I Tyskland är förtroendet mellan regeringen och näringslivet sargat. Hur kommer det sig och vad ger en jämförelse med det politiska klimatet i Sverige vid handen? Professor Hubert Fromlet, seniorrådgivare till Tysk-Svenska Handelskammaren, söker svar och blickar framåt

Efter några artiklar om psykologin på valutamarknaden (finansmarknaden) vill jag lyfta fram psykologins inverkan inom ytterligare två områden, nämligen mellan regering och näringsliv samt mellan regering och hushåll. I denna artikel ligger fokus på den aktuella relationen mellan den tyska regeringen och det tyska näringslivet och vice versa. Denna synnerligen viktiga förtroendefaktor fungerar för närvarande allt annat än väl. I detta avseende ligger Sverige något bättre till.

Varför denna förtroendekris?

Många analytiker frågar sig hur förtroendekrisen inom den tyska regeringen (”Ampelkoalition”, ”trafikljuskoalition”) överhuvudtaget kunde uppstå. Här finns det olika förklaringsmodeller:

•  Den politiska och strategiska divergensen                                                     

Denna divergens finns inom regeringen framför allt mellan liberalerna (FDP) och miljöpartiet ”De Gröna”. Visserligen följer också ”De Gröna”  marknadsekonomiska principer men är samtidigt ofta för detaljstyrda. Denna inriktning kan framkalla onödigt många justeringsbehov. Just detta hände frekvent under det senaste året på energisidan, vilket irriterade många hushåll och inte minst (mindre) företag.

• Försvårad kommunikation

Ju mer som förändras på detaljnivå desto svårare blir det med kommunikationen. Just i detta hänseende har det tyska miljöpartiet delvis misslyckats. Givetvis var detta en skänk från ovan för det ekonomisk-politiskt liberala FDP, även om dylika friktioner inte bör förekomma överhuvudtaget i en regeringskoalition. Många tyska journalister och företag tycker också att förbundskansler Scholz varit för tyst i näringspolitiska frågor.

• För svag pedagogisk kompetens.

Här finns ett generellt problem – inte enbart i Tyskland utan i många länder. Den förda politiken förklaras många gånger otillräckligt, eller så saknas (pedagogisk) kompetens. Det är ett problem som den tyska regeringen också måste komma åt.

Nu behövs ett längre perspektiv

Totalt sett diskuteras mer långsiktigt viktiga frågor i alldeles för begränsad omfattning, åtminstone vad gäller konkretiseringsgraden. Det gäller framför allt institutionella brister (speciellt byråkratin, bildning/utbildning, skatter, bemötandet av demografin och mycket mer).

"Inrikespolitiskt bör dessutom bättre politiska alternativ till högerpartiet AfD kunna utvecklas."

Inrikespolitiskt bör dessutom bättre politiska alternativ till högerpartiet AfD kunna utvecklas fram till nästa val. Medborgare i Tysklands östra delar bör definitivt ges mer politisk och ekonomisk uppmärksamhet – ett särskilt viktigt instrument inför tre östtyska delstatsval nästa år, men också på längre sikt. Fortfarande känner sig mer än hälften av östtyskarna som andra klassens medborgare. Helt klart skulle politiken kunna ge bättre självkänsla till invånare  och även många företag i östra Tyskland. Endast två i Östtyskland födda ministrar i den regerande trafikljuskoalitionen säger det mesta.

69 procent av tyskarna anser att staten (regeringen) inte klarar alla sina uppgifter (2020: 40 procent) enligt Deutscher Beamtenbund, Forsa, augusti 2023.

Sådana negativa  tal påverkar givetvis också (små-)företagen. Det behövs en vändpunkt i relationen mellan allmänheten (företag) och statsmakterna snarast möjligt – vilket inte borde vara omöjligt, i vart fall inte inom något eller några få år. Det skulle också kunna ge tysk BNP en liten knuff.