I årets andra utgåva av vårt nyhetsbrev kan ni bland annat läsa om en aktuell studie som bekräftar den ökade avfallsmängden under pandemin och om debatten kring användningen av symbolen Gröna Punkten på förpackningar i Frankrike. Dessutom informerar vi om nya regler för reparation av elektroniska produkter och tipsar om vårt kommande webbinarium. 

Webbinarium: Krav för förpackningar i EU

Tysk-Svenska Handelskammaren arrangerade nyligen ett välbesökt webbinarium med information om nya krav på förpackningar i Tyskland från 2021 och 2022. Nästa webbinarrium äger rum den 11 maj 2021 och kommer att ta upp de krav som finns på förpackningar i EU. Det är kostnadsfritt att delta och anmälan görs här.

Nya krav på kompositförpackningar från 2021

Inför rapporteringen till Naturvårdsverket 2021 introduceras nya regler kring hur kompositförpackningar och andra förpackningar som innehåller mer än ett material ska hanteras. Förpackningarna ska vid rapporteringen delas upp efter de material som ingår i förpackningen. Tidigare har det varit tillåtet att rapportera hela kompositförpackningens vikt utifrån materialet som viktmässigt är det dominerande. För att kunna rapportera korrekt från och med mars 2022 är det viktigt för producenter att redan nu kontrollera de olika beståndsdelarna i sina förpackningar. Det kommer att finnas en speciell hantering för de förpackningar där ett materialslag utgör mindre än fem procent av förpackningens vikt.

Mer information om definitionen av kompositförpackningar och hanteringen av förpackningar med så kallad ”obetydlig andel” av visst material finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Källa: FTI och Naturvårdsverket

Vikt för glasförpackningar ska redovisas i Sverige

Sedan tidigare är producenter skyldiga att redovisa antalet sålda glasförpackningar till Svensk Glasåtervinning. Enligt den nya producentförordningen ska producenter och importörer av glasförpackningar nu även rapportera förpackningarnas totalvikt. Vidare anger den nya förordningen att motsvarande rapportering även ska göras till Naturvårdsverket. För företag som är anslutna till Svensk Glasåtervinning kommer rapporteringen till Naturvårdsverket ske automatiskt och ombesörjas av Svensk Glasåtervinning.

Mer detaljerad information om den nya rapporteringen hittar ni på Svensk Glasåtervinnings webbplats.

Källa: Svensk Glasåtervinning

Studie bekräftar ökad mängd avfall under pandemin

En internationell studie som genomförts i 23 länder bekräftar tidigare spekulationer. Pandemin har bidragit till förändrade vanor hos konsumenten, vilket resulterat i en kraftig ökning av mängden avfall. Nedstängningar av samhället har medfört en stigande konsumtion av färdigförpackade varor samt hämtmat och dryck. Studien visar vidare en markant ökning av hushållsavfall, vilket främst kan härledas till att människor tillbringar mycket mer tid i hemmet. Genom att jämföra konsumtionsmönster före och under pandemin får förvaltningar och andra kommunala inrättningar värdefull information om förändrade konsumtionsmönster under speciella omständigheter. Detta ger beslutsfattare möjlighet till att bättre kunna bedöma och på så sätt fatta snabbare och mer strategiska beslut vid liknande situationer i framtiden.

Källa: Recyclingmagazin.de

Nya regler för reparation av elektroniska produkter

Från och med 1 mars 2021 införs nya regler i Europa gällande reparationer av vissa nya elektriska produkter. Den tyska konsumentorganisationen (EVZ) tycker dock inte att reglerna är tillräckligt omfattande då vissa produktkategorier såsom smartphones, surfplattor och datorer i nuläget är undantagna.

De produkter som omfattas av de nya reglerna är nya produkter som exempelvis kylskåp, tvättmaskiner, diskmaskiner och elektroniska skärmar inkl. TV-apparater. Reservdelar till dessa produkter ska vara tillgängliga med kort leveranstid sju till tio år efter inköpsdatum beroende på varugrupp. Tillverkare måste dessutom säkerställa att reservdelarna kan bytas ut med allmänt tillgängliga verktyg utan att enheten riskerar att skadas permanent. Konsumenter ska kunna beställa enklare reservdelar som handtag eller gångjärn medan fackhandel och reparatörer ska hjälpa till med mer komplicerade delar som är relevanta för produktens säkerhet. Tillverkare måste vidare tillhandahålla information om vilka reservdelar som finns att tillgå samt tillhörande reparationsinstruktioner. Utöver detta måste kunden vid köp få information om vilka brister produkten kan ha, hur dessa kan repareras samt kostnaderna för en eventuell reparation. Dessa åtgärder är den del av EU:s ekodesigndirektiv. 

