Den femte upplagan av årets nyhetsbrev informerar om hur EU:s ekodesigndirektiv påverkat nationell lagstiftning. Därtill har Tyskland presenterat minimistandarder för återvinningsbara förpackningar och på europeisk nivå planeras åtgärder som ska främja rättvisa konkurrensvillkor för e-handel. Trevlig läsning!

Producentfinansierad reparationsbonus för elektronik i Tyskland 

Den tyska regeringen undersöker alternativa modeller för reparation av elektriska apparater, exempelvis genom en producentfinansierad reparationsbonus. Inledningsvis ska ett finansieringsprogram för reparationsinsatser startas i år. 

I dagsläget finns inte möjlighet att finansiera en rikstäckande reparationsbonus för elektriska apparater och därför undersöks alternativa modeller för att följa EU:s ekodesigndirektiv, right-to repair. Från juni 2025 ska surfplattor och smartphones kunna repareras med tillgängliga reservdelar och reparationsinstruktioner och om detta görs kommer garantiperioden att förlängas med ett år. En nationell reparationslag är under utveckling i enlighet med EU:s direktiv (EU) 2024/1799 som ska implementeras nationellt från juli 2026.

Butik i Tyskland beordrad att ta tillbaka uttjänt elektronik 

Enligt den tyska organisationen Umwelfhilfe (DUH), som engagerar sig i miljö-, natur och konsumentskydd, följer inte alltid stormarknader som säljer elektriska apparater den lagstadgade återtagningsskyldigheten. Återtagningsskyldigheten innebär i korthet att en butik som har en försäljningsyta på mer än 800m2 och som regelbundet under året säljer elektroniska produkter har en skyldighet att ta emot uttjänta mindre elektriska produkter från privatpersoner utan extra kostnad. 

Organisationen Umwelthilfe (DUH) har nyligen vunnit ett mål mot en välkänd märkesbutik där lågprishandlaren ålades att kostnadsfritt ta tillbaka uttjänta mindre elektriska produkter, vilket man tidigare hade vägrat göra. Domen är ännu inte juridiskt bindande men DUH har tidigare vunnit liknande stämningar mot andra detaljhandelsföretag. På grund av sjunkande nivåer av insamlat elektroniskt avfall tillrättavisas Tyskland av EU att det finns brister i insamlingssystemet och att insamlingen måste öka. Organisationen kommer att fortsätta utföra tester i stormarknader och apotek och vidta rättsliga åtgärder när lagen om återtagning inte följs. 

Centrala förpackningsregistret publicerar "Minimistandard 2024"

Det centrala förpackningsregistret (ZSVR) har publicerat 2024 års upplaga av "Minimistandards” som används för bedömning av återvinningsbarheten för förpackningar som omfattas av förpackningslagstiftningen och ska redovisas till ett återvinningssystem. Den nya standarden för mätning av återvinningsbarhet gäller de förpackningar som släpps ut på marknaden från 2025. 

En aktuell kartläggning av "Sortering och återvinning av förpackningar i praktiken" genomförd av Miljöministeriet (UBA) visar att kapaciteten för tidigare oanvändbara förpackningsmaterial (rejekt) från återvinning har ökat jämfört med minimistandarden 2023. Stora förbättringar har gjorts i sorterings- och återvinningsanläggningar vilket innebär att större mängd material kan sorteras och återvinnas till högkvalitativa material. Mot denna bakgrund har det centrala förpackningsregistret beslutat att det tidigare kravet att visa mängden plast- och aluminiuminnehåll i dryckesförpackningar endast kommer att vara en rekommendation i framtiden. För lättviktsförpackningarna innebär de förbättrade resultaten i sorteringen att storlekskriteriet för flexibla plastfilmer tagits bort. 

Design för återvinning – högre krav på materialåtervinning 

För att förbättra återvinningsbarheten av material från kasserade förpackningar planeras en omarbetning av den del i den tyska förpackningslagstiftningen som berör detta område. Den omarbetade versionen ska lanseras under hösten 2024. Grundprincipen är att en tilläggsavgift ska betalas när dåligt återvinningsbara förpackningar sätts på marknaden. Avgifterna ska gå till en fond och gynna företag som sätter förpackningar med hög återvinningsgrad på marknaden eller använder en hög andel återvunnet material i sina förpackningar.

Enligt uppgifter vill det tyska miljöministeriet att det centrala förpackningsregistret (Zentrale Stelle) ska hantera fonden genom att hantera insamling, administration och fördelning av fondmedlen på ett konkurrensneutralt sätt. 

Berörda företagsgrupper är inte positiva utan varnar för nya statliga och byråkratiska strukturer kring fonden och föreslår att tilläggsavgifterna samlas in direkt hos återvinningssystem som ansvarar för insamling och återvinning av använda förpackningar. Vi fortsätter att följa utvecklingen men konstaterar att ändringen i den tyska förpackningslagen kommer att ställa högre krav på förpackningarnas återvinningsbarhet och det blir viktigare att bedöma återvinningsbarheten hos de förpackningar som sätts på marknaden. 

