Foto: Enrique / Pixabay

Foto: Enrique / Pixabay

Kommer Tyskland nå målen i Energiewende?

2023-04-17

Planen var att fasa ut kärnkraften ur den tyska energimixen redan förra året men Rysslands invasion av Ukraina kom emellan och skapade en energikris. Avvecklingen försenades men lördagen den 15 april stängde Tyskland ned sina sista kärnkraftverk. Var står Tyskland nu i sin omställning till en hållbar energiförsörjning? Tysk-Svenska Handelskammaren tog tempen på ”Energiewende”. 

Tysklands omställning på energiområdet fick ny fart efter Fukushimaolyckan 2011 då beslutet att fasa ut kärnkraften ur energimixen till 2022 togs. Dock har den slutliga kärnkraftsavvecklingen försenats på grund av den nuvarande energikrisen. Energiewende, den tyskspråkiga termen för denna övergång från ohållbar användning av fossila bränslen och kärnkraft till en hållbar energiförsörjning med förnybara energikällor, sysselsätter därför näringsliv, samhälle och politik för att nå uppsatta mål.  

Målet med energiomställningen i Tyskland är att nå koldioxidneutralitet år 2050. För att uppnå detta ska utsläppen av växthusgaser i Tyskland minska med 65 procent till 2030, med 70 procent till 2040 och med 80–95 procent till 2050 (i varje fall i förhållande till basåret 1990). Det här ska främst uppnås genom att utöka förnybara energikällor. Tyskland har också inlett sin utfasning av kol. Först var slutdatumet 2038, men den tyska koalitionsregeringen vill revidera det till 2030. 

Tysklands energimix 

På tyska regeringens hemsida står att läsa: ”Energiomställningen är central för en säker, miljövänlig och ekonomiskt framgångsrik framtid. För detta ändamål håller Tysklands energiförsörjning på att omvandlas i grunden: Bort från kärnkraft och fossila bränslen, mot förnybar energi och ökad energieffektivitet. Samtidigt får dock Tysklands internationella konkurrenskraft som industriort inte äventyras.”  

Elproduktion brutto Tyskland 2022


Avsikten är att kärnkraft och fossila bränslen ska ersättas med sol- och vindkraft, men även biomassa i lite mindre omfattning (vattenkraft har alltid haft en marginell betydelse i tysk energimix). Som diagrammet tydliggör utgjorde förnybara energikällor 44 procent av Tysklands bruttoproduktion av el 2022. En central utmaning blir utfasningen av kol, en kategori som idag utgör runt 30 procent. Intressant i sammanhanget är också kategorin Erdgas (naturgas), där Tyskland tidigare varit beroende av leveranser från Ryssland. Mot bakgrund av kriget i Ukraina har den importen minskat drastiskt och ersatts av gas från Norge, som förra året tog ett jättekliv och nu är Tysklands sjunde viktigaste importland.  

Tempot i omställningen oroar 

Även om Tyskland i och med en runt tvåprocentig utsläppsminskning nådde klimatmålen för 2022 efterfrågar experter ett omedelbart påskyndande av utbyggnaden av förnybara energikällor, i annat fall kommer de framtida målen sannolikt att missas med stor marginal.

"Skulle ett annat land samtidigt försöka genomföra en energiomställning likt den tyska, skulle resurserna enligt experterna knappast räcka till."

Enligt Dirk Messner, chef för Tysklands miljömyndighet UBA, måste Tysklands utsläpp av växthusgaser minska med sex procent per år för att uppnå klimatmålen till 2030. Han kallar omställningen ”det största moderniserings- och välståndsprojektet sedan andra världskriget.” Enligt myndigheten måste det finnas tre gånger så många vind- och solkraftverk i Tyskland år 2030 som i dag, vilket är ett mycket ambitiöst mål. Talande nog har den svenska exporten till Tyskland på energiområdet stigit kraftigt det senaste året.  

Ytterligare en utmaning är den begränsade tillgången på råvaror. Världsmarknaden har endast en begränsad produktionskapacitet för vindkraftverk, solceller och elbilar. Skulle ett annat land samtidigt försöka genomföra en energiomställning likt den tyska, skulle dessa enligt experterna knappast räcka till. 

Vad säger den tyska energimyndigheten?  

Liknande tongångar framförs av Andreas Kuhlmann, chef för Dena, den tyska myndigheten för energiomställning och klimatskydd, när Tysk-Svenska Handelskammaren pratar med honom. Dock lyfter han flertalet positiva tendenser:  

– Det som tidigare var otänkbart och förknippat med långdragna planerings- och godkännandeprocesser genomfördes i rekordfart under energikrisen. Detta bör bli en modell för andra framtida projekt. Vi måste också förkorta processerna för utbyggnad av förnybar energi till några månader om vi vill uppnå våra mål för 2030. Vi vill och behöver nå 215 gigawatt solceller och 100 gigawatt vindkraftskapacitet på land till dess. För att göra detta måste vi tredubbla vår nuvarande utbyggnadstakt. Detta är ambitiöst, men genomförbart, vilket vi nu har sett. 

"Att tänka i termer av enskilda sektorer och energikällor gör inte energiomställningen rättvisa."

Kuhlmann menar vidare att en exceptionell situation rådde under förra året, där den tyska regeringen var tvungen att ta itu med många frågor om energitrygghet på mycket kort tid. Nu är det dags att åter ta hand om energiomställningen på ett strukturerat sätt. I fokus står en ”integrerad omställning”, där politik, näringsliv och samhälle medverkar, samt innovationer: 

– Att tänka i termer av enskilda sektorer och energikällor gör inte energiomställningen rättvisa. Vi måste tänka om i hela systemet och ta hänsyn till specifika lokala förhållanden. På Dena har vi utvecklat idén om en systemutvecklingsplan som föregår den egentliga nätplaneringen. Denna idé har nu tagits upp av den tyska regeringen, vilket gör oss mycket glada. Det framtida energisystemet kan bara tänkas på ett integrerat sätt. Vi ser att innovationer, när det gäller teknik och affärsmodeller, spelar en enorm roll i energiomställningen. Det finns så många nya idéer och fantastiska unga företag där ute. Vi måste skapa de rätta ramvillkoren för att de ska kunna skala upp sina affärsmodeller, då kommer vi att göra stora framsteg. 

Våren 2023 tycks många frågor fortfarande söka sina svar. Det återstår att se hur framgångsrikt Tyskland kommer att vara när det gäller att uppnå sina energimål och hur dessa i sin tur kommer att påverka energimixens sammansättning. Men klart står att energieffektivitet är en viktig byggsten för att nå målet, att med mindre energiförbrukning kunna göra lika mycket eller mer.