I den sista utgåvan av nyhetsbrevet 2023 informerar vi bland annat om jakten på lagbrytare i Tyskland, införandet av producentansvarsorganisationer i Sverige samt hur konkurrensnackdelar för EU-baserade företag ska motverkas. Vi önskar trevlig läsning!

Tysklands förpackningsregister genomför kampanj mot ”freeriders”

Som vi tidigare informerat om har det centrala förpackningsregistret i Tyskland, ZSVR, en skyldighet att informera statliga myndigheter om administrativa förseelser hos de företag som finns i registret. Mot denna bakgrund genomför ZSVR nu e-postkampanjer riktade mot registrerade producenter som lämnat en årsredovisning i LUCID och uppgett att de deltar i systemet, men det saknas rapportering från ett återvinningssystem för motsvarande förpackningsvolymer under den aktuella perioden.

Denna förseelse definieras hos ZSVR som "misstanke om underlåtenhet att delta i systemet, § 36 paragraf 1 nr 3 VerpackG" – ett administrativt brott där förpackningslagen föreskriver böter på upp till 200 000 Euro. Kontrollerna fokuserar på åren 2019-2022 och det beräknas finnas runt 10 000 misstänkta fall från tyska och utländska bolag.

Om det vid kontroll av misstänkta fall kan bekräftats att det inte finns ett deltagande i systemet, kommer det att vidarebefordras till den relevanta brottsbekämpande myndigheten.

Källa: Duales System Deutschland 

Producentansvarsorganisationer för förpackningar i Sverige

Producenter av förpackningar ska från och med 1 november 2023 anlita eller tillhandahålla en producentansvarsorganisation som tar hand om producentens förpackningar när de blir avfall. Producentansvarsorganisationen ska vara godkänd av Naturvårdsverket. Skyldigheter och ansvarsområden finns definierade i förpackningsförordningen (2022:1274).

Naturvårdsverket har beslutat att godkänna två producentansvarsorganisationer för förpackningar i Sverige: Näringslivets Producentansvar i Sverige AB och TMResponsibility AB. 

I förpackningsförordningen finns information rörande producentansvarsorganisationens syfte och ansvarsområden. Organisationen ansvarar för att förpackningsavfall behandlas i enlighet med gällande bestämmelser. Vidare ska de effektivt bidra till att nå förpackningsförordningens materialåtervinningsmål och målen för minskad nedskräpning. Producentansvarsorganisationen har ett ansvar att verka för att deras anslutna producenter ökar andelen återanvändbara förpackningar som släpps ut på marknaden och på annat sätt förebygger förpackningsavfall.  

Materialåtervinningsmålen är olika beroende på vilket material förpackningsavfallet består av. Målet för allt förpackningsavfall är att materialåtervinningsgraden ska vara minst 65 procent per år till och med år 2029 och därefter minst 70 procent.  

Ett beslut om godkännande av en producentansvarsorganisation innebär bland annat att producenter kan anlita organisationen. Ett godkännande är dock förenat med villkor som kan omprövas om inte kraven i förpackningsförordningen uppfylls eller om producentansvarsorganisationen avser att lägga ner sin verksamhet.  

Källa: Naturvårdsverket

El-Kretsen i Sverige inför differentierade avgifter 

El-Kretsen kommer från och med den 1 januari 2024 ha skyldighet att erbjuda producenterna olika avgifter beroende på produktens innehåll.  Produkter som innehåller mer än 0,1 viktprocent av något av de ämnen som identifieras i artikel 57 i REACH-förordningen (EG) nr 1907/2006 bör få högre avgifter än andra produkter. Produkter som redan har belagts med full kemikalieskatt kan få undantag, förutsatt att produkten inte innehåller något annat ämne som anges i REACH-förordningen och att den inte är belagd med kemikalieskatt. 

