Med avstamp i hur nationalekonomi är kopplat till företagen och vice versa och utan djupdykningar i komplicerade ekvationer, önskar Tysk-Svenska Handelskammarens seniorrådgivare Hubert Fromlet trevlig sommar med lite semesterläsning för hängmattan.

Det är min bestämda uppfattning att varje företag/företagare kan lära sig och förstå de viktigaste nationalekonomiska grunderna och signalerna samt deras direkta eller indirekta koppling till den egna verksamheten, allt detta utan komplicerade matematiska ekvationer.

Punkt 1: BNP – nationens produktion och efterfrågan

Nationalekonomi handlar i hög grad om produktion och efterfrågan från hushåll, företag och myndigheter. Utifrån dessa två infallsvinklar beräknas en nations ekonomiska resultat, mestadels kvartalsvis eller årsvis. Kvartalssiffror kan användas till jämförelser med det föregående kvartalet för att tolka den senaste utvecklingen eller med samma period året innan i syfte att granska utvecklingen sedan något längre tid tillbaka. Det görs genom analyser av bruttonationalprodukten.

Bruttonationalprodukten (BNP; på engelska: ”Gross Domestic Produkt”, GDP; på tyska: ”Bruttoinlandsprodukt, BIP), är den runtom i världen mest uppmärksammade nationalekonomiska indikatorn. Den ger värdefull insikt i ett lands tillväxtstyrka och visar vid en positiv utveckling varifrån växtkraften i ekonomin kommer.     

Den kan komma från industrin och/eller från tjänstesektorn (vid beräkning från BNP:s produktionssida). Från det totala produktionsvärdet dras sedan värdet av alla använda varor och tjänster. Men BNP kan också kalkyleras i värde från den så kallade efterfrågesidan som preciserar konsumtion och investeringar. Båda dessa två beräkningsmetoder har vanligtvis en synlig koppling till enskilda sektorer/branscher eller företagens egen värld.

Det kan exempelvis vara fallet att tjänstesektorn i sin helhet möter ett gynnsammare konjunkturläge än industrin (eller tvärtom).

"Sammanräknat är tjänstesektorn numera större än industrin."

Sammanräknat är tjänstesektorn numera större än industrin, men många tjänster är kopplade till industrin/övrigt näringsliv och inte enbart till hushållen. När det gäller BNP-studier från efterfrågesidan bör analysen startas med en blick på följande BNP-definition, sammanfattande ett antal BNP-komponenter (förenklat):

BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + privata investeringar + offentliga investeringar + (export minus import).

För det enskilda företaget kan det vara av intresse att lista ut vilken av ovan nämnda BNP-komponenter som de egna produkterna är kopplade till, exempelvis till hushållens konsumtion eller offentliga bygginvesteringar. Ibland kan också kopplingen till endast BNP framstå som tillräcklig, exempelvis vad gäller tunga lastbilar vilka kan transportera både konsumtions- och investeringsvaror. Denna koppling kan beräknas mer exakt genom matematiska korrelationsanalyser (sambandsanalyser), vilket den intresserade lätt kan hitta i speciella dataprogram.

"I Sverige utgör den privata konsumtionen drygt 45 procent av BNP."

I Sverige utgör den privata konsumtionen drygt 45 procent av BNP, den offentliga konsumtionen nära 25 procent, bruttoinvesteringarna också kring 25 procent och exporten minus importen nära 4 procent. BNP-statistiken utkommer med en första version i Sverige och i en rad andra länder cirka sex veckor efter kvartalsskiftet. Revideringar tillkommer längre fram – ibland rätt märkbart.

Här hemma är det Statistiska Centralbyrån (SCB) som publicerar BNP-statistiken, vilken också kan sammanfattas med namnet försörjningsbalans eller nationalräkenskaper. 2019 – det sista normalåret före covid-19 och kriget i Ukraina – uppgick Sveriges BNP till 5025 miljarder SEK. Det bör tilläggas att exempelvis det statliga budgetunderskottet, den totala offentliga skulden, bytesbalansen eller F&U-satsningar regelbundet relateras till BNP.

