Försommarutgåvan bjuder på en bred palett av ämnen: Den europeiska förpackningsförordningen har antagits, ett ramdirektiv för textilavfall på EU-nivå är på plats och Tyskland vässar sin lagstiftning på elektronikområdet. Trevlig läsning!

Tysk-Svenska Handelskammarens webbinarium om produktsäkerhet och digitala produktpass

Arbetar du med ansvar för kvalitet och miljö i ditt företag? Är det oklart hur reglerna påverkar ditt företags producentansvar i Europa? Vilka märkningskrav, som exempelvis CE-märkning eller småbarnsmärke ska finnas på produkter och förpackningar? I fokus står bland annat digitala produktpass (DPP), en uppsättning hållbarhetsdata som möjliggör cirkulära produkter och affärsmodeller, vilka ingår i en ny ramlagstiftning från EU. 

Den 22 augusti bjuder vi in till ett webbinarium för svenska exportföretag som avsätter produkter och förpackningar på den tyska marknaden. Webbinariet hålls på svenska. Mer information och anmälan.

Låg efterlevnad i Sverige av nya takeaway-lagen

Generellt är svenskarnas inställning positiv till den nyligen införda lagstiftningen som förbjuder engångsförpackningar för takeaway-mat. Det är dock få som blivit erbjudna flergångsalternativ sedan lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2024. Lagen innebär att alla restauranger och caféer som använder minst 150 engångsmuggar eller matlådor innehållande plast per dag måste erbjuda återanvändbara alternativ samt informera kunderna om miljöpåverkan av engångsprodukter.

Syftet med lagen är att minska förbrukning och nedskräpning av engångsmuggar och engångsmatlådor. Enligt en nyligen publicerad undersökning har inte ens 10 procent blivit erbjudna flergångsalternativ när de köpt mat för takeaway. Undersökningen visar även att flertalet av dessa skulle valt engångsalternativet med hänsyn till enkelhet. 

Studien visar att en stor del an den svenska befolkningen inte är medvetna, eller har begränsad kunskap, om lagstiftningen. Av de som känner till lagen finns en positiv inställning, men endast en tredjedel av respondenterna uppger att de mycket sannolikt skulle välja flergångsalternativet i framtiden, även om det skulle vara det billigaste alternativet.

EU-förpackningsförordning (PPWR) antagen 

Den 24 april 2024 antog EU-parlamentet den nya EU-förpackningsförordningen (PPWR). Syftet med PPWR är att minska ökningen av förpackningsavfall som genereras i EU, samtidigt som den inre marknaden för förpackningar harmoniseras och den cirkulära ekonomin främjas. I förslaget tas hänsyn till förpackningarnas hela livscykel. 

Generellt kommer den nya lagstiftningen att lägga större fokus på återanvändning av förpackningar och tydligt definierade minimikrav för återvunnet material i förpackningar. Förordningen är omfattande men några av områden som berörs är krav på att minska andelen tomt utrymme i förpackningar, totalt förbud mot vissa engångsplastförpackningar och införande av ett förbud mot kemikalier (PFAS) i förpackningar som kommer i direktkontakt med livsmedel. 

När förordningen nu är antagen ska den genomgå en juridisk granskning för att därefter antas formellt av båda institutionerna innan den kan offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft. Förordningen ska tillämpas 18 månader efter dagen för ikraftträdandet.

EU-direktiv om rätt till reparation accepterats 

Som vi tidigare informerat om förelåg ett förslag till EU-direktiv som berör rätt till reparation av elektriska och elektroniska hushållsprodukter. Den 23 april 2024 antog EU-parlamentet direktivet vilket innebär att tillverkare måste reparera tekniskt reparerbara hushållsprodukter som exempelvis tvättmaskiner, dammsugare och smartphones. ”Right to repair” ska gälla även efter det att den lagstadgade garantin löpt ut. Under reparationstiden har konsumenter rätt att låna en ersättningsapparat.  

När direktivet formellt har godkänts av rådet och offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning har medlemsstaterna 24 månader på sig att implementera det i nationell lagstiftning.

Europaparlamentet godkänner revideringen av ramdirektivet om textilavfall

EU-parlamentet har godkänt förslaget till ändring av ramdirektivet för avfall (WFD) som syftar till att revolutionera textilindustrin. Förslaget, ursprungligen presenterat av Europeiska kommissionen den 5 juli 2023, syftar till att upprätta obligatoriska och enhetliga regler för utökat producentansvar (EPR) inom textilsektorn i hela EU. 

Det nuvarande ramdirektivet ger medlemsstaterna möjlighet att införa separata insamlingssystem för textilavfall senast 2025. Den föreslagna revideringen tar detta åtagande ett steg längre genom att föreslå att ansvaret för insamlingskostnaderna ska läggas på producenterna i stället för på myndigheterna. Förändringen ska uppmuntra producenter att använda mer hållbara metoder och ta ansvar för produkternas miljöpåverkan. 

Förslaget innebär att medlemsstaterna ska inrätta EPR-system för textilier inom 18 månader efter det att direktivet trätt i kraft och samtidigt inkludera tydliga definitioner av vem som är producent, vilka produkter som omfattas av direktivet och ekomodulering av avgifter baserat på produkternas miljöavtryck. Det nya Europaparlamentet kommer att följa upp detta efter Europavalet i juni 2024.

