I årets sista nyhetsbrev blickar vi mot Tyskland och Europa när det kommer till nya förordningar, krav och trender gällande producentansvar och återvinning. Vi önskar trevlig läsning och ser fram emot att leverera nyheter på området också under 2025!

EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) antagen

Europaparlamentet har nu givit ett tyst godkännande till EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall. Nästa steg för det slutgiltiga antagandet är en omröstning i det råd som representerar medlemsländerna. Efter omröstning kommer förordningen att publiceras i EU:s officiella tidning och förväntas sen träda i kraft i början av 2025 och fullt verksam 18 månader efter antagandet, våren 2026.

PPWR syftar till att minska avfall, öka återvinning och främja hållbara förpackningar inom EU. Den innehåller bland annat krav på minskad förpackningsanvändning, förbättrad design för återvinningsbarhet och utökat producentansvar.

Ändringen av ElektroG4 antogs 

Miljöministeriet i Tyskland (BMUV) har publicerat ett antal nya regler som reglerar bortskaffande av avfall från elektroniska apparater och batterier samt e-cigaretter för engångsbruk. Detta i kombination med standardiserad märkning och tydlig information vid försäljningsstället ska bidra till att det blir enklare för konsumenter att lämna tillbaka begagnade enheter. För e-cigaretter kommer återtagningsskyldigheten att innefatta alla försäljningsställen. Säkerhetsåtgärderna vid hantering av litiumbatterier kommer att skärpas och endast utbildad personal på återvinningscentraler ska få ta bort litiumbatterier från elektriska produkter för att minimera brandrisken och felaktig hantering vid kassering.  Ett förslag som inte antogs var det som berör utvidgningen av 0:1-återtagningsskyldigheten för större elektriska och elektroniska enheter med en kant längd på upp till 50 centimeter.  Under 2025 kommer fler förändringar som berör tillverkare av batterier och elektrisk utrustning och vi kommer fortlöpande att informera om dessa. 

Nya märkningskrav för vissa elektroniska produkter 

Nya märkningskrav baserade på EU:s radioutrustningsdirektiv (RED) träder i kraft den 28 december 2024. Produkterna som berörs nu är exempelvis mobiltelefoner, surfplattor, digitalkameror, hörlurar och dylikt. För bärbara datorer kommer detta krav först gälla från 28 april 2026. Den som säljer dessa produkter kommer att ha en skyldighet att kontrollera märkning och att det finns tillräcklig information i anslutning till produkten. Vid försäljning via e-handel måste speciella symboler finnas lättillgängliga i produktbeskrivningen för att ge information om en strömförsörjningsenhet ingår i köpet eller inte och vilka laddningsegenskaper en kompatibel strömförsörjningsenhet måste ha. Det ska även finnas möjlighet att köpa produkten utan nätadapter även för produkter som vanligtvis säljs med nätadapter. Vid förseelser kan det i sällsynta fall leda till ett försäljningsförbud.

Förpackningstrender som kan påverka materialåtervinningen

Om den kommande EU-lagstiftningen PPWR (Packaging and Packaging Waste Regulation) införs, innebär det bättre förutsättningar att nå de uppsatta materialåtervinningsmålen. Sverige har ännu inte nått materialåtervinningsmålen för pappers- och plastförpackningar och trender visar på en förflyttning från plast- och metallförpackningar till förpackningar tillverkade av kompositmaterial eller bionedbrytbara plastmaterial – förändringar som inte alltid går i linje med de förväntande lagkraven.

Ett skifte från att använda förpackningar i plast till förpackningar som innehåller flera olika materialslag, kompositmaterial, kan vara positivt ur aspekten att mängden plast minskar men kompositförpackningar är svårare att materialåtervinna än förpackningar tillverkade i ett monomaterial. Vidare väljs i större utsträckning bionedbrytbara och/ eller komposterbara material. Dessa material presenteras ofta som hållbara och miljövänliga alternativ, vilket kan stämma om förpackningarna samlas in i separata flöden för att hanteras på rätt sätt. Tyvärr saknas system för insamling och behandling av denna typ av förpackningar i industriell skala i Sverige och kan därmed kan dessa material inte materialåtervinnas. Bionedbrytbar eller komposterbar plast är utformad för att brytas ner, vilket går emot ambitionen om cirkulära flöden. En annan trend är att materialgrupper med små insamlingsvolymer och höga kostnader för fastighetsnära insamling, som exempelvis metallförpackningar, riskerar att ersättas av kompositförpackningar. Detta innebär på sikt en övergång från att använda fullt återvinningsbara förpackningar av metall till mindre, eller ej, materialåtervinningsbara kompositförpackningar. Lagstiftningen ska syfta till att Sverige ska nå återvinningsmålen, men ovanstående trender riskerar att leda till en utveckling där vi kommer längre ifrån dem.