En god BNP-tillväxt i siffror ger unfegär följande vid handen: för omogna tillväxtmarknader (”emerging markets”) 6,5-7,5 procent; Indien 6 procent; Kina 5 procent; sena EU-medlemmar från förra Östeuropa plus Ryssland 3,5-4,5 procent; USA 3,5 procent; mogna OECD-länder såsom Sverige och Tyskland 2,5-3 procent; mycket långsamt reformerande EU-länder 1-2 procent.

Den så kallade potentiella tillväxten kopplas egentligen till framtiden men beräknas ofta som ett mångårigt BNP-genomsnitt, kanske två årtionden tillbaka i tiden.  

"Potentiell tillväxt uttrycker den maximalt möjliga teoretiska BNP-ökningen."

Potentiell tillväxt uttrycker den maximalt möjliga teoretiska BNP-ökningen på längre sikt vid balanserad användning av arbetskraft och kapital, med stabil tillväxt och inflation. Denna förklaring gör det logiskt att kommande demografiska förändringar i EU-länderna och Kina kommer att medföra en tillväxtbroms – vid allt annat lika (ceteris paribus).

Tittar man på de mer mogna industriländerna, har de senaste 20-30 åren inneburit en uppenbar nedväxling av BNP-tillväxttakten och därmed den potentiella tillväxten. Det kan bland annat hänföras till den trendmässigt allt svagare tillväxtfaktorn ”produktivitet” i vår del av världen men också i asiatiska länder såsom Japan, Sydkorea och på sistone Kina.                                                         

BNP per capita säger en hel del om olika länders levnadsstandard, men inte allt. ”Inte allt” för att BNP per capita inte visar något om inkomstfördelningen i ett land. BNP och nationalinkomsten kan således fördelas på många människor men också på relativt få.

I detta sammanhang kan påminnas om att både den historiska, den aktuella och den potentiella tillväxten kan leda till viktiga slutsatser på företagsnivå, det vill säga om tidigare, aktuella och framtida marknadsförutsättningar.

Det bör också nämnas att kvalitén på olika statistiska tidsserier kan variera. Kina är känt för rätt dålig statistisk standard, Sverige för rätt hygglig sådan.

Lättast tillgänglig på bred internationell front är den utförliga statistiska sammanställningen för många länder.

Slutsats 1:  BNP och dess komponenter innehåller en rad delkomponenter som kan vara relevanta i ett företagsperspektiv med indikationer för investeringar, inköp och försäljning. Närmare bestämt: Mikroekonomi sysslar med enskilda hushåll och företag, makroekonomi med ett land eller flera länder i sin helhet (EU) och följaktligen med förutsättningar för företagens verksamhet.

Punkt 2: Internationaliseringen av nationalekonomin        

Vid en historisk tillbakablick handlade nationalekonomi länge om vad själva termen ger uttryck för: en nations ekonomi. I början av 1800-talet utvecklades dock alltmer klok forskning av internationell handel (David Ricardo). Numera – inte minst i den snabba globaliseringens tidevarv – erfordras dock ett ännu bredare akademiskt och praktiskt synsätt, också gränsöverskridande. Det kan gälla politik, miljö och klimat, hälsa, forskning och annan utbildning, innovationer, digitalisering och AI, finansmarknader, institutioner, undvikande av tillspetsningar och kriser. Samtliga dessa faktorer kan också ha gränsöverskridande dimensioner.

"Vi kan konstatera att länder under de senaste årtiondena alltmer blivit påverkade av internationella händelser och trender."

Vi kan konstatera att länder under de senaste årtiondena alltmer blivit påverkade av internationella händelser och trender. Nämnas kan till exempel utländska globala/utländska influenser från globaliseringen med många olika delområden, ökad och störd frihandel, innovativ konkurrens utifrån, finansmarknader i USA, Kinas och andra tillväxtmarknadernas frammarsch, politik och energi från Ryssland, avbrutna leveranskedjor, finansmarknadskriser och globalt spridda sjukdomar såsom covid-19 och så vidare.

