resultatet blir kompositer eller förpackningar som anses vara monomaterial om det fibrösa materialet utgör mer än 95 procent av bulken.

Konferensen hade som mål att diskutera återvinningsproblemet med fiberbaserade kompositer från flera perspektiv. Intressanta presentationer såsom "Utveckling av nya plastfria förpackningar bara en bluff?" diskuterades och även kompositförpackning ur konsumentvarubranschens synvinkel. Slutligen förklarades och diskuterades problemet med den ökande användningen av fiberbaserade kompositer ur återvinningsindustrins synvinkel.

Källa: BDE (Bundesverband der Deutschen Entsorgungs- Wasser- und Kreislaufwirtschaft e.V.)

Kontakt

Eva Trulsson

Miljörapportering

Telefon:
+46-40-30 49 45
Kontakta mig
Vi tar endast emot ärende från företag och organisationer.
Genom att skicka in formuläret behandlar Tysk-Svenska Handelskammaren dina personuppgifter. Integritetspolicy | Tysk-Svenska Handelskammaren
Den här frågan är till för att testa om du är en mänsklig besökare eller inte och för att förhindra automatiska skräppostmeddelanden.

* Obligatoriska fält