Den första höstutgåvan av nyhetsbrevet innehåller nyheter inom en rad ämnen som fler återvunna plastförpackningar och nya förpackningsavgifter i Sverige, nya europeiska krav på batteriproducenter och ikraftträdandet av den nya ekodesignförordningen. Trevlig läsning!

Andelen återvunna plastförpackningar ökade i Sverige 2023

Svensk Plaståtervinning rapporterar en ökning av återvinningsgraden för hushållsförpackningar 2023 jämfört med föregående år. Under året återvanns nästan 24 procent av de plastförpackningar som bolagets anslutna kunder satte på marknaden, vilket motsvarar mer än 25 000 ton återvunna plastförpackningar. Om verksamhetsförpackningarna räknas in uppgår den totala återvinningsgraden till 36 procent. Under 2023 har återvinningen ökat utan att de faktiska utsläppen ökat. Jämfört med basåret 2020 har utsläppen per ton återvunnen råvara minskat med 38 procent.

Den ökade återvinningsgraden beror framför allt på Svensk Plaståtervinnings utökade förmåga att sortera ut fler plasttyper samt förbättrad utrustning för att identifiera materialet. 

Klimatberäkningarna av hela återvinningssystemet, som är gjorda av extern part, visar att den största klimatpåverkan från avfallshanteringen kommer från de förpackningar som slängs i hushållssoporna i stället för att källsorteras. Majoriteten av dessa förpackningar går idag direkt till energiutvinning och står för 55 procent av utsläppen i systemet. Sammantaget innebär detta att sortering och insamling behöver öka och att plastförpackningarna måste designas för att kunna återvinnas. Då kan vi återvinna mer och utsläppen kommer minska. 

Nya förpackningsavgifter hos Näringslivets Producentansvar i Sverige från 2025

Näringslivets producentansvar (NPA AB) i Sverige informerade nyligen att avgifterna för konsumentförpackningar i Sverige höjs från den 1 januari 2025. Det är avgifterna för papper, plast, glas och metall för privat bruk som kommer att påverkas. 

Anledningen till att avgifterna återigen höjs är ökade kostnader kopplade till den kommunala utbyggnaden av fastighetsnära insamling, och ökade volymer insamlat material och logistik och återvinning kopplat till dessa. Förpackningsmaterialen papper och glas minskar i volym på marknaden vilket får en effekt på avgifterna. 

För förpackningar avsedda för ”Annat än privat bruk” kommer avgifterna att förbli desamma som tidigare, då kostnaderna för planerad utbyggnad av mottagningsplatser för verksamheters förpackningar under 2025 ligger i linje med tidigare kalkyl. För trä, keramik, textil och övriga material har vi idag ännu inte tillräckliga data för att göra relevanta bedömningar och justering av kalkyler. En eventuell justering kommer därför troligtvis ske först i januari 2026.

Dubbelt så mycket textil slängs i soporna än lämnas till återanvändning

Konsumtionen av nya textilier ökar varje år och begagnade textiler utgör fortfarande en mycket liten andel, visar en studie som forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört inom projektet Usereuse. Det slängs nästan dubbelt så mycket textilier i soporna än vad som lämnas för återanvändning. En tredjedel av de kläder och textil vi har i garderoben används sällan eller aldrig, vilket är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning. 

I projektet Usereuse har forskare vid IVL analyserat textilflöden – från inköp, användning och återanvändning till slutlig hantering av avfall för att identifiera var de största förlusterna och potentialen för ökad återanvändning finns i vårt samhälle. Studien är den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till totala konsumtions-, användnings- och avfallsflöden. Data har huvudsakligen samlats in från projektets samarbetspartners inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer.

Studien ger en översiktlig bild över var den största potentialen för ökad återanvändning finns. Den pekar på var vi alla kan göra skillnad men också var beslutsfattare bör fokusera sina insatser. Studien bör dock kompletteras med mer data på nationell nivå särskilt på de områden där de största osäkerheterna finns. 

Batterilagstiftning kräver registrering och CE-märkning 

Som vi tidigare informerat om finns det sedan den 18 augusti 2024 ett nytt krav som berör batteriproducenter som sätter batterier på marknaden för första gången. De har nu skyldighet att upprätta en försäkran att produkterna är konforma med EU:s lagstiftning och har en korrekt CE-märkning.

Skyldigheten för batteriproducenterna kommer även att gälla vid försäljning via Amazon eftersom en giltig batteriregistrering ska uppvisas före den 18 augusti 2025. Saknas giltigt registreringsnummer är Amazon juridiskt skyldiga, utifrån respektive lands lagstiftning, att inaktivera de produkter som inte uppfyller kraven. Detta är oberoende av om batteriet är inbyggt i en enhet eller säljs separat. 