Allt detta medför att också många inhemskt orienterade företag har kommit att påverkas också från utlandet, även sådana som ej exporterar. Detta samband kan inverka på importen och, icke att förglömma, på den (kommande) konkurrensen från utlandet just på hemmaplan. 

Slutsats 2: Nationalekonomin har under de senaste 50-60 åren blivit starkt internationaliserad eller rentav globaliserad. Det märks i forskningen men också i den gränsöverskridande affärsverksamheten.

Punkt 3: Nationalekonomi och företag i behov av bredare synsätt

Det gäller att understryka betydelsen av så kallad tvärvetenskaplig (interdisciplinär) analys och forskning. Nuförtiden är det många gånger oundvikligt att se världen också med olika exogena infallsvinklar. Dessa exogena infallsvinklar är definitionsmässigt externa faktorer som det egna företaget inte kan ändra på.

"Inte minst psykologin har underskattats alltför länge av ekonomer."

Här finns också angränsande områden utanför själva nationalekonomin, vilka mycket väl kan påverka ett lands eller ett företags ekonomi. Dessa är främst:

•  nationalekonomi och politik (eller tvärtom)
•  nationalekonomi och psykologi
•  nationalekonomi och sociologi
•  nationalekonomi och institutioner
•  nationalekonomi och miljö (klimat)
•  nationalekonomi och digitalisering/AI
•  nationalekonomi och hälsa

Slutsats 3: Det är viktigt att poängtera att nationalekonomiska analyser numera ofta behöver kompletteras med andra påverkande områden, exempelvis politik eller psykologi. Inte minst psykologin har underskattats alltför länge av ekonomer, speciellt i nationalekonomiska och finansiella analyser. Något som också företag med fördel kan beakta och tillämpa.

Punkt 4: Ekonomisk politik påverkar företag i högsta grad

Vi vet att ekonomisk politik hör hemma på olika nivåer i vårt samhälle, från staten till regioner och kommuner plus vissa myndigheter såsom Riksbanken och Riksgälden. Dessa arbetar med sina givna mål, exempelvis:   

• att dra in skatter och fördela dessa pengar till viktiga ändamål, och/eller
• att förbättra ekonomins strukturer och funktionssätt, och/eller
• att verka för tillväxt med hänsyn till företag, sysselsättning, miljö, och/eller
• att förbättra institutioner, och/eller
• att skapa incitament för företag, privata hushåll och myndigheter, och/eller
• att minska eller slippa ekonomiska obalanser, och/eller
• att ta hand om offentlig ordning och säkerhet.

För att klara allt detta erfordras en stor mängd ekonomisk-politiska verktyg. Dessa kan styras av lagar, förordningar, politiska beslut, myndighetsbeslut eller olika former av anordningar. Nämnas kan bland enskilda ekonomisk-politiska verktyg bland annat skatter, tullar, avgifter, räntor, växelkurs, incitament och förbud - eller mer allmänt finans-, penning- och valutapolitik.

Ekonomisk politik kan ha både en kortsiktig och en långsiktig inriktning. Kortsiktig ekonomisk politik kan bland annat innebära efterfrågepolitik i syfte att relativt omgående stimulera ekonomin. Då gäller det att ge företag lite mer fart genom exempelvis satsningar på privat konsumtion eller påskyndbara byggprojekt. Denna bedrift lyckas man dock inte alltid med på grund av skiftande psykologiska beteenden hos hushåll eller företag.

Den mer långsiktiga ekonomiska politiken finns däremot ofta inom ramarna för så kallad utbudspolitik. Denna eftersträvar starkare tillväxtbefrämjande förutsättningar för företag och privatpersoner - bland annat med inriktning på skatter, utbildning, infrastruktur, säkerhet, reducerade obalanser, institutioner (också för bostäder) och hälsa - eller med andra ord på förbättrade strukturer.

