Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren

Hur påverkas Sverige av den nya tyska regeringens planer?

2021-11-29

Exakt två månader efter valet till förbundsdagen presenterade Tysklands nya regeringspartier för mandatperioden 2021-2025 resultaten av de just avslutade koalitionsförhandlingarna mellan socialdemokraterna SPD, miljöpartiet De Gröna och liberalerna FDP. Det råder till synes relativt god stämning mellan de tre kommande regeringspartierna, skriver Hubert Fromlet.

Miljöpartisten Robert Habeck hoppas till och med på en fortsättning av en ”Ampel 2-regering” efter nästa förbundsdagsval om fyra år. Vi får se. Interna regeringskonflikter kan inte uteslutas. Likväl ser man för närvarande den bestämda viljan hos de aktiverade regeringspartierna att förnya den tyska politiken och förena omfattande miljöinvesteringar med användning av digitalisering vid samtidigt bevarad välfärd.

Ett störningsmoment utgör dock oenigheten gällande lösningen av det alltjämt existerande coronaproblemet och den härav uppstående – hittills okända – nya upplåningsbördan. Något längre fram är det finansieringen av det omfattande investeringsprogrammet på miljösidan som kan vålla koalitionsbekymmer – precis som många motståndare till trafikljuskoalitionen hävdar. Å andra sidan vet ingen hur stort detta kapitalbehov kommer att bli.

Ett fördrag med miljö, företag och effektivisering i fokus

  • Det nya tyska koalitionsfördraget är ett omfattande dokument med många belysta områden och detaljer. Men det är dåligt strukturerat med alltför många upprepningar och därmed svårläst. Det hade varit bättre att numrera även underpunkterna för att få läsarna att behålla överblicken och snabbt hitta speciella områden.
  • Innehållsmässigt är koalitionsföredraget dock ett bra dokument som detaljrikt upplyser om den aviserade politiska riktningen under den kommande man mandatperioden. Mestadels handlar fördraget om sunt förnuft och pragmatisk insikt – men med framtidsorienterat och förändringsbenäget innehåll.
  • Miljön står givetvis i främsta rummet, ofta i samspel med digitaliseringen. Intressant nog får företagssektorn rejält med uppmärksamhet och positivt utrymme i koalitionsregeringens visioner och konkreta planering för de närmaste åren. På det stora hela kan koalitionsfördraget betecknas som företagsvänligt. Viljan att påtagligt reducera byråkratin och ge mindre och medelstora företag (”Mittelstand”) nödvändig tyngd sticker fram positivt. Storföretagen hamnar också i blickpunkten.
  • Tveklöst kan svensk politik komma att beröras av den nya tyska politiken. Det finns anledning för den nya svenska regeringen att granska nya och utvidgade samarbetsformer med de tyska makthavarna. Detsamma gäller också för svenska företag som i många affärsmässiga sammanhang kan komma att påverkas av de nya trenderna i Tyskland – med både möjligheter och risker!
  • Självfallet kommer inte alla regeringsplaner och förväntningar kunna infrias till 100 procent under de närmaste fyra åren. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad här hemma med den tyska politiska, ekonomiska, teknologiska och sociala utvecklingen. Det bör också påpekas att det i denna översikt inte kunde tas med alla tänkbara konsekvenser av det nya tyska koalitionsfördraget i ett svenskt perspektiv.

Ett svenskt perspektiv på den tyska förändringsprocessen              

I koalitionsfördraget finns en hittills ej använd term och målsättning – skapandet av en social-ekologisk marknadsekonomi. Följande nio övergripande huvudpunkter präglar det aktuella koalitionsfördraget och ger samtidigt ett kort sammandrag av detta viktiga dokument:

  • Ingress                                                                                          
  • Modern stat, digitalt uppbrott och innovationer   
  • Klimatskydd i en social-ekologisk marknadsekonomi                                       
  • Respekt, chanser och social trygghet i det moderna arbetslivet
  • Chanser för barn, starka familjer och bäst (ut-)bildning hela livet
  • Frihet och säkerhet, jämlikhet och mångfald i den moderna demokratin  
  • Tysklands ansvar för Europa och hela världen                              
  • Framtidsinvesteringar och hållbara finanser            
  • Regeringens och fraktionernas arbetssätt                                                                     