Ekodesignförordning träder i kraft

Syftet med den nya ekodesignförordningen (EU) 2024/1781 är att skapa ett ramverk för definitionen för hållbara produkter (ESPR). Lagstiftningen trädde i kraft den 18 juli 2024 som en central komponent i den europeiska Green-Deal-överenskommelsen. Förordningen kommer nu att utökas till att omfatta flera miljöaspekter och ha ett bredare tillämpningsområde. Från att tidigare främst innefatta energikrävande produkter kommer nu nästan alla typer av produkter som släpps ut på marknaden inom EU att omfattas av förordningen. 

De första nya produktgrupperna som berörs är textilier och skor, möbler, järn, stål och aluminium, tvätt- eller rengöringsmedel samt kemikalier. Vid behov kommer sedan EU-kommissionen att publicera tillämpningsföreskrifter för respektive produktgrupp. Omfattningen innefattar även näthandel och importerade varor. De nya kraven ska beakta produktens hela livscykel och syftar till att stärka den cirkulära ekonomin och produktens livslängd, men även information såsom CO2-deklaration kommer att finnas med. Genom att införa digitala produktpass skräddarsydda för respektive produktgrupp ska information göras helt eller delvis tillgänglig för dem som är inblandade i produktens livscykel (konsumenter, industri och myndigheter). 

Viktiga uppdateringar om producentansvar i Norge

Miljöutskottet i Norge har under sommaren bjudit in till diskussionsrundor rörande två uppdateringar i den norska förpackningslagstiftningen. Den första diskussionspunkten är ett förslag på införandet av ett nytt separat nytt producentansvar för vissa engångsprodukter av plast. I samklang med EU:s regelverk föreslås att företag som släpper ut vissa typer av förpackningar, våtservetter, ballonger och tobaksvaror på marknaden ska vara skyldiga att betala för producentansvaret, för att säkerställa att denna typ av avfall hanteras korrekt. Under hösten kommer det att hållas samråd och ytterligare diskussionsrundor för att fastställa omfattningen av lagstiftningen. 

Den andra uppdateringen berör förändringar av producentansvaret för förpackningar och dryckesförpackningar som ska genomföras i de föreskrifter som reglerar retursystem för dryckesförpackningar (kapitel 6) och även kapitel sju som berör förpackningar och förpackningsavfall. Under hösten förväntas mer information och uppföljning efter diskussionsrundorna.

Förpackningsåtervinning i Österrike

Sedan 1 januari 2023 gäller den nya förpackningslagstiftningen i Österrike. En av grundstenarna i lagstiftningen är att EU-baserade bolag, utan säte i Österrike, som avsätter förpackningar i landet måste utse en auktoriserad representant i Österrike för alla leveranser till slutanvändare. För leveranser till återförsäljare i landet kan förlicensierad import utföras med en auktoriserad representant baserad i Österrike. De österrikiska myndigheterna utfärdar officiella registreringsbevis kvartalsvis och antalet godkända registreringar har nu överstigit tusen. Utan registrering i Österrike kan inte avsatta förpackningar redovisas. Säljer ni varor till Österrike och är osäkra på om ni har ett giltigt avtal för återvinning av förpackningar kan ni gärna kontakta oss för mer information.   

Pant på PET-flaskor och burkar i Österrike från 2025

Nyligen publicerades mer information från Recycling Pfand Austria med anledning av implementering av det pantsystem för engångsbehållare som träda i kraft den 1 januari 2025. Tanken är att ett sorteringssystem specialiserat på engångsbehållare ska byggas i Burgenland. Från och med den 1 januari 2025 kommer pant att tas ut på plastflaskor och dryckesburkar. Pantplikten kommer att innefatta alla typer av drycker förutom mjölk och mjölkblandningsdrycker och mindre behållare med en volym mellan 0,1–3 liter. Oavsett förpackningsstorlek ska pantbeloppet vara ett schablonbelopp på 25 cent per förpackning. 

Förbud mot polystyrenförpackningar uppskjutet i Frankrike

Vi har tidigare informerat om ett tillägg i den franska förpackningslagstiftningen som skulle träda i kraft den 1 januari 2025. Tillägget skulle innebära ett förbud mot av användning av förpackningar som helt eller delvis består av materialen styrenpolymerer eller sampolymerer och där dessa material inte är integrerade i en återvinningskedja. Nu har dock den franska regeringen beslutat att skjuta fram införandet av denna lagstiftning till 2030.