För att minimera behovet av extra administration kommer de som hamnar i den högre avgiftsklassen helt enkelt fortsätta att hänvisa till gällande prislista. Producenter som är berättigade att betala en lägre avgift kommer från och med den 1 januari 2024 att ha möjlighet att komplettera sin deklaration med underlag som styrker att de ska vara i den lägre avgiftsklassen. 

Källa: El-Kretsen

Europaparlamentets miljöutskott har röstat om EU:s förpackningslagstiftning

Den 24 oktober antog Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) utkastet om förordningen om förpacknings- och förpackningsavfall (PPWR). Betänkandet antogs med 56 röster för, 23 emot och 5 nedlagda röster. Ledamöterna har gjort många ändringar i kommissionens ursprungliga förslag. Totalt lämnades över 2 000 ändringsförslag in, vilka reducerades till 25 kompromissförslag före omröstningen, som alla antogs. 

De viktigaste förändringarna innefattar ett förtydligande av kraven på återanvändning eller påfyllning av förpackningar. Återanvändbara förpackningar bör uppfylla ett minsta antal användningscykler, vilket kommer att fastställas vid ett senare tillfälle. En annan ändring som antogs var att det ska sättas upp specifika mål för att minska mängden plastförpackningar, som sträcker sig bortom de övergripande målen för att minska förpackningar vilka föreslås i förordningen. Beroende på typ av förpackning ska plastinnehållet innefatta en minsta andel återvunnet material, specifika mål har satts för 2030 och 2040. 

Andra ändringar som antogs var att återanvändningskvoten för transportförpackningar för stora hushållsapparater sänks till 50 procent från 2030, men bör öka till 90 procent från 2040. Slutligen bestämdes  att ett förbud bör införas mot användandet av bisfenol A (BPA) och per- och poly fluorerade alkylämnen (PFAS) i livsmedelsförpackningar. 

Källa: Landbell

Konkurrensnackdelar för EU-baserade företag ska motverkas

Som en del av Green Deal har EU infört ett gränsjusteringssystem för utsläpp av koldioxid, CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism), som gäller från och med 1 oktober 2023. Syftet är att förhindra konkurrensnackdelar för EU-baserade företag som tillverkar utsläppsintensiva produkter belagda med en koldioxidskatt, jämfört med produkter som importeras från tredje land. 

I ett första steg påverkar denna förordning importörer av vissa varor från ett tredjeland, enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/956. Varor som främst berörs av gränsjusteringssystemet är produkter såsom rör, tunnor, skruvar, förvaringskärl, burkar, kablar eller dekorationsföremål och som använder cement, elektricitet, gödsel, järn, stål. aluminium eller väte i tillverkningsprocessen. 

Huruvida ett företag berörs av CBAM kan importerade varor kontrolleras med hjälp av de KN-nummer som definieras i bilaga I till CBAM-förordningen. 

Majoriteten av bestämmelserna träder i kraft först den 1 januari 2026 men redan nu bör i ett övergångsskede ett antal skyldigheter beaktas. Senast den 30 januari 2024 kan berörda importörer lämna in en första CBAM-rapport där de direkta och indirekta utsläpp som sker under tillverkningsprocessen av de importerade varorna fastställs och dokumenteras. Den första rapporten ska lämnas men kommer inte att avgiftsbeläggas. Efter den första rapporten ska dokumentation lämnas in regelbundet varje kvartal.   

Från och med den 1 januari 2025 införs en registreringsplikt och endast import från registrerade parter kommer att tillåtas. Från och med 1 januari 2026 slutligen kommer certifikat och kompensationsbetalningar att införas. 

Uppskjutet utökat producentansvar  i Danmark 

Implementeringen av utökat producentansvar för förpackningar i Danmark har skjutits upp till den 1 juli 2025. Även den obligatoriska registreringen av förpackningar som förväntas släppas ut på marknaden har skjutits upp från den 1 januari 2024 till 1 april 2024. 