Slutsats för Sverige: Kanske kan någon av ovanstående punkter ges ökad emfas också här hemma. Vid en närmare analys leder den nya tyska regeringskoalitionen och framtidssatsningen till en rad slutsatser även för svenskt vidkommande. Hit hör bland annat (utan rangordning):

1)  Hög beslutsamhet för att åstadkomma konkreta miljöförbättringar ska framöver genomsyra hela det tyska samhället, alla lagförslag och tidtabeller.

Slutsatser för Sverige: Den kommande svenska regeringen kan mycket väl ta intryck av den aviserade tyska miljödynamiken och leva upp till ambitiösa konkreta mål. Det är tänkbart att den nu aviserade tyska beslutsamheten på miljösidan kommer att höja ribban för den kommande svenska miljöpolitiken – speciellt efter riksdagsvalet nästa september.

"För många svenska företag gäller det att se den tyska regeringens miljöinitiativ som ett incitament för framtiden."

För många svenska företag gäller det att se den tyska regeringens miljöinitiativ som ett incitament för framtiden. Det öppnar möjligheter till allehanda gränsöverskridande aktiviteter mellan Tyskland och Sverige – till exempel inom utbildning, forskning, innovationer, företagande och handel.

2)  Klimatvänlig utrikespolitik – en möjlighet för Tyskland.                                                    

Med den miljövänliga utrikesministern Annalena Baerbock förefaller en miljöpåverkande utrikespolitik kunna röna viss politisk och kommersiell framgång. 

Slutsatser för Sverige: Varför inte komplettera den feministiska utrikespolitiken med en klimatvänlig dito? Handelspolitik kan framöver förses med klimatpolitiska värderingar – en fråga som Sveriges regering med eftertryck skulle kunna driva på EU-nivå. Varför inte tillsammans med Tyskland?

3)  Höjd och bredare forskningskompetens – mycket viktigt även för Sverige.                                                               

Den nya tyska regeringen vill fokusera forskningen speciellt på miljöorienterade inriktningar. Det ska ske på bred skala – omfattande klimat och i synnerhet klimatneutral industriplanering och -produktion, grön energiproduktion och -försörjning, ett hållbart jordbruk, ett förebyggande och motståndskraftigt sjukvårdssystem, vidareutveckling av digitaliserings- och AI-potentialen samt utveckling av ett välfungerande, tåligt, tolerant och sammanhållande samhälle.

Slutsatser för Sverige: Denna punkt är av stort potentiellt intresse för svenska företag. Koalitionsfördraget säger i detta sammanhang att framtida forskningsprojekt i förstärkt grad ska sammanföras på europeisk nivå, även sådana av storskalig karaktär. Svenska företag bör följa utvecklingen.

4)  Innovationsfrämjande – en viktig detalj för framtiden.                                                 

Det verkar finnas en stark vilja hos den nya 3-partiregeringen att göra Tyskland till ett innovativt land. Det framhålls inte minst olika regioners betydelse i innovationsutvecklingen och den pådrivande rollen som mindre och medelstora företag kan spela i detta sammanhang. Avknoppningar från universitetsvärlden som kan leda till nystartade företag ska främjas i det reformerande Tyskland .

Slutsatser för Sverige: Tysklands planer på ett decentraliserat och innovationsbefrämjande samhälle skulle kunna gå i samma riktning även för Sveriges del. Något som den nya svenska regeringen kan titta på.

5)  Nya perspektiv och incitament för universitet och högskolor – en klok plan.

Här handlar det om nya och bättre incitament för främst unga doktorer (forskare), att ge dem bättre framtidsutsikter och professionell trygghet. Som intressant framstår också planen att ambitiöst förstärka det europeiska universitetsnätverket.

