Tysklands samhälle och ekonomi står inför en rad stora utmaningar. Det är hög tid att lyfta en av de viktigaste, nämligen de stora demografiska utmaningarna som väntar Tyskland framöver. Det skriver professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren, i sin sommarartikel.

Tysklands utmaningar har vid olika tillfällen tagits upp på denna sida. Med ett undantag: Den framtida hanteringen av Tyskland kommande stora demografiska förändringar, vilka rimligen bör framstå som en avgörande strategisk process för både tyska politiker och många företag på den stora tyska marknaden. 

Definition och påverkande faktorer

Demografi handlar i siffror om ett lands befolkning med hänsyn till främst antalet invånare, åldersfördelning och andra förändringsfaktorer. Det statistiska demografiunderlaget föranleder en stor mängd politiska, sociala och ekonomiska analyser, inte minst syftande till den framtida utvecklingen av arbetsmarknaden och pensionssystem.  

"Befolkningsorienterade detaljer kan vara av intresse i många olika sammanhang."

Befolkningsorienterade detaljer kan vara av intresse i många olika sammanhang. De kan till exempel upplysa om fertilitet, livsförväntan, migration, utbildning, religion, invånarnas nationaliteter, framtida förutsättningar for institutioner såsom sjukvård och skola, privata och offentliga investeringsbehov, konsumtionsefterfrågan med mera.

Beräkningar av ett lands befolkning kan ske på två olika sätt, direkt eller indirekt. Direkt sker detta via myndigheternas löpande registrering av födslar, dödsfall och nytillkomna invånare. Denna metod föredras i moderna OECD-länder och är den mest exakta. Tyskland har exempelvis sina folkräkningar (census” eller ”Zensus” på tyska”) – med en större uppföljning senast i maj 2022 – vilka dock ständigt aktualiseras med hjälp av den ovan citerade direkta metoden. Framför allt mindre utvecklade länder bygger sina mätningar däremot i huvudsak på mindre exakta folkräkningar med hjälp av exempelvis olika typer av enkäter och uppskattningar.

"Intressant nog konfronteras Kina och Ryssland redan idag med en avtagande befolkning."

Intressant nog konfronteras Kina och Ryssland redan idag med en avtagande befolkning (se om detta min analys om Kinas demografiska utmaningar från den 10 april 2024. Sydkoreas befolkningsproblem med den extremt låga fertiliteten är kanske mest alarmerande på global nivå. Indien och Afrika däremot kommer även fortsättningsvis att präglas av stigande befolkningssiffror, vilka dock framför allt måste ackompanjeras av erforderliga satsningar på utbildning och bättre institutioner för att kunna få utdelning för den demografiska fördelen.

I detta allmänna avsnitt är det viktigt att nämna tre avgörande faktorer som styr ett lands siffermässiga utveckling av befolkningen. Dessa är som ovan antytts:

•   antalet födslar
•   antal dödsfall
•   nettomigrationen

Dessa tre faktorer ska i denna analys få en närmare granskning för att underlätta bedömningen av Tysklands framtida invånarantal (som för närvarande officiellt uppgår till 84,7 miljoner oavsett medborgarskap, varav 42,9 miljoner är kvinnor och 41,7 miljoner är män, mer om hela befolkningsfrågan här.

Politiken påverkar befolkningen 

Det är inte särskilt känt att Tyskland redan sedan 1972 kännetecknas av en utveckling med fler dödsfall än födslar. Det innebär med andra ord att Tyskland utan invandring sedan många år tillbaka hade drabbats av en sjunkande befolkning och därmed också av en svagare ekonomisk utveckling och inhemsk efterfrågan. Detta är fullständigt givna slutsatser. För analytiker kan det också vara av intresse att känna till att familjebildningen enligt Destatis gått tillbaka med cirka 12 procent mellan 1996 och 2019.

"Det är inte särskilt känt att Tyskland redan sedan 1972 kännetecknas av en utveckling med fler dödsfall än födslar."

Den tyska statistikmyndigheten räknar i sina huvudalternativ för de närmaste 20 åren av rena ålderfördelningsskäl såväl med en relativt svag utveckling av antalet födslar som med ett stigande antal dödsfall. Detta kommer att ställa ännu större krav på en klart växande nettomigration/invandring om den tyska befolkningen inte ska backa alltför dramatiskt eller rentav kunna hållas någorlunda stabilt. Här kommer också utsikterna för den framtida potentiella BNP-tillväxten in i bilden, vilket det finns anledning att återkomma till. Korten ligger i vart fall på bordet för Tysklands politiska beslutsfattare!

Det gäller i detta sammanhang att skilja på demografi och befolkning. Demografi och befolkning har dock ett ömsesidigt beroende. Demografin är i första hand en ganska given funktion av ett lands åldersstruktur och kan vanligen endast förändras mer märkbart på lång sikt. Befolkningen däremot kan påverkas snabbare och mer direkt av politiska beslut, som sagt även relativt kortsiktigt – exempelvis genom nya regler för invandringen eller familjepolitiken. Det är framför allt den arbetsföra befolkningen mellan 20 och (minst) 60 år som politiken kan influera eller styra.  

När det nu har konstaterats att ett lands befolkning kan påverkas av inhemska politiska beslut – men även av specifikt sociala och psykologiska faktorer – är det förståeligt att kan det vara svårt med precisa befolkningsprognoser. Bedömningarna kompliceras för Tysklands del av den ihållande besvärliga bristen på kvalificerad arbetskraft (”Fachkräftemangel”). Men hur många människor vill och lyckas man attrahera till Tyskland? 

