Lyckas den tyska regeringen med att göra sina kvarvarande hemläxor, kan vi så småningom se en starkare BNP-tillväxt är på länge, i bästa fall något över 1,5 procent, kommenterar professor Hubert Fromlet, senior adviser vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

Tysk statistik för det tredje kvartalet visar preliminärt på två relevanta fakta. Stagnationen jämfört med föregående kvartal innebär att en så kallad teknisk recession kunnat undvikas, vilket förstärker intrycket att en konjunkturell vändpunkt har nåtts eller är någorlunda nära förestående.

Ljusglimtar på hemmaplan, bekymmer för exporten

Givetvis är genomgången av den färska BNP-statistiken för innevarande års tredje kvartal ingen munter läsning – men det blev i alla fall +/-0 jämfört med andra kvartalet och +0,3 procent i relation till samma kvartal föregående år. Samtidigt har det skett en lätt upprevidering av det andra kvartalet, från -0,3 till -0,2 procent. 

Ännu så länge vet vi inte så mycket om de olika BNP-komponenternas utveckling under det gångna kvartalet, vilket givetvis vore fördelaktigt för tolkningar på företagsnivå. Dock har den tyska statistikbyrån antytt att investeringarna i maskiner och annan utrustning utvecklats positivt och exporten negativt under det tredje kvartalet. Det senare säkerligen i hög grad till följd av Trumps tullar. 

Någon information om hushållens konsumtion framkom ännu inte av de preliminära BNP-siffrorna (mer detaljerat först den 25 november). Tydligt bättre än stagnation torde det emellertid inte ha blivit under det tredje kvartalet. Även för oktober och november noteras fortfarande en splittrad bild för den privata konsumtionen om man tittar på Tysklands två ledande konsumtionsbarometrar, GfK-index i november -1,6 punkter och HDE-index för oktober +0,55 punkter. 

"Slutsatsen ligger nära till hands att först de kommande satsningarna på infrastruktur och försvar rimligen bör leda till minskad osäkerhet på arbetsmarknaden."

Sedan tillkommer att arbetsmarknaden – också en ledande indikator för hushållens konsumtionslusta – fortsätter att utvecklas utan uppmuntrande schvung. Arbetslöshetssiffran i oktober var visserligen 44 000 personer färre än i september, motsvarande 6,2 procent, men 120 000 personer fler än för ett år sedan. Slutsatsen ligger nära till hands att först de kommande satsningarna på infrastruktur och försvar rimligen bör leda till minskad osäkerhet på arbetsmarknaden och därmed till högre konsumentförtroende.

I väntan på 2026

Från den stagnerande BNP-utvecklingen under det tredje kvartalet i år till en begynnande konjunkturuppgång värd namnet är det visserligen fortfarande en bra bit – men alltjämt uppnåeligt under loppet av 2026. Ännu så länge har dock den tyska koalitionsregeringen inte lyckats övertyga det stora antalet företag och företagsorganisationer om att strukturellt bättre tider verkligen är på väg. Det kan exempelvis gälla nödvändiga offensiva åtgärdspaket avseende byråkrati, företagens kostnadsläge och effektiv igångsättning av de redan beslutade investeringsprogrammen för förbättrad infrastruktur och försvarsberedskap. Och givetvis undvikandet av regeringsinterna konflikter även när det gäller icke ekonomiska frågor såsom värnplikt och det av förbundskansler Merz påtalade migrationsproblemet i städerna.

Slutsats: För 2025 ser jag fortfarande en stagnation gällande den tyska BNP-utvecklingen. 2026 borde dock bli ett bättre år för den tyska konjunkturen med en cirka 1,5-procentig BNP-tillväxt – under förutsättning att en allvarlig global politisk och/eller ekonomisk försämring kan undvikas. Givetvis inkluderar detta också att en sprickande finans-/AI-bubbla kan undvikas.