Ny lagstiftning för serviceförpackningar i Finland

Från och med 2025 kommer Finland att flytta det utökade producentansvar (EPR) för serviceförpackningar och grower packaging* från de företag som fyller förpackningarna till de som tillverkar de tomma förpackningarna. Som exempel kan nämnas att kaffemuggar avsedda för direktkonsumtion inte längre ska rapporteras in av caféet som fyller dem utan producentansvaret ska ligga på den part som tillverkar eller importerar produkten. Grower packaging används främst av jordbruks- och trädgårdsföretag för att packa oförädlade produkter direkt från sina gårdar. Exempel på produkter som packas i denna typ av förpackningar är bär, grönsaker eller spannmål. 

*förpackning som främst används av odlare inom jordbruks- och trädgårdsföretag

Pantsystem i Österrike för PET-flaskor

Från och med 1 januari 2025 inför Österrike ett pantsystem för PET-plastflaskor och metallburkar med en kapacitet på 0,1 till 3 liter. Systemet ska gälla alla drycker, med vissa undantag som glasflaskor eller metallbehållare med plastlock, kompositkartonger, mjölk- och mjölkproduktflaskor. Pantavgiften kommer att vara 25 cent per förpackning och tas ut vid försäljning. Utländska företag som säljer till Österrike måste utse en representant i landet för att följa lagstiftningen och delta i systemet. Alla tillverkare och importörer som exporterar drycker i engångsförpackningar till Österrike måste registrera sig och sina produkter hos den centrala myndigheten, EWP Recycling Pfand Österreich GmbH, annars förbjuds försäljningen. Konsumenter kan identifiera pantförpackningar med hjälp av en särskild logotyp och ett streckkodsystem underlättar returprocessen.

Frankrike inför nya produktkategorier för producentansvar 

Från 2025 kommer två nya områden att innefattas av ett utökat producentansvar (EPR) i Frankrike – sanitetstextilier för engångsbruk och kommersiella förpackningar. Till EPR-sektorn för sanitetstextilier för engångsbruk hör produkter såsom blöjor, menshygienartiklar, näsdukar och bomullstussar. Toalettpapper faller inte inom ramen för EPR-omfattningen. EPR-området kommersiella förpackningar omfattar alla förpackningar som används inom handel och industri inklusive förpackningar som används vid transport. Det har ännu inte framkommit vilket återvinningssystem som kommer att godkännas för dessa områden utan information om detta publiceras senare under hösten.

Kunglig förordning om engångsplastprodukter och flasketiketter i Belgien

Belgien har infört en omfattande förordning för att reglera engångsplastprodukter och etiketter på återanvända flaskor i syfte att minska mängden avfall från plastartiklar avsedda för engångsbruk och uppmuntra till användningen av återanvändningsbara alternativ. 

Huvudpunkterna i lagstiftningen är ett förbud mot vissa engångsartiklar och ytterligare restriktioner kommer att fasas in löpande, med ett fullständigt förbud till 2030. Ett annat område som berörs är dryckesflaskor tillverkade av PET, som ska innehålla minst 25 procent återvunnen plast till 2025 och öka till 30 procent 2030. 

I lagstiftningen finns även en del som berör märkning av förpackningar. Som exempel på detta kan nämnas att glasflaskor som returneras ska ha etiketter som är enkla att avlägsna och vissa plastartiklar avsedda för engångsbruk ska ha en märkning som visar hur produkterna ska hanteras vid kassering och vilken miljöpåverkan de har. 

Belgiens nya lagstiftning är positiv för att minska mängden engångsplaster men är inte tillräcklig för att uppfylla kraven i EU:s engångsplastdirektiv (SUP) gällande utökat producentansvar (EPR). 

Nya riktlinjer för indirekt försäljning av elektroniska produkter i Storbritannien 

Den brittiska regeringen har nyligen publicerat nya riktlinjer som reglerar vem som definieras som tillverkare av elektroniska- och elektriska produkter (EEE) i landet. De nya reglerna kommer att gälla från 1 januari 2025. Sammanfattningsvis kommer det att innebära att ett utländskt bolag som levererar EEE-produkter till den brittiska marknaden enbart via indirekt försäljning inte ska betraktas som tillverkare av EEE-produkter. Producentansvaret kommer att läggas på den brittiska importören som sätter produkten på marknaden och importören ska registrera sig som producent, rapportera EEE och finansiera skyldigheterna för dessa produkter. 

Ny förpackningsförordning i Storbritannien

Den nya EPR-förpackningsförordningen i Storbritannien har nu publicerats och innebär att kostnader för insamling, sortering och återvinning av hushållsförpackningsavfall kommer att läggas över på producenterna.  Reglerna förväntas träda i kraft 2025 och de första avgifterna faktureras i oktober 2025. För små producenter gäller rapporteringskrav om omsättningen är mellan 1 och 2 miljoner pund per år eller hanterar mellan 25–50 ton förpackningar i landet årligen. 

Pantsystem i Portugal från 2025 

Det första portugisiska pantsystemet är planerat att starta under 2025. Pantsystemet ska innefatta engångsförpackningar av plast, metall och aluminium med en kapacitet på upp till tre liter och omfattar främst drycker som exempelvis juice och nektar, men utesluter produkter med en mjölkhalt på mer än 25 procent. En utvärdering av systemet kommer att ske efter tre år.