Mot bakgrund av alla dessa osäkra prognosparametrar använder sig avancerade befolkningsstatistiker av scenarier (modeller) med exempelvis olika alternativ för nettomigration eller fertilitet. I ett politiskt och företagsorienterat perspektiv framstår också den framtida regionala och/eller delstatsspecifika fördelningen av befolkningen som mycket betydelsefull.

Tysklands senaste befolkningsprognos på starkt fördjupad detaljnivå baseras på utgångsläget från den 31 december 2021 (”15. koordinierte Bevölkerungsvorausberechnung”) med antalet födslar, dödsfall och nettoinvandring som huvudparametrar. Totalt bearbetas 21 alternativ i olika storleksordningar fram till år 2070 (med 9 huvudalternativ), vilka till exempel inkluderar olika antaganden för nettoinvandringen och barnafödandet med ”yttre” fertilitetstal mellan 1,44 och 1,67 barn och ganska modesta 1,55 för de två nedan citerade G2-alternativen. 

"Sammantaget finns således starkt varierande befolkningsprognoser för de kommande årtiondena."

Sammantaget finns således starkt varierande befolkningsprognoser för de kommande årtiondena, mellan knappt 75 miljoner (variant G2L2W1) och över 90 miljoner invånare (variant G2L2W3) år 2070. Prognosspannets yttre alternativ på var sin sida baseras främst på en mycket restriktiv och en mycket ambitiös invandringspolitik (jämfört med dagens 84,7 miljoner invånare). Etapperna för dessa två extrema alternativ skulle härvidlag kunna få följande utseende: 

Med tanke på demografins enorma framtida försörjningsbörda och alla härav följande återverkningar torde världens tredje största ekonomi – vilket Tyskland för närvarande faktiskt är – ej kunna undvika en sjunkande befolkning i ett längre perspektiv. Beroende på framtidens invandringspolitik kan denna nedgång bli relativt dramatisk, men också förhållandevis odramatisk. Eller givetvis och mest sannolikt hamna någonstans mellan dessa två extrema scenarier, förmodligen närmare det försiktiga än det expansiva befolkningsalternativet!

Demografin visar på en snabbt åldrande befolkning

Mer dramatiskt än den totala befolkningen kommer av allt att döma själva åldersfördelningen av den tyska befolkningen att förändras framöver. Antalet pensionärer kommer att tillta mycket märkbart. De facto kommer detta att innebära att den sjunkande andelen arbetande tyska invånare måste stå för en allt större andel av pensionerna. Det kan bädda för besvärliga generationsklyftor.

Tysklands ”baby boomer”-generation är idag mellan 50 och 65 år. Detta förhållande pekar på en kraftig ”pensioneringspuckel” under de kommande två årtiondena, för G2L2W1 med personer över 67 år från 16,4 procent år 2021 till 20,9 procent av befolkningen år 2040 för att därefter ungefärligen stabiliseras; motsvarande prognos för G2L2W3 är från 16,4 procent till 20,3 procent av den totala befolkningen år 2040 med likaså åtföljande stabilisering. Det motsvarar en minskning med cirka 5 miljoner människor mellan 20-67 år på cirka 20 år för den restriktivt utvecklande scenariogruppen G2L2W1, men en uppgång med omkring 1 miljon för den expansiva scenariogruppen G2L2W3.

Nedanstående tabell förklarar mer än ord vad gäller Tysklands kommande demografiska utmaningar. Återigen förtydligas detta med de två ovannämnda relativt extrema alternativen:

Andelar av den totala befolkningen för åldersgruppen 20-67 år (i procent)  

Skillnaden mellan dessa två mer extrema alternativ är som synes påfallande stor. Jämförelsen mellan G2L2W1 och G2L2W3-alternativet ger också en antydan om att en eventuellt tilltänkt arbetstidsförkortning framöver också måste relateras till Tysklands demografiska perspektiv. 

Stora effekter på både mikro- och makronivå

Som framgår av ovan nämnda slutsatser kommer Tysklands framtida demografiska utveckling att påverka landets ekonomi och sociala system högst avsevärt och på mycket bred basis och därmed också företag med verksamhet på den tyska marknaden. Detta kommer att ske på mikronivå genom delvis förändrade eller helt nya efterfrågemönster. 

På makronivå kommer bland annat den potentiella BNP-tillväxten med delkomponenter, arbetsmarknaden och de offentliga finanserna att påverkas av alla kommande förändringar som berör befolkningen och åldersfördelningen. Framtida regionala skillnader bör också noteras, innehållande enligt bland annat en märkbar minskning av den arbetsföra östtyska befolkningen åtminstone under de kommande tre årtiondena.

För många företag på den även framöver stora tyska marknaden – det vill säga även för svenska exportföretag – kan det vara viktigt att redan nu eller relativt snart börja arbeta strategiskt med de ovan redovisade utmaningarna som följer i samband med kommande förändringar i den totala befolkningen och framför allt omdaningen i demografin.  

Denna artikel är tänkt som årets bidrag till läsning i hängmattan. Jag önskar alla läsare en skön semester –  med förhoppningsvis (något) ljusare ekonomiska tider senast under den mörkare årstiden.