I slutet av 2021 planerar EU-kommissionen att informera om ytterligare regler vilka kommer att omfatta även smartphones och laddningskablar. I diskussionen förekommer därtill införandet av ett så kallat ”produktpass” som ska upplysa om produktens livslängd och om den kan repareras. Detta ska gälla inom hela EU.

Flertalet europeiska länder har utvecklat egna system för att främja återvinning och reparationer av befintliga elektriska produkter. I Sverige har man till exempel sänkt momsen till hälften på reparationer av skor, kläder, hushållsapparater och cyklar. Även vid reparation av större elektriska maskiner tar reparatören ut en lägre avgift och får kompensation från staten för mellanskillnaden. I Wien (Österrike) används en så kallad reparationskupong som konsumenter kan använda som betalning vid lagning, denna gäller även smartphones. I Frankrike används ett index med information om hur enkelt en elektronisk produkt kan repareras. Tack vare detta index räknar man med att 60 procent av alla elektroniska enheter ska kunna repareras fram till 2026.

Källa: Europäisches Verbracherzentrum Deutschland

Översikt av implementeringen av engångsplastdirektivet i Europa

Implementeringen av det så kallade SUP-direktivet, som syftar till att begränsa konsumtionen av plastprodukter för engångsbruk, pågår för närvarande runt om i Europa. Här följer några intressanta hållpunkter.

I Tyskland har det beslutats om en uppdatering av den rådande förpackningslagstiftningen och enligt denna ska restauranger i framtiden erbjuda återanvändningsbara förpackningar för hämtmat och dryck med start 2023. Engångsartiklar kommer därmed att förbjudas.

Tjeckien offentliggjorde i slutet av januari en plan på hur de ska reducera användandet av engångsartiklar tillverkade i plast. Avsikten är att förbjuda alla engångsartiklar gjorda i plast som sugrör, tallrikar, koppar och bestick och införa nya skyldigheter för plasttillverkarna. Tidsplanen och exakta åtgärder har ännu inte kommunicerats.

Det bulgariska miljöministeriet meddelade att vissa typer av engångsartiklar av plast ska förbjudas redan från sommaren 2021.  Förbudet kommer huvudsakligen att gälla de produkter som används under en väldigt kort tid innan de slängs. Till dessa produktgrupper räknas bestick, tallrikar, en viss typ av containers för hämtmat och dryck men även mindre artiklar som sugrör, öronproppar och ballongpinnar.

Malta har redan från 2021 upphört importen av engångsartiklar av plast som en åtgärd för att minska utsläppen.

Holland kommer att införa ett förbud från den 3 juli 2021 men med ett undantag för de produkter som redan är tillverkade och finns ute på marknaden. Mer detaljerad information kommer senare.

Generellt arbetar alla medlemsländerna på att finjustera sin lagstiftning för att anpassa denna till det europeiska SUP-direktivet. Detta sker samtidigt som alla väntar på den slutgiltiga lagstiftningen, som skulle blivit offentliggjord 1 juli 2020. Enligt EU ska förseningen av den slutgiltiga lagstiftningen inte orsaka någon fördröjning i implementeringsprocessen.

Källa: Grönt Punkt Norge webbinarium m.fl.

Nya regler för användandet av symbolen Gröna Punkten i Frankrike ifrågasätts

I februari 2019 antogs en ny lag i Frankrike i syfte att förbättra den cirkulära ekonomin och skapa tydlighet kring sorteringen av avfall. Lagen omfattar bland annat ändringar av reglerna om vilka symboler som skall finnas på hushållsförpackningar.

En betydande förändring är att det införs påföljder för användning av symboler som kan skapa otydlighet för konsumenten vid avfallssorteringen. Från och med 1 april 2021 ska symbolen ”Gröna Punkten” gradvis fasas ut från alla förpackningar i Frankrike. Företag som fortsätter med märkningen ”Gröna Punkten” kommer i framtiden att kunna bötfällas med upp till 100% av licensavgiften för de förpackningar som är felmärkta.

För att underlätta omställningen för producenter har man beslutat om en övergångsperiod på 18 månader som gäller från den 1 april 2021 för de förpackningar som redan är tillverkade eller funnits på marknaden före detta datum. Vidare kommer förpackningar som utöver Frankrike även marknadsförs i Spanien och Cypern undantas från denna regel, då det i dessa länder finns ett lagstadgat krav att använda symbolen Gröna Punkten. För dessa förpackningar kommer en övergångsperiod på 12 månader med början den 1 januari 2022 att gälla.

Målet är att det från och med den 1 januari 2022 ska lagstiftas om en enhetlig anvisning för källsortering av förpackningar som berörs av utökat producentansvar. Tanken är att denna sorteringsanvisning ska användas i kombination med Triman-loggan. Tidsplanen för genomförandet av den nya märkningsanvisningen är ännu inte fastställd då den kan komma att påverkas av när förordningen blir officiell.

