Lars G Josefsson Siegfried Russwurm

Lars G Josefsson och Siegfried Russwurm.

Foto: Holmen/Siemens

”En verklig förändring av EU:s klimatpolitik” – Debattartikel i Dagens industri

2021-12-08

Nya regeringar har precis tillträtt i Sverige och Tyskland. Detta ger möjligheter till nytt driv och verklig förändring. Särskilt när det handlar om klimat- och industripolitiken måste beslutsfattarna i Berlin och Stockholm ta tillfället i akt och bana väg för en nystart, skriver Siegfried Russwurm från tyska industriförbundet BDI och Lars G Josefsson från Tysk-Svenska Handelskammaren i en debattartikel i Dagens industri.

Regeringarna kommer att ha höga krav på sig att utforma lösningar och genomföra åtgärder för att leva upp till den europeiska gröna given. I praktiken innebär det att snabbt utveckla hållbara ståndpunkter avseende EU:s paket Fit for 55 och sedan förhandla med Europaparlamentet.

"Det som är bra är att majoriteten av befolkningen i våra länder är för mer klimatåtgärder."

Det som är bra är att majoriteten av befolkningen i våra länder är för mer klimatåtgärder. Trots detta är det spänningsfältet mellan miljöskydd, klimatförändringar och bristen på acceptans på lokal nivå när det gäller konkreta förändringsåtgärder som hindrar oss från att komma vidare.

Det resulterar i extremt långdragna planerings- och tillståndsförfaranden, liksom ofta utdragna domstolsprocesser. Trilemmat kan endast hanteras av beslutsfattare och blir därmed en viktig uppgift för våra nya regeringar att ta itu med.

Innovationer säkrar välstånd och skyddar klimatet

Tiden är knapp. Om EU verkligen vill minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 har vi bara några få år kvar, och förhandlingarna om paketet Fit for 55 har inte ens kommit igång på allvar. Att snabbt skapa tillförlitliga ramvillkor är en grundläggande förutsättning för de investeringar som krävs för omställningen av våra ekonomier.

EU står för cirka åtta procent av de globala utsläppen av växthusgaser, varav Tysklands del är knappt två procent och Sveriges endast 0,14 procent. Även om vi kunde minska våra länders och EU:s andel till noll skulle detta inte påtagligt stoppa den globala klimatförändringen. Vårt viktigaste bidrag i kampen mot klimatförändringar är alltså inte bara att minska våra egna utsläpp. Vi måste visa att innovationer inom teknik, av produkter, processer och lämpliga regleringssystem kan säkra välstånd och skydda klimatet. Endast om vi lyckas med innovativa lösningar som kan användas av andra länder är en verklig förändring möjlig. Det är bråttom om det ska vara möjligt att uppnå målet ”långt under 2 grader C” enligt Parisavtalet från 2015. 

Vikten av elektrifiering och klimatpolitiska insatser

Om de ambitiösa klimatmålen ska bli verklighet krävs en omfattande elektrifiering. Det handlar framför allt om industriella uppvärmningsprocesser, nya produktionsprocesser som bygger på elektrifiering, värmeförsörjning för byggnader och hållbara transportlösningar. Prognoserna visar att efterfrågan på el kommer att öka med 50–75 procent i Tyskland och Sverige under de kommande åren. Enligt den aktuella BDI-studien ”Climate Paths 2.0” kommer elförbrukningen i Tyskland till och med att fördubblas fram till 2045 – och för att skydda klimatet måste denna el då helt och hållet komma från fossilfria energikällor.

"Endast konkurrenskraftiga företag kan åstadkomma en verklig omställning."

Det främsta målet för varje regering måste vara att göra klimatpolitiska insatser internationellt jämförbara. Europeiska initiativ, till exempel gällande en enhetlig prissättning av koldioxid, måste även tillämpas internationellt utanför EU, exempelvis inom G7 och G20. Så länge ambitionsnivån och kostnaden utanför Europa skiljer sig så markant från den i EU måste industrins omvandling stödjas, för att säkerställa att konkurrenskraften lokalt bibehålls. Endast konkurrenskraftiga företag kan åstadkomma en verklig omställning. 

En stor del av den teknik som krävs för en klimatneutral industri är redan tillgänglig eller nära marknadsmognad, till exempel direktreduktion av järnmalm med hjälp av vätgas. CO2-neutralt vätgas kan spela en framträdande roll, särskilt inom stål- och kemiindustrin. Den verkliga flaskhalsen är en annan, nämligen att den efterfrågade produktionskapaciteten för grön vätgas och den nödvändiga infrastrukturen för att kunna leverera den fortfarande saknas.

Industrin behöver nu anpassade ramvillkor för den kommande stora reinvesteringsfasen. Därför uppmanas våra regeringar, EU-kommissionen och medlemsstaterna att på FN- och G20-nivå förespråka ett globalt koldioxidpris, åtminstone för att skapa och koppla samman nationella system för koldioxidprissättning.

Investeringar och framåtanda ett måste

Om endast EU har ett koldioxidpris ökar risken för att produktionen flyttas, inklusive utsläppen, vilket sannolikt leder till negativa effekter för företag och deras anställda. Med varje skärpning av målen, växer klyftan mellan våra företag och konkurrenterna i länder med mindre ambitiösa mål och färdplaner.

För att skydda industrin bör EU därför fortsätta med det nuvarande systemet med fri tilldelning av utsläppsrätter och kompensation för elpriset tills det finns ett verkligt effektivt alternativ för att skydda mot koldioxidläckage, det vill säga den oönskade ”exporten” av koldioxidutsläpp genom omlokalisering av energiintensiv produktion. I EU-kommissionens förslag inom ramen för Fit for 55-paketet tas för närvarande inte hänsyn till att den planerade drastiska minskningen av fri tilldelning av utsläppsrätter avsevärt kommer att begränsa industrins investeringsförmåga. Men för att minska koldioxidutsläppen krävs omfattande investeringar – och därför är det nödvändigt med tillräcklig fri tilldelning.  

"Låt marknaden teknikoberoende få bestämma vilket som är det bästa alternativet för framtiden!"

När det gäller transporter är det uppenbart att användningen av el, vätgas, biodiesel och syntetiska bränslen inte orsakar växthusgaser så länge vätgasen produceras utan fossil energi och biodieseln produceras på ett hållbart sätt. Låt marknaden teknikoberoende få bestämma vilket som är det bästa alternativet för framtiden!

Ett annat område där Europa kan vara en global föregångare och förebild för andra länder är skogsbrukets betydelse för klimatet. Sverige, men även andra europeiska länder som Tyskland, har en stor andel skog i landet. Det är klokt att utveckla en strategi för biomassa som tydligt visar på smart användning av skogarna så att biomassa i möjligaste mån kan användas mer materiellt inom industrin snarare än att förbrännas med låg effektivitet. 

För de nya regeringarna i Berlin och Stockholm gäller därför samma sak, i synnerhet när det gäller klimatpolitiken: full fart, det finns mycket att göra! Näringslivet är en villig partner.

Lars G Josefsson, styrelsemedlem i Tysk-Svenska Handelskammaren

Siegfried Russwurm, ordförande för tyska industriförbundet BDI samt styrelsemedlem i Tysk-Svenska Handelskammaren

Kontakt

Malin Johansson

Kommunikationschef

Telefon

+46-8-665 18 64