Alla tillväxtprognoser för Tyskland – Europas största ekonomi – präglas för närvarande av ett stort antal osäkra faktorer. Tidigast under loppet av 2026 kan svenska exportföretag hoppas på en något växande ekonomisk aktivitet på den stora tyska marknaden, menar professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren. 

Egentligen var det inte meningen att jag i denna vecka skulle skriva mer om det förestående tyska valet. Dock fick jag under de senaste dagarna frågan upprepade gånger, när Sverige skulle kunna hoppas på draghjälp från en förbättrad tysk ekonomi. Svaret är att det med stor sannolikhet inte kommer att hända alltför mycket positivt redan i år.

Vad behövs för bättre tysk tillväxt?

Varje tillväxtprognos för Tyskland – Europas största ekonomi – präglas för närvarande rimligen av ett stort antal osäkra faktorer, både innanför och utanför Tysklands gränser. Bland de osäkra exogena (externa) faktorerna finns bland annat USA:s handelspolitik, kriget i Ukraina, utvecklingen i Kina och kanske på finansmarknaderna. På den endogena (interna) fronten är det inte minst osäkerheten kring sammansättningen av den framtida tyska regeringen och följaktligen kring den kommande ekonomiska politiken. 

Om man i detta sammanhang resonerar kring den alltjämt mest sannolika regeringskoalitionen mellan CDU/CSU och SPD, så kunde jag redan tidigare komma fram till slutsatsen att unionspartierna och socialdemokraterna inte alltför komplicerat skulle kunna komma överens om cirka 75 procent av de ekonomisk-politiska planerna. För resten skulle det dock behövas mer långtgående kompromisser eller till och med ett övergivande av vissa förslag. 

Nämnvärd draghjälp för Sverige kan dock endast uppnås om ovanstående förutsättningar får en relativt gynnsam utveckling. Om man nu antar att en sådan positiv utveckling kan komma till stånd, hur lång tid kan det i så fall ta tills svensk ekonomi skulle kunna dra nytta av förbättrade siffror för tysk tillväxt?

Sverige får nog vänta åtminstone till 2026

Vid en närmare titt på utformningen av CDU/CSU:s och SPD:s respektive ekonomisk-politiska program kan upptäckas att det mestadels handlar om strukturella förbättringsförslag. Samtidigt vet vi att strukturellt orienterade åtgärder i regel tar sin tid, innan de till sist ger eftersträvade tillväxteffekter. Det kan ta flera år för att kunna iaktta märkbara effekter. 

Visst hopp på en (något) påskyndad positiv process kan dock uppstå om strukturella tillväxtpaket kan framkalla nyfött förtroende hos både konsumenter och investerare. Det är precis vad Tyskland behöver.

"Betydelsen av dylika psykologiska effekter får definitivt inte underskattas."

Betydelsen av dylika psykologiska effekter får definitivt inte underskattas. Skulle de verkligen visa sig, skulle svenska företag redan under 2026 kunna glädja sig åt något bättre tider på den tyska marknaden. Samma år vill Tysklands sannolikt nästa förbundskansler Friedrich Merz också starta sin föreslagna fyråriga process med inkomstskattesänkningar.

Det vore bra om Tyskland genom sin förhoppningsvis kommande strukturella tillväxtpolitik successivt skulle klara en synlig höjning av sin potentiella BNP-tillväxt som för närvarande ligger på 0,3-0,4 procent – trots landets demografiska problem. Mycket mer konkret i ett svenskt exportperspektiv kommer vi dock inte att veta förrän mot slutet av nästa mandatperiod. Denna väntetid gör dock effektiva tyska strukturreformer inte mindre viktiga, även om svenska exportintressen hellre skulle vilja se en sådan positiv utveckling i morgon än i övermorgon.