Tysk Svenska Handelskammarens anmärkning:

Offentliggörandet av ovanstående information har lett till stora diskussioner och protester vilket resulterat i att Pro Europe och Gröna punkten i Frankrike ifrågasatt om detta tillvägagångssätt är tillåtet då det kan anses vara diskriminering av en globalt välkänd symbol för återvinning. Man menar att reglerna inte bara kan skada varumärkets rykte utan också kräva betydande insatser från och merkostnader för företag som levererar förpackade produkter till Frankrike. Protesterna har nu resulterat i att en domstol har beslutat att avvakta med bötfällningen som annars skulle träda i kraft från 1 april 2021. Huvudförfarandet kommer att följa längre fram och beräknas ta 6-18 månader.

Källa: Tysk-Franska Handelskammaren och Gröna Punkten i Tyskland

Information gällande glasåtervinning i Österrike

Glasåtervinningssystemen i Österrike räknas som ett av de mest välutvecklade och välfungerande i världen. Dock krävs att aktörer på olika nivåer i samhället samarbetar för att upprätthålla en hög standard och ett fortsatt välfungerande system. 

Österrike har en återvinningsgrad på över 80 procent, medan andra EU länder ligger på ungefär 70 procent. En hög återvinningsgrad betyder att en stor del av de insamlade glasförpackningarna blir råmaterial till nya glasförpackningar. I Österrike ansvarar företagen själva för insamling och återvinning av förpackningar vilket bidrar till höga licenskvoter och ekonomisk hållbarhet. Återvinningssystemet för glasåtervinning är en non-profitorganisation och därför kan priserna hållas relativt låga utan extra kostnadspåslag. Slutligen är inställningen till glasinsamling generellt positiv i landet då det ses som en socialt värdefull tjänst som bidrar till resursbevarande och mindre mängd avfall.

Källa: AGR – Austria Glasrecycling

Förslag till minskat plastavfall vid events i Österrike

Österrike har presenterat ett förslag på hur mängden plastavfall vid större evenemang kan minska. Förslaget bygger på att mat och dryck som serveras vid evenemang med mer än 300 deltagare ska serveras i återanvändningsbara kärl och med återanvändningsbara bords- och köksartiklar samt bestick. Om man använder substitutmaterial för bords- och köksartiklar tillverkade av förnybara råmaterial såsom kartong, papper eller trä kan detta jämställas med användning av återanvändningsbara artiklar.

Källa: ec.europa

Norge inför förbud av engångsplastartiklar

Från och med den 3 juli 2021 kommer vissa engångsartiklar i plast att vara förbjudna i Norge. De produkter som omfattas är bestick, tallrikar, sugrör, ballongpinnar och bomullspinnar tillverkade av plast. Vidare kommer hämtmatsförpackningar och dryckesbehållare tillverkade av EPS att förbjudas. I denna lagstiftning ingår även ett förbud mot alla produkter som är tillverkade av oxo-nedbrytbar plast, dvs. plaster som bryts ner till små plastfragment.

Källa: Miljödirektorartet.no

Nytt utkast beträffande förpackningsmärkning i Portugal

För att förenkla insamling, återanvändning och återvinning och för att främja en korrekt sortering av avfall och därmed en bättre kvalitet på avfallet införs i detta lagförslag en skyldighet om tydligare märkning av var produkterna ska returneras. Förpackningarna ska enligt detta utkast märkas som återanvändningsbara, återvinningsbara, förpackningar som innefattas av pantsystemet eller förpackningar avsedda för deponi.

Utkastet innehåller även en skyldighet för de som hanterar avfallet att årligen påvisa att de uppfyllt kraven gällande standards med hjälp av ett dokument som utfärdas av auktoriserade kontrollanter.

Därutöver behandlas även riktlinjer för e-handelsaktörer i syfte att reglera e-handeln i enlighet med principen om utökat producentansvar.

Källa: ec.europe.eu

Tysk-Svenska Handelskammarens nyhetsbrev Internationell Recycling publiceras sex gånger om året och är en helt kostnadsfri tjänst. Vi informerar om aktuella frågor inom recycling, med speciell inriktning på frågor kring insamling och återvinning av förpackningar, i Tyskland, Sverige och Europa. Vi belyser också produktåtervinning samt olika användningsområden av logotyper som finns på dagens förpackningar.

För att följa utvecklingen inom recycling och för att sammanställa information för detta nyhetsbrev bevakar vi tyska, svenska och europeiska facktidskrifter och nyhetsblad.

Prenumerera på nyhetsbrevet här!

Här hittar du alla utgåvor samlade på ett ställe.

Ytterligare information kring återvinning får du på telefon 040-304940, på vår hemsida eller via e-post till vårt licenskontor.