Tyskland trampar vatten också 2025 – men ökat hopp inför 2026

2024-10-10

I början av innevarande år fanns det några blygsamma ljusglimtar på den tyska konjunkturhimlen. Den då rådande försiktiga framtidsoptimismen kom dock inte att realiseras. Numera pratar även regeringen om en pågående tysk recession, förklarar professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

Pratet om en recession stämmer förvisso för stora delar av industrin, men inte riktigt för hela ekonomin. För ekonomin i sin helhet förefaller termen "stagnation" mer rättvisande, vilket dock är illa nog.

Realekonomiska och psykologiska problem

Tysklands realekonomiska produktionsproblem framgår tydligt av den svaga utvecklingen under det gångna året (tillverkningsindustri -7 procent och byggnadsindustri -4% procent). Den ofta påtalade recessionen finns således inom industrin, medan den tyngre vägande tjänstesektorn under samma period ökade sin produktion med närmare 1,5 procent. 

Sammantaget leder detta för ekonomin som helhet till en BNP-minskning kring 0,1-0,2 procent jämfört med ett år tillbaka i tiden, vilket jag snarare skulle vilja beskriva som en ekonomisk stagnation än en regelrätt recession. Dock framstår de senaste kvartalens svaga utveckling inom industrin som ett mycket besvärligt faktum, inte minst på grund av den avtagande tyska konkurrenskraften, vilket också till viss del märks på den otillfredsställande exportutvecklingen (jämte de för exporten otillräckliga globala efterfrågeimpulserna).

"Både konsumenter och investerare deppar i dessa dagar i denna Europas och EU:s största ekonomi."

Som beskrivits tidigare på denna sida finns det dessutom – på toppen av det realekonomiska problemberget –  för närvarande knappt något OECD-land med större psykologiska hämskor än vad som aktuellt är fallet i Tyskland. Både konsumenter och investerare deppar i dessa dagar i denna Europas och EU:s största ekonomi. Regeringens osäkra, velande och ibland felaktiga agerande har med stor säkerhet bidragit till tyskarnas avvaktande attityder, även om detta psykologiska motstånd inte kan konkretiseras i uteblivna tillväxtsiffror.

Den osäkra eller rentav dåliga stämningen framgår inte minst av vissa viktiga tyska barometerindikatorer såsom inköparnas PMI, ifo, ZEW för företagens och GfK för hushållens stämningsläge. Det gäller att fortsätta bevaka dessa kontinuerligt för att tidigt nog kunna upptäcka en begynnande förbättring av tyskarnas psykologiska läge, eventuellt framkallat av ett tänkbart (sannolikt) regeringsbyte nästa år.

Intressant i detta sammanhang är om det för september 2025 planerade valet till förbundsdagen möjligtvis kommer att tidigareläggas med nyval. Klart är att Tyskland snarast möjligt behöver en framåtblickande ekonomisk politik med påtagligt strukturinnehåll. Ingen kan givetvis förutse, i vilken utsträckning nästa tyska regering kommer att klara denna bedrift. Men av allt att döma åtminstone med en viss psykologisk ljusning jämfört med vad de senaste två åren givit för den sittande trafikljusregeringens vidkommande.

Merz på språng

Det förefaller i dagsläget som en ganska säker bedömning att de konservativa mittenpartierna CDU/CSU  kommer att bli det största partiet vid nästa (års) val och CDU-chefen Friedrich Merz nästa förbundskansler.

"Om Merz nu blir vald till Tysklands nästa förbundskansler, vem blir i så fall hans koalitionspartner?" 

Om Merz nu blir vald till Tysklands nästa förbundskansler, vem blir i så fall hans koalitionspartner? För det första tror jag att nästa regering kommer att bli en koalitionsregering med endast två partier. Efter allt tjafs inom nuvarande regering utesluter jag en ytterligare trepartiregering. För det andra verkar det inte sannolikt att unionspartierna vill regera med miljöpartiet "De gröna" under dagens förutsättningar.

Återstår således den tidigare stora koalitionsmodellen med unionspartierna och Socialdemokraterna, med i vart fall blandade erfarenheter och resultat. 

Finns det en mirakelmedicin?

Om denna konstellation sedan verkligen skulle kunna ta det erforderliga kvantsprånget till en klart bättre psykologisk och strukturell ekonomisk framtid kan emellertid ännu inte förutses i dagsläget. En hushålls- och företagsvänlig skattereform och en omfattande konkret plan för byråkratiminskning skulle emellertid kunna fungera som en psykologisk och realekonomisk mirakelmedicin, förändringar som för övrigt redan tidigare påtalats av Friedrich Merz. 

Klart är hur som helst att en möjlig förbundskansler Friedrich Merz kommer att ha en enorm press på sig att leda Tyskland bort från den nuförtiden rådande stagnationsekonomin – med en utveckling som kan medföra en synlig potentiell tillväxtförbättring bort från dagens 0,3-0,4 procent – speciellt eftersom det under nästa politiska mandatperiod kommer att visa sig tydligare demografiska bromsspår än nuförtiden.

Stagnationsekonomi nästa år – men hopp om bättre tider 2026

Det kan antas att Tysklands BNP inte kommer att gynnas av mätbara ekonomisk-politiska impulser redan under 2025. Visst hopp om lätt positiv tillväxt nästa år kommer främst från fortsatta reallöneökningar och lägre räntenivåer, samt i bästa fall också något från tydligare tecken på en lovande omorientering av den ekonomiska politiken med en åtminstone verbalt noterbar ekonomisk-politisk riv- och nystart. Att samtidigt också hoppas på ett vänligare geopolitiskt tillväxtklimat vilar dock på en extremt osäker grund.

"Att samtidigt också hoppas på ett vänligare geopolitiskt tillväxtklimat vilar dock på en extremt osäker grund."

Med allt detta i prognoslådan torde Tysklands stagnationsekonomi i stort sett leva kvar också under 2025, även om en cirka 1-procentig BNP-uppgång skulle kunna åstadkommas.

Inför 2026 kan det dock finnas (något) mer konkreta förhoppningar om bättre tider – om den nya tyska regeringen verkligen skulle lyckas med den efterlängtade rivstarten. Vid en sådan utveckling skulle jag kunna tänka mig en hygglig tysk BNP-tillväxt på 2 procent eller något mer (vid uteblivande av ännu större geopolitiska störningar). Mycket står dock fortfarande skrivet i stjärnorna.

I vart fall innebär tre extra arbetsdagar under 2026 jämfört med 2025 redan nu ett säkrat tillväxtstöd. 

Kontakt

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren

Kontakta mig
Vi tar endast emot ärende från företag och organisationer.
Genom att skicka in formuläret behandlar Tysk-Svenska Handelskammaren dina personuppgifter. Integritetspolicy | Tysk-Svenska Handelskammaren
Ange de tecken som visas i bilden.
Den här frågan är till för att testa om du är en mänsklig besökare eller inte och för att förhindra automatiska skräppostmeddelanden.

* Obligatoriska fält