Slutsats 4:  Ekonomisk politik har genom ett stort antal möjliga åtgärder ett brett teoretiskt register för att kunna påverka resultat inom företagssektorn.

Punkt 5: Konjunktur och struktur - viktig skillnad för företag

Begreppet ”konjunktur” används för en kortare analyshorisont, cirka två år framåt. Vid klassisk tillämpning av specifika konjunkturmönster betonades fram till millennieskiftet ofta förekomsten av så kallade konjunkturcykler som varade i cirka 5-6 år. Förut fanns på en BNP-kurva uppenbara låg- och högpunkter plus vändpunkter. Idag infinner sig dylika fenomen ofta mindre tydligt, främst beroende på en mestadels bättre organiserad penningpolitik.

Företagen var – och är det oftast fortfarande – i regel nöjda, när experter någorlunda lyckats förutse vändpunkter, vilket kan framstå som väl så svårt. Konjunkturen är av betydelse för inköps- och försäljningsplaner, planerad arbetsstyrka och produktion samt för att upptäcka tillväxtmönster. 

Om ”struktur” talar vi däremot vid tillämpningen av ett flerårigt perspektiv. Strukturförbättringar kan åstadkommas på många fronter: ekonomisk politik, tillväxtkvalitet, utbildning, konkurrens, inkomstfördelning, arbetsmarknad, export- och importstruktur, infrastruktur, demografi osv. Ofta gäller det att förbättra eller upprätthålla den potentiella (långsiktiga) tillväxten.

Slutsats 5: För företag är det viktigt att skilja på konjunktur och struktur. Det senare området är politiskt mer komplicerat, då det tar tid tills strukturförändringar verkar. Väljarna har ofta inte erforderligt tålamod.                                                                    

Punkt 6: Varför växer vissa länder snabbare än andra?

Svaret på denna framgår delvis av ovan nämnda strukturella tillväxtfaktorer. Vissa länder har under årens lopp eller på senare tid skapat förutsättningar för bättre eller god potentiell (trendmässig) tillväxt, andra länder har agerat mindre framgångsrikt och till exempel fått påtagliga bromsklossar för BNP-tillväxten genom en omåttlig statsskuldspolitik eller kreditexpansion.

Ekonomisk tillväxt kommer till stånd genom - enligt min prioriterade ansats - genom ökad produktivitet och fler arbetade timmar. Dessa två fundamentala tillväxtfaktorer har i sin tur en många subfaktorer såsom utbildning (humankapitalbildning), forskning (innovationer) och utveckling, ny teknologi, bättre hälsa och bättre fungerande institutioner. Enligt Nobelpristagare Douglass North utgör väl fungerande institutioner en viktig tillväxtfaktor, också för företag. God ekonomisk balans icke att förglömma!

Slutsats 6: Vissa länder växer snabbare än andra för att politiken satsat mer konsekvent på tillväxtfaktorer och lyckats hålla ekonomin i balans. Därför rekommenderas företag att konsekvent observera tunga tillväxtfaktorer.

Punkt 7: Olika nationalekonomiska samband med inverkan på företag

I detta avsnitt ges en kort sammanfattning på exempel med nationalekonomiska samband och den åtföljande inverkan på företagsbeslut. Denna inverkan kan vara positiv, neutral eller negativ.

"Klart är att erfarenhet och regelbundna studier kan ge bättre insikt om olika samband."

Den kan också variera i styrka från gång till gång eller i hög- och lågkonjunkturer, ibland kommer ingen reaktion överhuvudtaget jämfört med tidigare tillfällen. Klart är att erfarenhet och regelbundna studier kan ge bättre insikt om olika samband.