Ny statistik visar på högre mängder avfall i Sverige

Svenska Miljöemissionsdata, där IVL Svenska Miljöinstitutet ingår, publicerar vartannat år en sammanställning av uppgifter beträffande avfallsflöden i Sverige på uppdrag av Naturvårdsverket.

Nyligen publicerades rapporten ”Avfall i Sverige 2022”, som visar att det genererades 164 miljoner ton avfall i Sverige under 2022. Av denna mängd var den största delen, 157 miljoner ton, ofarligt avfall och resten farligt avfall. Mängderna innebär en ökning jämfört med resultatet för 2020, men ökningen beror mycket på att metoden för insamling av data har utvecklats.

Den klart största delen av avfallet är så kallat mineralavfall, där gruvavfall, mineraliskt bygg- och rivningsavfall, jord och liknande ingår. Denna typ av avfall uppgår till 141 miljoner ton och behandlas främst genom deponering eller annat bortskaffande.

Resterande mängder avfall kommer främst från byggbranschen, hushållssektorn och energiförsörjning. Statistiken visar att 7,2 miljoner ton av det avfallet materialåtervanns, exempelvis genom återvinning till samma material, markspridning eller som konstruktionsmaterial. Den enskilt största metoden för slutbehandling är dock energiåtervinning där 6,7 miljoner ton avfall eldades i det syftet.

Handlingsplan för rättvisa konkurrensvillkor för e-handel

Flertalet så kallade ”lågprisförsäljare” från länder utanför EU har under den senaste tiden kritiserats för extremt låga priser, aggressiv marknadsföring och tvivelaktig importpraxis. Detta ha bidragit till att politikerna i Tyskland planerar att vidta åtgärder i form av en handlingsplan för att säkerställa att samma regleringar inom områden som produktsäkerhet, miljöskydd och konsumentskydd ska gälla för återförsäljare från tredjeländer, som för återförsäljare baserade i EU. Nu utreds vilka åtgärder och anpassningar av befintliga regelverk som behövs för att komma till rätta med problemen. De senaste månaderna har samtal även förts med förbundsstaterna, EU-kommissionen och EU-parlamentet. 

Hårdare krav på märkning av batterier

Som en del av den nya europeiska batterilagstiftningen gäller sedan den 18 augusti 2024 att alla batterier som släpps ut på den europeiska marknaden måste vara CE-märkta och ha en så kallad konformitetsförklaring. Därutöver är det obligatoriskt att det ska göras en riskanalys för att säkerställa att batterierna är säkra innan de sätts på marknaden. 

Om en distributör eller säljare av batterier anser, eller har skäl att tro, att ett batteri inte överensstämmer med reglerna i EU:s batteriförordning, får batteriet inte sättas på marknaden förrän det är konformt med kraven. Om det finns en misstanke att batteriet utgör en risk ska distributören också informera tillverkaren eller importören och marknadskontrollmyndigheterna.

Dessa skyldigheter gäller även för batterier/ackumulatorer som är inbyggda i en elektrisk apparat. Här gäller särskild försiktighet, eftersom det batteri eller den ackumulator som används ökar kraven på den elektriska produkten enligt batteriförordningen.

Frankrike inför nya ekomoduleringskriterier för batterier 

Den 1 januari 2025 inför Frankrikes nya föreskrifter som berör elektriskt- och elektroniskt avfall och batterier. Definitionerna för kriterierna överensstämmer med EU:s batteriförordning 2023/1542 och berör möjligheten att ta bort eller byta ut bärbara batterier. Ekomodulering används som ett stimulansverktyg för att främja cirkuläret, med hjälp av en avgiftsskala kopplad till reparerbarhet, återanvändning, sanering, återvinningsbarhet och livslängd för elektriska hushållsprodukter. Produkter som innehåller batterier som är enkla att avlägsna av slutanvändaren inklusive dokumentation kommer inte att få någon extra avgift. Produkter utan denna dokumentation kommer att betraktas som produkter "inklusive oskiljbara batterier" och få påföljder i form av avgifter. Det finns undantag för produkter som är utformade så att batteriet inte kan tas bort av slutanvändaren, eller bara kan bytas ut av yrkesverksamma, såsom medicin- och säkerhetsutrustning.

Producentansvar för utvalda plastartiklar för engångsbruk (SUP) i Norge

Norge kommer att införa ett utökat producentansvar för utvalda plastartiklar för engångsbruk (SUP) från 2025. Detta kommer bland annat att innebära att producenterna ska ta ansvar för de kostnader som norska kommuner har i samband med att städa upp skräp och tömma avfallskärl på offentliga platser och även att hantera detta avfall. Mer information om exakt vilka produkter som kommer att omfattats och hur producenter ska ta sitt ansvar ska publiceras under hösten 2024 och vi kommer att informera om detta i uppkommande nyhetsbrev.