Nytt förlag till elektrolagstiftning i Tyskland 

Utkastet till förslaget gällande en revidering av elektrolagstiftnigen i Tyskland planeras att vara klar under första halvåret av 2024 för att sedan implementeras från 1 januari 2026. Förslaget kommer att innebära en större informationsplikt för detaljhandeln eftersom konsumenter redan vid försäljningsstället ska ha rätt till information om returalternativ. Vidare kommer det att ställas hårdare krav på att batterier ska kunna avlägsnas från elektriska produkter. Försäljare av e-cigaretter och vapes ska få större krav på återtagning av kasserade produkter och på sikt ska e-cigaretter avsedda för engångsbruk förbjudas. Det kommer även att införas hårdare märkningskrav på produkter samt en genomgång och uppdatering av nuvarande sanktioner som kan användas om inte lagstiftningen uppfylls. 

Insamling av kasserad elektronik i Tyskland 

Elektroniskt avfall är en snabbt växande avfallsström i hela Europa. 2019 satte EU ett insamlingsmål för insamling av avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) på 65 procent. En nyligen genomförd studie visar europeiska länders insamlingsprestanda. Som exempel kan nämnas att Tyskland inte uppfyllt insamlingsmålet de senaste åren och målgapet ökar, vilket föranlett en debatt om orsakerna.

En anledning är att gapet mellan antalet nya produkter som sätts på marknaden jämfört med insamlade produkter ökar. En annan orsak är ökningen av fotovoltaiska (PV) moduler, eftersom deras snabba utbyggnad avsevärt ökar vikten av produkter som släpps ut på marknaden. Från 2019 till 2021 registrerades exempelvis över 350 000 ton solcellsenheter i Tyskland. Då dessa produkter har en lång livslängd, är antalet PV-moduler som är tillgängliga för insamling betydligt lägre än insamlingsmålet. 

För att öka insamlingsvolymerna arbetar det tyska miljödepartementet med en ändring av lagen om elektriska och elektroniska produkter och ett ändringsförslag planeras att läggas fram under 2024.

Utökat producentansvar för förpackningar i Danmark 

Som vi tidigare informerat om inför Danmark, som sista land i EU, en lagstiftning för utökat producentansvar för förpackningar. Sedan den 1 april 2024 kan företag registrera sig och ansluta sig till ett återvinningssystem som tar hand om kasserat förpackningsmaterial. Även om lagstiftningen inte officiellt träder i kraft förrän den 1 juli 2025 ska företag vilka omfattas av lagstiftningen registrera sig i det danska registret senast den 31 augusti 2024, samt uppge vilka mängder förpackningsmaterial som planeras att avsättas i landet under 2024. 

Ny importskatt drabbar återförsäljare i UK

Från och med den 30 april 2024 måste importörer betala upp till 145 brittiska pund per last för produkter som korv, ost, yoghurt och snittblommor. Detta leder till negativa konsekvenser framför allt för små- och medelstora företag. Uppskattningsvis är ungefär hälften av den mat som konsumeras i Storbritannien importerad från EU-länder och då särskilt Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Irland. Den brittiska regeringen planerar att använda intäkterna från den nya importskatten för att finansiera bland annat nödvändiga investeringar i tull- och gränsskydd. 

Utökat producentansvar i Frankrike för livsmedelsförpackningar B2B

Återvinningssystemet Citeo Pro har fått auktorisation att övervaka införandet av utökat producentansvar (EPR) för B2B-livsmedelsförpackningar (Foodservice packaging). Systemet innebär att tillverkare eller importörer av stora mängder mat som exempelvis restauranter, bensinstationer och hotell ska finansiera bortskaffandet av de förpackningar som uppkommer. Citeo Pro ska komplettera det befintliga systemet för hushållsförpackningar (B2C). En komplett förteckning över produkterna som omfattas av de nya reglerna finns som en bilaga till förordningen från den 20 juli 2023 och bland exempel på produkter som omfattas kan nämnas kakaopulver med en volym överstigande 1,2 kilo, chokladkakor tyngre än 600 gram, chipspåsar innehållande mer än 1,2 kilo och glassförpackningar som innehåller mer än 3 liter glass. 

Tillägg i förpackningslagstiftning i Frankrike från 2025

Den 1 januari 2025 träder en ny lagstiftning i kraft utan någon övergångsperiod. Lagändringen innebär ett förbud av användning av förpackningar som helt eller delvis består av materialen styrenpolymerer eller sampolymerer om materialen inte är integrerade i en återvinningskedja. Återförsäljare i Frankrike förbereder redan nu övergången genom att kräva att leverantörer slutar använda dessa material och ändra sina förpackningar i enlighet med den nya lagstiftningen. 

Återanvändningsbara förpackningar i Frankrike

2023 inrättade Frankrike en nationell återanvändningsstrategi för att avskaffa engångsplast senast 2040. Anti-Waste Law for a Circular Economy (AGEC) har sedan tidigare fastställt att minst 10 procent av dessa förpackningar ska vara återanvändningsbara senast 2027. 

Kravet på vilken mängd återanvändningsbara förpackningar ett företag ska sätta på marknaden är baserat på företagets storlek. Målen kommer successivt att öka fram tills den uppsatta mängden på 10 procent är uppnådd. 

Sedan 2024 finns ett obligatoriskt rapporteringskrav och detta gäller de producenter/ importörer som sätter mer än 10 000 förpackade produktenheter på marknaden från förpackningssektorerna – hushållsförpackningar, livsmedelsförpackningar och industriella och kommersiella förpackningar. Om tröskelvärdet på 10 000 överskrids ska företaget årligen göra en "återanvändningsrapport". Enklast görs detta direkt hos återvinningssystemet eller via ADAME.

Notering: Återanvändningsbara förpackningar är en förpackning som utformats, skapats och marknadsförts för att säkerställa att de under sin livscykel kan återfyllas och användas för ett ändamål som är identiskt med det den ursprungligen skapades för. Återanvända förpackningar är förpackningar som redan har släppts ut på marknaden och använts en andra gång för ett liknande syfte.