10 kända exempel från verkligheten (normalfall):

•  stigande inflation -> högre räntor -> vikande efterfrågan från vissa kunder
•  svagare BNP-tillväxt -> minskat efterfråge- och inflationstryck från hushåll/investerare ->   möjligen lägre räntor, inte minst i samband med milda löneökningar
•  tydligt svagare (högre) importpriser -> lägre (högre) inflation
•  svagare (starkare) krona under en längre tid med valutamarknadens synsätt (minst     några månader) -> ökat inflationstryck och teoretiskt bättre exportmöjligheter  (importmöjligheter)
•  kraftigt negativ bytesbalans -> växande upplåningsbehov utomlands, ofta med svagare   valuta och eventuella räntehöjningar -> svagare konjunkturutsikter
•  tydligt stigande offentlig skuld -> högre räntor, offentliga besparingar och svagare BNP
•  recession i USA -> risk för smitta till andra länder -> negativ effekt på  egen   försäljning, bättre förhandlingsoptioner för inköpare -> till sist lägre räntor
•  tydligt starkare Tyskland-konjunktur -> positiva återverkningar på EU- och Sverige-   konjunkturen
•  tydligt svagare Tyskland-konjunktur -> svagare EU- och Sverige-konjunktur
•  nämnvärda problem i Kina -> negativa globala återverkningar

Slutsats 7: Många av ovan citerade samband, som skulle kunna utvidgas, kan också påverka företagssektorn, men i vilken grad kan variera. Ibland kommer också psykologi in i bilden, speciellt när finansmarknader har tolkningsföreträde.

Punkt 8: Tillämpning av nationalekonomiska prognoser  

Nationalekonomisk statistik avseende den historiska eller senaste utvecklingen är ofta inte alltför snabbtolkad - förutom när man kan precis tro sig ana en vändpunkt i konjunkturen.

"Däremot ter sig hanteringen av nationalekonomiska prognoser mycket svårare."

Däremot ter sig hanteringen av nationalekonomiska prognoser mycket svårare. I detta sammanhang handlar det om att skilja på konjunktur- och långtidsprognoser (strukturprognoser).

Konjunkturprognoser sträcker sig vanligen maximalt två eller tre år framåt i tiden. Givetvis måste också denna typ av prognoser göras under speciella förutsättningar - svårbedömbara förutsättningar som måste ges ett visst antaget värde eller förlopp för sammanställningen av prognosen, till exempel avseende politiska valresultat, vissa råvarupriser (energi), valutor, skördar osv. Själv gillar jag att granska de mest optimistiska och de mest pessimistiska prognoserna för att försöka förstå bakgrund och innehåll av de mer extrema bedömningarna.

Långtidsprognoser omfattar alla möjliga tidsperioder: från några år till omkring 50 år framåt, de senare till exempel vid framställningen av demografiska eller klimatorienterade slutsatser.

Slutsats 8: Det bör aldrig glömmas att prognoser handlar om framtiden och är således per definition osäkra. Företag bör i möjligaste mån fördjupa sig i prognosförutsättningarna och jämföra mellan olika prognosproducenter, speciellt mellan de(n) mest optimistiska och de(n) mest pessimistiska.

Punkt 9: Nationalekonomiska indikatorer med (in-)direkt företagssyn

Nedan återges endast en del nationalekonomiska faktorer och indikatorer som vissa ekonomigranskare kan vara särskilt intresserade av. Man kan härvidlag skilja på tre olika typer av indikatorer - tidsmässigt ledande (”leading”), sammanfallande (”coincident”) och eftersläpande (”lagging”) indikatorer. Förr i tiden var gränsdragningen mellan dessa tre grupperingar i regel något tydligare, idag kan de vara immiga och gå in i varandra. Nedan ges några exempel på de olika indikatorgrupperna:

• Ledande indikatorer: olika barometrar (PMI, IFO, ZEW, KI), industrins orderingång (från hemma- och exportmarknaden), inflation (för räntorna), kreditexpansion (för blivande bubblor), ibland: aktiemarknaden (för konjunkturen), räntemarknadens avkastningskurva (”yield curve”, eventuell recessionsvarning) och den egna valutan
• sammanfallande indikatorer: BNP(-komponenter), industriproduktion, olika byggkonjunkturer, detaljhandel
• eftersläpande indikatorer: arbetslösheten (mestadels), produktivitet, detaljerad inkomststatistik, vissa andra inkomst- och demografidata

Slutsats 9: En enda typisk och heltäckande företagsindikator finns inte. Föredra därför att samtidigt titta på flera olika företagsindikatorer!

