I värsta fall kommer målkonflikten mellan ekonomisk tillväxt och nödvändiga miljöförbättringar att få en allvarlig tillspetsning i Tyskland under de kommande decennierna. I ett mer optimistiskt perspektiv kan denna konflikt bli lindrigare än vad forskning och historisk erfarenhet antyder, skriver professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

I min senaste översikt tog jag upp risken att Tyskland med dagens förutsättningar löper uppenbar risk att inte klara grundlagens krav på klimatneutralitet fram till år 2045. 

Vad säger forskningen …

Målkonflikten mellan miljö- och tillväxtpolitik har på senare år diskuterats en hel del i den akademiska forskningen. Två huvudsakliga skolor gör sig gällande i detta sammanhang. Den ena skolan säger att tillväxten helt klart bör rankas högre än miljöförbättringar – mestadels förekommande i mindre utvecklade länder men för närvarande också exempelvis i USA. 

"Den andra skolan poängterar att miljö- och tillväxtvänlig politik ej bör eller får utesluta varandra."

Den andra skolan poängterar att miljö- och tillväxtvänlig politik ej bör eller får utesluta varandra och att ömsesidig målhänsyn åtminstone på sikt till och med kan innebära tillväxtstimulans (”green growth”).

Den senare inriktningen framförs ofta i den svenska debatten men – enligt min uppfattning – i stigande grad också i Tyskland. ”Green degrowth” som en andra miljöprioriterande variant ger däremot uttryck för en politisk ansats som accepterar reducerad tillväxt till förmån för miljöförbättringar. Denna strategi är dock mindre populär.

… och erfarenheten från andra länder?

Enligt kända statistiska källor står tre länder för mer än hälften av de globala koldioxidutsläppen: Kina, USA och Indien. I ett globalt perspektiv är det givetvis avgörande att fokusera på totala utsläppsvolymer och inte – vilket man i Kina under lång tid försökt övertyga mig och andra analytiker – på BNP per capita. Befolkningen på den japanska ön Okinawa bryr sig således inte om Kinas utsläpp per capita utan hur mycket dålig luft från Kina som når ön på vintrarna.

"Miljöutvecklingen känner för det mesta inga nationella gränser."

Miljöutvecklingen känner för det mesta inga nationella gränser. Något som också betonas av OECD. Intressant nog ser OECD stora potentiella vinster, även för utvecklingsländer vid globalt ambitiös miljöpolitik – men också rejäla välfärdsförluster vid långsiktigt misslyckad miljöpolitik. 

Erfarenheten från många – ofta mindre miljömedvetna – länder bekräftar via dålig luft, torka, översvämningar, otillräcklig vatten- och livsmedelskvalitet att dylika negativa miljöförutsättningar mycket väl kan vara tillväxthämmande, exempelvis på grund av sämre hälsa och/eller produktivitet och därmed BNP-tillväxt. 

Tyskland kan höja den miljöpolitiska ribban

Den aktuella tyska verkligheten återspeglas i det ganska nya koalitionsfördraget, vilket i allmänna ordalag visserligen håller fast vid det författningsgrundade målet om klimatneutralitet fram till år 2045. Den i koalitionsfördraget aviserade miljöpolitiken visar dock föga konkret hur denna väg mot klimatneutralitet mer exakt ska se ut. Det vore klokt med snara preciseringar.

Det är i vart fall min tolkning. Tillsammans med de två stora stimulanspaketen bör man följaktligen komma fram till slutsatsen att ökad tillväxt hamnat i det främsta rummet vad gäller den tyska målkonflikten mellan tillväxt och miljö, trots  en del satsningar vilka också ska inkludera miljöförbättringar. Av denna anledning är det viktigt att tysk politik höjer den miljöpolitiska ribban för att kunna klara kravet på klimatneutralitet under de kommande 20 åren. 

"På mikronivå finns redan idag en stigande insikt om behovet av miljövänliga innovationer och produkter."

På mikronivå finns redan idag en stigande insikt om behovet av miljövänliga innovationer och produkter. Om CDU/CSU/SPD-koalitionen lyckas transformera denna tendens mer märkbart på makronivå, förefaller det möjligt att den tyska målkonflikten mellan tillväxt och miljö gradvis kommer att kunna reduceras. För att nå dithän förblir Tysklands Miljöpolitiska råd (”Council of Experts on Climate Change”) med sin årliga lägesrapport ett viktigt riktmärke.

Optimalt vore naturligtvis om den nya tyska regeringen skulle åstadkomma strukturellt förbättrad tillväxt som kan leda fram till framtidsorienterade miljösatsningar och den vägen möjliggöra aktiv tillväxt- och miljöpolitik på samma gång.