Slutsats för Sverige: Som svensk universitetsprofessor är jag kanske i viss mån part i målet i men jag önskar att nästa svenska regering tänker och agerar på samma sätt.

6)  Betalbara boendekostnader –  agera och sätta igång med byggandet!                            

Tyskland har under många år haft en ganska välordnad bostadsmarknad. På senare år har dock skett en kraftig försämring. Brist på utbudssidan, spekulation och därav följande pris- och hyreshöjningar lämnar alltför många människor utanför den delen av bostadsmarknaden man har råd med. Betalbara hyror är en viktig målsättning för den nya regeringen. 400 000 nya bostäder ska byggas per år, varav 100 000 med offentligt stöd. Miljöaspekter bör ingå och digitalisering utgöra ett bra hjälpmedel.

Slutsats för Sverige: Bostadsmarknaden har blivit en het potatis i Tyskland och kan innebära mer brännstoff i Sverige längre fram. Vidare kan svenska företag med koppling till bostadsmarknaden i Tyskland upptäcka nya affärsmöjligheter på grund av växande tyska bostadsinvesteringar (till viss del med eftersträvade lågkostnadsbudgetar). 

7)  Påskyndad utbyggnad av infrastrukturen och minskad byråkrati överlag. 

"Den nya regeringen har en tydlig ambition att reducera byråkratin i hela samhället."

Infrastrukturen är bara ett av många områden som behöver mindre byråkrati. Den nya regeringen har en tydlig ambition att reducera byråkratin i hela samhället. Detta är ingen lätt bedrift, vilket också Angela Merkel fick inse efter flera års lönlösa försök. Nu finns dock en uppenbar ambition att redan under det första regeringsåret skapa alla förutsättningar för att privata och offentliga investeringar ska kunna genomföras effektivt och snabbast möjligt – pådrivet av regeringspartiernas överenskommelse att åtminstone halvera administrationstiden under de kommande åren.

Slutsatser för svenska företag: En god hantering av denna punkt kan öppna nya möjligheter för svenska företag på den stora tyska marknaden. Samtidigt vet vi dock att institutionella förbättringar vanligen tar lång tid – men inte nödvändigtvis. Enligt koalitionsfördraget är det bråttom med synliga framsteg. Vi får se hur det blir.               

8)  Påskyndad digitalisering och stärkt IT-säkerhet – ett mål för alla.

Här har vi en av de mest logiska framtidsplanerna i koalitionsfördraget, i vilken framför allt den offentliga sektorn och dess framtidssatsningar på IT-utveckling och -säkerhet spelar en avgörande roll. Minimeringen av cyberriskerna framkommer klart och tydligt.

Slutsats för Sverige: Vid tyska framgångar i digitaliseringen erbjuds självfallet många nya kommersiella samarbetsmöjligheter mellan tyska och svenska företag inom områden som berör forskning och utveckling på bred front – med IT, miljö, energi, hälsa, handel och produktionsteknik som praktiska exempel.

9)  Mer transparens – något som alltid kan förbättras, i varje land.

Transparensen i politikernas och myndigheternas arbete kan alltid förbättras, så också i Tyskland och i Sverige. Digitaliseringen ska hjälpa till i detta avseende.

Slutsats för Sverige: Bättre transparents underlättar alltid företagens arbete – så också i Tyskland.

10)  Transformation av bilindustrin – mycket att hålla sig ajour med.    

Bilar och bilindustrin ska bli mycket grönare under de kommande åren. Ett speciellt ambitiöst mål för trafikljuskoalitionen är ett fullelektriskt bilbestånd på minst 15 miljoner personvagnar fram till år 2030, med en rad konsekvenser även för andra delar av näringslivet.

Slutsatser för Sverige: Den tyska bilindustrins enorma omstrukturering har också långtgående konsekvenser för svenska underleverantörer, vilka själva i många avseenden tvingas acceptera att arbeta för modernisering och framtagning av ny (grön) teknik. Likartade (gröna) anpassningskrav finns också för andra svenska produkter och leverantörer. Det kommer att bli allt viktigare att hålla sig ajour.