Punkt 10: Företagens internationella beroende och ekonomiska samspel  

Företag lever idag i en avsevärt mer internationaliserad och globaliserad värld än för 20-30 år sedan eller ännu tidigare. Den svenska konjunkturen behöver till exempel som draghjälp en skaplig konjunktur i USA, Tyskland och helst också i Kina. Det tål att poängtera att det förekommer olika typer av globalisering (avseende finansmarknader, den intensifierade synen på vissa nyckelländers utveckling såsom i USA, Kina, Ryssland, Tyskland, vissa emerging markets med Kina i spetsen, produktion, arbetsmarknad, leveranskedjor, utbildning, F&U, miljöarbete, digitalisering, AI, m m).   

I motsats till många bedömares slutsatser är världen troligen inte på väg mot en regelrätt de-globalisering utan snarare mot en ny typ av globalisering med mer fokus på stormaktspolitik, råvaror, alternativa och mer diversifierade produktions- och leverantörsländer, klimat, digitalisering, transporter och psykologiska fenomen som överreaktioner.

Företag upplever nu - och kommer göra det även framöver - ett märkbart skärpt internationellt konkurrensläge med betydligt bredare innehåll än de traditionellt nämnda förutsättningarna för priser, lokalisering eller investeringar. Vi noterar numera såväl mer gränsöverskridande konkurrens som samarbete, delvis med nya strategier och medel. Nya marknader med strategiskt viktiga råvaror har blivit attraktiva, speciellt för de stora ekonomierna. Öppnare gränser för global tjänstehandel skulle äntligen kunna erbjuda nya möjligheter för internationella investerare och inköpare.   

"Politiskt fungerar det internationella gränsöverskridande samarbetet inte riktigt som det ska."

Politiskt fungerar det internationella gränsöverskridande samarbetet inte riktigt som det ska. Nationalism har åter för mycket tyngd i en rad viktiga länder - men utan att dessa synligt verka kunna vända på globaliseringen. Även ett så pass nationalistiskt land som Kina behöver globala marknader.

Slutsats 10:  Det vore fatalt om företag skulle tro att vi nu står inför en epok av de-globalisering. Den kan visserligen avta något under de kommande åren - men inte försvinna. Många av framtidens politiska, sociala och inte minst ekonomiska utmaningar kan endast tacklas genom politiskt, makroekonomiskt och företagsbaserat samarbete över gränserna - med troligen klimatdilemmat som den största gemensamma uppdragsbördan eller också möjligheten till alla goda krafter i världen. 

Källor för den djupdykande läsaren:

Det finns oerhört mycket litteratur för den i nationalekonomiska frågor mer djupdykande läsaren. Nedan vill jag endast peka på ett fåtal exempel spännande källor: Konjunkturrapporter från Konjunkturinstitutet och banker, centralbanker, forskningsinstitut, OECD, IMF, EU-kommissionen, regeringar och intresseorganisationer.

Strukturrapporter och -ämnen med mer långsiktiga teman i form av specialanalyser, som innehåller exempelvis globalisering, internationell handel (tjänster), Kina och Indien, tillväxthinder, humankapitalbildning, innovationer och ny teknologi, institutioner, konkurrenskraft, arbets- och finansmarknader som huvudämnen. Allt detta publiceras av multinationella offentliga organisationer (IMF, Världsbanken, OECD), centralbanker (Federal Reserve, ECB, Bundesbank, Riksbanken), forskningsinstitut (IFN i Sverige; IFO, ZEW, IfW i Tyskland; NBER i USA), universitet i hela världen samt en stor mängd intresseorganisationer.