Länge betraktades Kinas politik och ekonomi som mer eller mindre självgående, även inom EU. Därför har många analyser av landet länge framstått som alltför ytliga. Denna brist uppmärksammas nu, bland annat i Tyskland och Sverige, skriver professor Hubert Fromlet, senior advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren.

Som nämnt i tidigare artiklar är det synnerligen viktigt för många företag – av konkurrensskäl även för bolag utan direkta kommersiella Kinaintressen – att kontinuerligt fortsätta följa ekonomins trender, men nu också alltmer kinesisk politik med alla dess återverkningar på den globala och nationella företagsvärlden.

Ny strategi

Sedan slutet av 1970-talet och den visionära ledaren Deng Xiaopings dagar har Kinas politiska strategi fram till ganska nyligen styrts av ekonomins frammarsch, bortsett från lägen med tunga politiska målkonflikter. Idag utvecklas dock de strategiska preferenserna i högre utsträckning till motsatsen med politiken i det främsta rummet. Det påverkar också utländska företag.

Kinas relativt nya strategiska orientering försvårar i sin tur ekonomiska analyser ytterligare. Politiska resonemang kommer framöver att väga betydligt tyngre vid ekonomiska beslut. Detta kommer knappast att förbättra den redan tidigare bristfälliga transparensen. Det tycks också svårt att föreställa sig var incitamenten för förbättrad statistisk kvalitet framöver kan komma ifrån.

För egen del har jag sedan en tid tillbaka observerat att Kinas politiska ledning gradvis brytt sig mindre om landets image utanför de egna gränserna. Jämfört med framför allt 1990-, 2000-talet och första hälften av 2010-talet är skillnaden verkligen påtaglig (se mina artiklar från den 10 maj och den 16 september 2022). 

Konsekvenser för företag

Denna artikel kom till för att Kina sedan några år tillbaka uppnått statusen som Tysklands viktigaste handelspartner och för att Tyskland i Kinas ögon är EU:s ”språkrör”. Denna konstellation i kombination med Xi Jinpings utvidgade maktposition verkade också ha varit huvudskälen till förbundskansler Scholz nyligen genomförda besök i Kina – ett delvis pragmatiskt besök som fick mycket politisk kritik på hemmaplan, framför allt av den mer ideologiskt tänkande koalitionspartnern ”De gröna”.

Slutsats: Tyska som svenska företag kommer framöver att påverkas av Kinas politik mer än någonsin. Tyska (och andra västerländska) företag måste lära sig att förstå såväl Kinas politik som ekonomi. Till och med många tyska och företags existens hänger på den kinesiska marknaden – också på grund av Kinas särställning som exklusiv leverantör av sällsynta jordartsmetaller.