Den 8 mars uppmärksammas internationella kvinnodagen över hela världen. Syftet är att lyfta frågor om kvinnors rättigheter och ojämställdhet. Men trots att ökad jämställdhet skulle gynna alla och frigöra nya tillväxtimpulser återstår mycket att göra, kommenterar professor Hubert Fromlet, senior advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren.

Den 8 mars är det åter dags att fira Internationella kvinnodagen – numera ett viktigt inslag i många länder. Teoretiskt har kvinnornas jämställdhet fått allt större global acceptans. Praktiskt återstår dock mycket att göra, även i mer utvecklade länder. 

"Detta trots att ökad jämställdhet för ett lands kvinnor skulle kunna frigöra nya tillväxtimpulser."

Detta trots att ökad jämställdhet för ett lands kvinnor skulle kunna frigöra nya tillväxtimpulser, vilket också vetenskapen kommit fram till.

Forskningen ger en del viktiga resultat

Egentligen ter det sig logiskt att (ökad) kvinnlig jämställdhet betyder ny utvecklingsförmåga för ett land. Vetenskapen hjälper oss härvidlag en del för att kunna styrka denna slutsats. Nedan ges några exempel.

•  Institutionella förbättringar med positiv inverkan på BNP-tillväxten

  Institutioner har under lång tid framstått som ett populärt forskningsämne (se bl.a. R.Coase, D. North, E. Ostrom, O. Williamson, D. Acemoglu, T. Persson) - delvis med slutsatsen att omfattande och stabila institutionella förbättringar också höjer BNP-tillväxten. Till dylika förbättringar hör givetvis också genomgripande institutionella förutsättningar för kvinnornas jämställdhet via exempelvis lagar, förordningar, förhållandena på arbetsmarknaden (löner, befordringar, chefskap, arbetstider), barnomsorg etc.

• Humankapitalbildning med positiv inverkan på BNP-tillväxten

  Här har vi ett extremt viktigt område generellt sett och i synnerhet för utvecklingen av kvinnornas jämställdhet. Humankapitalbildningen sker genom (vidare-) utbildning. Mycken forskning finns inom detta viktiga tillväxtskapande område (se bl.a. R. Lucas, R. Barro, P. Romer, G. Mankiw), mestadels med resultatet att omfattande utbildningssatsningar kan höja tillväxtpotentialen. Denna slutsats inkluderar självfallet utbildningssatsningar på kvinnor i såväl utvecklade som mindre utvecklade länder.

• Utvidgat arbetskraftsutbud med positiv inverkan på BNP-tillväxten

  En rad länder drabbas för närvarande av märkbar brist på utbildad arbetskraft, vilket särskilt gäller Tyskland. Redan nu eller om ett antal år tillkommer dessutom påtagliga demografiska bekymmer i ett flertal viktiga länder som Kina, Ryssland, Japan och Tyskland, eventuellt med en potentiell aktivering av den kvinnliga arbetskraften som den avgörande strategiska insatsen. Eftersom vetenskapen sedan lång tid tillbaka har lärt oss att kapitalackumulering, produktivitet och antalet arbetade timmar utgör de mest övergripande tillväxtfaktorerna (Solow-Swan), innebär logiskt nog att fler kvinnor i nytt eller förändrat arbete kan skapa nya tillväxtimpulser. 

Slutsats: Mina resonemang skulle givetvis kunna förfinas med bland annat sociala, psykologiska och en del andra infallsvinklar. Men även de ovan tillämpade vetenskapliga kopplingarna rörande kvinnlig jämställdhet borde vara tillräckligt starka för att understryka fördelarna med jämställda kvinnor i vår ekonomi i såväl ett mikro- som ett makroekonomiskt perspektiv.