Foto: Cramo Group/Rodrigo Amorim/Flickr.com/ABB

Konjunkturbarometer maj 2015: Sverige och Tyskland behöver mer investeringar

2015-06-02

Både i Sverige och i Tyskland kommer investeringar i maskiner, anläggningar och byggsektorn inte igång med tillräcklig kraft för att ge konjunkturen en avgörande skjuts framåt. Det visar den aktuella Tysk-svenska konjunkturbarometern som Tysk-Svenska Handelskammaren har sammanställt från enkätsvar från exportföretag i båda länder. Som största utmaningar för deras framtida konkurrenskraft anger företagen ”mjuka” faktorer såsom innovationsförmåga, kompetensutveckling och personalrekrytering.

De av handelskammaren tillfrågade svenska och tyska företagen bedömde det konjunkturella läget i respektive partnerland i maj 2015 som stabilt men utan större positiv dynamik. Jämfört med förra enkäten i november 2014 har indikatorerna knappt rört sig. Även skillnaderna mellan resultaten för Sverige respektive Tyskland är bara marginella.

– Det handlar om ett konjunkturlok med hygglig fart inom alla BNP-aggregat men inte om något snabbtåg. Den privata konsumtionen verkar dras av det snabbaste loket, sammanfattar professor Hubert Fromlet från Linnéuniversitetet som har utvärderat och kommenterat även denna tredje utgåva av Tysk-svenska konjunkturbarometern.

(5 = mycket bra, 1 = mycket dåligt; resultaten från enkäten i november 2014 i parentes)


Framförallt investeringsklimatet föranleder oro då inte heller denna undersökning kan visa på ett positivt trendbrott. Företagen håller fortfarande tillbaka med investeringar i maskiner och anläggningar. Tittar man på byggsektorn visar siffrorna att stämningen förblir måttlig även här. Därmed är det den privata konsumtionen som får fortsätta som främsta drivkraft för tillväxt.

– Investeringarna är både i Sverige och i Tyskland en så kallad underpresterande konjunkturmotor som inte använder sig av samtliga hästkrafter. Tanken ligger nära till hands att de låga räntorna inte räcker till för att kraftfullt förstärka investeringsbenägenheten. Nuvarande investeringskonjunktur är inte dålig men den ter sig otillräcklig för att ge ”trendstrecket” en synligt brantare lutning, kommenterar Hubert Fromlet.

Mjuka faktorer viktigast för konkurrenskraft

Med tanke på megatrender såsom digitalisering, demografiska förändringar och omställning till en hållbar ekonomi ingick denna gång en fråga om de viktigaste utmaningarna för att behålla och förbättra företagens konkurrenskraft i konjunkturbarometern. När det gäller de mest nämnda svarsalternativen var de svenska och de tyska paneldeltagarna mestadels eniga.
 

Mest kryssade svarsalternativ; summering av antalet kryss från både svenska och tyska paneldeltagare:

 

– Resultaten från vår undersökning fokuserar starkt på människan för att kunna tackla den nödvändiga konkurrenskraften. Denna ansats är precis den rätta – och framtidsorienterad. Krav på den ekonomiska politiken finns mer indirekt. De tillfrågade företagen är till stor del beredda att ta frågan om god konkurrenskraft i egna händer, konstaterar Hubert Fromlet.

– Vår konjunkturbarometer visar att svenskar och tyskar ställer in sig på de stora framtidsutmaningarna. Men speciellt om man på allvar vill ta sig an ämnen som innovationsförmåga, produktivitet och digitalisering måste det investeras kraftigt. Att investeringsklimatet fortsätter att ligga på en medelmåttig nivå borde vara ett varningstecken med tanke på framtidens konkurrenskraft. Samtidigt skulle även den aktuella konjunkturen må bra av mer investeringar, säger Ralph-Georg Tischer, vd för Tysk-Svenska Handelskammaren.

 

Tysk-svenska konjunkturbarometern är handelskammarens egen undersökning avseende svenska och tyska exportföretags syn på konjunkturen i partnerlandet. Det unika med enkäten är de mestadels ”korsvisa bedömningarna”, det vill säga att beslutsfattare på tyska företag med export eller annan kommersiell koppling till Sverige bedömer den svenska konjunkturen och tvärtom.

Frågorna besvarades mellan 4 och 18 maj 2015. Totalt 110 svenska och 60 tyska exportföretag svarade på den aktuella enkäten. Undersökningen genomförs två gånger per år.

Hela rapporten finns att ladda ner här.