Anledningen till den ändrade tidsplanen uppges bero på att förpackningsförordningen fortfarande förhandlas på EU-nivå.  Den danska lagstiftningen kan inte fastställas förrän den EU-förordning som nationell lag bygger på har trätt i kraft. Ett utökat producentansvar för förpackningar kommer att införas, även om genomförandeplanen fortsätter att försenas. 

Den information som finns tillgänglig i nuläget är att förpackningsdistributörer kan ansluta sig till ett kollektivt system som uppfyller deras återtagningskvoter i Danmark och att en auktoriserad representant måste utses. Enligt utkastet till första delen av det danska förpackningsreglementet finns det en registrerings- och anmälningsskyldighet för både danska företag och distansförsäljare. 

Österrikiskt pantsystem för dryckesförpackningar 

Pantförordningen i Österrike som avser dryckesförpackningar för engångsbruk har nu fastställts inför starten i januari 2025. Grundstenarna i förordningen togs fram under ledning av klimatdepartementet tillsammans med en arbetsgrupp bestående av bland annat dryckestillverkare, livsmedelshandeln och arbetsmarknadsparter. De har tagit hänsyn till utövarnas krav för alla nödvändiga förberedelser. 

Centralkontoret "EWP Recycling Pfand Österreich GmbH" grundades för att organisera pantsystemet och arbetar nu med implementering av infrastruktur och logistik för att genomföra förordningen. Pantsystemet kommer att gälla för alla behållare med en volym mellan 0,1 och 3 liter och alla typer av drycker, undantaget mjölk och blandade mjölkdrycker. Pantbeloppet kommer att uppgå till samma summa, oavsett behållarens material eller storlek och de produkter som omfattas ska märkas med en symbol som visar att de är en del av systemet. Producenter och importörer är skyldiga att ta ut panten när de säljer sina drycker i engångsförpackningar av plast eller metall och återförsäljare är skyldiga att ta tillbaka tomma behållare.

Källa: Recycling Pfand Austria

Storbritannien inför åtgärder för förenklad insamling av avfall

Den brittiska regeringen har publicerat reformer som berör insamling av hushålls- och företagsavfall. Regeringen hoppas att reformerna kommer att öka de stagnerande återvinningsgraderna och skydda miljön. Reformerna ska förenkla sortering och innebär att människor i hela England ska kunna återvinna samma material, oavsett om de är hemma, på jobbet eller i skolan. För producenter innebär det en lättnad i och med att de kan designa förpackningar och veta att de kan återvinnas över hela landet, vilket säkerställer att det finns mer återvunnet material i produkterna som köps och att återvinningsindustrin tillåts växa. 

Planerna kommer att gälla alla bostäder i England, inklusive lägenheter. Liknande åtgärder planeras för kommunala lokaler som inte tillhör hushåll, som till exempel företag, sjukhus, skolor och universitet. Målet är också att minska antalet oseriösa avfallsoperatörer genom ökade bakgrundskontroller för företag som flyttar eller handlar med avfall. En översyn av det nuvarande systemet för att spåra hur avfall hanteras kommer även att stärka tillsynsmyndigheternas förmåga att upptäcka avfallsbrott. 

Källa: Valpak

Italien planerar lagförslag om hållbar produktion (EPR) i textilindustrin 

Det italienska departementet för miljö, jordbruk och hållbarhet kommer att publicera ett större lagförslag om införandet av utökat producentansvar (EPR) för textilindustrin. Åtgärden syftar till att minska miljöpåverkan från textilproduktion och främja den cirkulära ekonomin i landet. Syftet med dekretet är att säkerställa att företagen tar ansvar för produkternas påverkan på miljön och vidtar åtgärder för att minska avfallet, främja återvinning och ökad användning av hållbara material. Det italienska initiativet följer den internationella trenden där allt fler länder inför EPR-lagar i olika branscher för att minimera miljöpåverkan. Länder som Tyskland, Frankrike, Sverige och Nederländerna har redan framgångsrikt genomfört liknande lagändringar.

Källa: Bitkom complience solutions