11)  Satsningar på det duala systemet, ”Mittelstand” och miljövänlig turism.

Här har vi några viktiga och framgångsrika tyska särdrag och sektorer. Det gäller framför allt det så kallade duala systemet med parallell teoretisk och praktisk lärlingsutbildning och därefter vidare upp till mästarbrevet – ett system som många länder ser på med viss avundsjuka. Den historiska framväxten av mindre och medelstora företag har en uppskattad position i Tyskland och beundras ofta utomlands och ska gynnas även framöver (men ej via subventioner). Vidare kommer koalitionsregeringen att eftersträva mer grön turism. Startups av olika slag kommer dessutom att ges bättre förutsättningar.

Slutsatser för Sverige: Här har vi ytterligare exempel på den påtagliga vikten som näringslivet (i stort sett) tilldelas av den nya tyska regeringen. Det kan vara givande om svenska företag och politiker av denna anledning förmår följa upp den kommande omdaningsprocessen i Europas största ekonomi – och i vad mån den kommer att lyckas.

12) Utökat arbetskraftsutbud viktigt – också av demografiska skäl.

Tyskland står inför svåra utmaningar på sin delvis felstrukturerade arbetsmarknad. Redan idag,  i ett skede som ännu inte visar konkret på demografins negativa inverkan, råder det brist på yrkesutbildad arbetskraft (”Fachkräftemangel”). Denna utbudsbrist kan komma att utvecklas till ett allvarligt tillväxthinder längre fram – inte minst när den demografiska (befolkningsrelaterade) bördan visar sig mer öppet. Av denna anledning vill den nya regeringskoalitionen vidta en rad åtgärder för att märkbart förbättra det yrkesutbildade arbetskraftsutbudet.

Slutsats för Sverige: Den ovan beskrivna strukturella bristen på den tyska arbetsmarknaden har ofta nämnts som affärshindrande för svenska företag. Därför kan det vara bra att iaktta hur Tyskland framöver kommer att utvecklas i detta avseende, även om det kan ta rätt lång tid.

13)  Solklar plädering för frihandel med god etik – något för alla länder.   

Tysklands nya regering betonar vikten av en etiskt korrekt och miljövänlig frihandelspolitik enligt våra normer; detaljer kring detta finns i koalitionsfördraget. Anmärkningsvärt är också 3-partiregeringens tydliga engagemang för euron.

Slutsats för Sverige: Den kommande svenska regeringen skulle kunna undersöka olika handelspolitiska frågor och samarbetsmöjligheter med sina tyska kolleger för att inom detta politikområde sätta ribban högre än hittills inom EU.

14)  Förbättrade sociala målsättningar – räcker de för ökad optimism?  

Koalitionsfördraget har förvisso en lång rad sociala inslag. Osäkert är dock i vad mån och med vilken hastighet dessa kommer att kunna genomföras.

Slutsats för Sverige: Det ter sig osäkert, i vilken utsträckning det stora antalet planerade sociala förbättringar mer trendmässigt kommer att lyfta hushållens tillförsikt och därmed bidra till ökande efterfrågan på (svenska) konsumtionsprodukter.

15)  Ett välmående samhälle – för familjer och enskilda personer genom social och ekonomisk jämlikhet, mångfald, trygghet, säkerhet, rikligt kulturutbud och tolerans.

Här handlar det om vad vetenskapen kallar wellbeing. Tidigare studier såg länge inget samband mellan tillväxt och välmående (Baumol, Easterley). Men idag finns också forskare som företräder den motsatta uppfattningen, det vill säga att en uppenbar korrelation existerar (Stevenson).

Slutsats för Sverige: En i stort sett nöjd inhemsk befolkning höjer intresset för investeringar även från utlandet. Om den nya regeringskoalitionen kan röna politisk, ekonomisk och social framgång under de kommande åren skulle till exempel också intresset för utländska investeringar i Tyskland kunna växa ytterligare – även från svensk sida. Ett välmående land eller samhälle är alltid bra för ekonomin!

Kontakt

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren