Den intensiva debatten om den svaga kronan fortsätter. Även om vissa valutatolkare riktar stark kritik mot Riksbankens tidigare lågräntepolitik, kanske svaret snarare står att finna i psykologiska och historiska förklaringsfaktorer, skriver professor Hubert Fromlet, seniorrådgivare till Tysk-Svenska Handelskammaren.

Flertalet experter tycks tro att Sveriges goda makroekonomiska fundamenta borde ha talat för en mycket bättre trendmässig utveckling av den svenska valutan. I stället borde analysen fokusera mer på psykologiska och historiska förklaringsfaktorer.

Valutabedömningar måste ses i nytt ljus

Generellt sett: Vetenskapligt har ingen hittills lyckats lansera hållbara ansatser till valutaprognoser. Detta eftersom så många olika faktorer – även bortom ekonomin och det egna landet – ofta mycket oväntat påverkar valutakurser. Möjligtvis kan AI på sikt mer positivt påverka kvalitén av prognosutfall, men än så länge är vi inte där.

Mot denna bakgrund vill jag åter hänvisa till två alltjämt underskattade förklaringsfaktorer för den under lång tid pågående negativa krontrenden – med ett minus på hela 30 procent mot euron under det senaste årtiondet.

Vissa valutatolkare riktar just nu särskild stark kritik mot Riksbankens tidigare lågräntepolitik, från min sida kommer den i en mildare framtoning. Istället lägger jag stor vikt på psykologiska och historiska faktorer, vars roll nästintill förbisetts helt och hållet i den aktuella krondebatten.    

Mer om detta skrev jag den 14 mars i år, läs gärna artikeln en gång till!