I årets första nyhetsbrev informerar vi bland annat om Tysk-Svenska Handelskammarens nya kurser om producentansvar, den planerade EU-förordningen för förpackningar och förpackningsavfall samt starka siffror för återvinningssystemen i Tyskland. Vi önskar trevlig läsning!

Tysk-Svenska Handelskammarens webbinarier, compliance talks och nystartade onlinekurser

Under våren äger en rad evenemang rum som sätter ljus på utbildning och fördjupning inom området producentansvar. Målgrupp är främst svenska exportföretag som vill vässa sina verktyg. Under 2024 kommer olika teman att belysas, exempelvis EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR), textil i Europa samt produktsäkerhet och producentansvar i Norden. 
Första webbinariet äger rum 20 mars och handlar särskilt om nya regler om producentansvar för e-handel från 2024 gällande förpackningar i Danmark. 

Information och anmälan till webbinarier och compliance talks finns här 

Information och anmälan till onlinekurserna hittar du här

Plastavgift och Single use plastic fond (SUP) i Tyskland 

Den tyska regeringskoalitionen har för avsikt att omfördela den plastavgift på 1,4 miljarder euro som betalas till EU för icke återvunnet förpackningsavfall. Tidigare har denna avgift tagits från allmänna skattemedel men nu förslås att avgiften ska fördelas mellan de aktörer som släpper ut plastförpackningar på marknaden. Detaljer och tidpunkt för implementeringen föreligger ännu inte. 

I samband med implementeringen av lagstiftningen för engångsplast (SUP) 1 april 2024 ska en digital plattform, Divid, lanseras. Den federala myndigheten för miljö har inrättat plattformen. En komplex infrastruktur i kombination med mycket höga säkerhetskrav gör att inhemska tillverkare kan börja registrera sig först från den 1 april. Databasen är avsedd att visa alla registreringar och insättningar från de uppskattningsvis 56 000 berörda parter som omfattas av engångsplastfondskatten. Från april och framåt kommer utländska tillverkare och deras auktoriserade representanter att kunna skapa ett konto på Divid. Information rörande den gradvisa tillgängligheten för ytterligare användargrupper och aktivering av nya funktioner publiceras löpande under våren. 

Systemen i Tyskland återvann 5,7 miljoner ton förpackningsavfall 2022 

Under 2022 återvann återvinningssystemen i Tyskland totalt 5,7 miljoner ton förpackningsavfall. Detta är nästan 90 procent av alla inrapporterade förpackningar. Sedan 2022 gäller, enligt förpackningslagstiftningen, krav på högre återvinningsgrader för alla förpackningar som ingår i återvinningssystemen. 

Som exempel på återvinningsgrader kan nämnas att av alla plastförpackningar som rapporterades in kunde 67,5 procent återvinnas. Det uppsatta målet var 63 procent. För papper och kartong är motsvarande uppgifter 93,9 procent i jämförelse med lagkravet på 90 procent.  Aluminium och järnmetall ligger vanligtvis högt och under 2022 överträffade de återvinningskraven och uppnådde 114 respektive 95 procent. 

Lätta förpackningar, som samlas in i de gula säckarna, uppnådde 52,3 procent och översteg därmed det lagstadgade kravet på 50 procent. Denna mängd inkluderar de så kallade felkastningarna som uppskattas till en andel av 30 procent. 

Goda förutsättningar för etablering av mekanisk textilåtervinning i Sverige 

För att minska klimatavtryck från kläder och annan textil krävs en värdekedja som möjliggör både återbruk och återvinning på ett effektivt sätt. En viktig länk är då tillgången till en mekanisk textilåtervinning. En sådan finns på många ställen i Europa, men saknas i Sverige. IVL Svenska Miljöinstitutet har, som en del av Bio Innovations textilsatsning, undersökt potentialen av en etablering i Sverige och resultatet visar på ett positivt utfall. 

Tekniken för mekanisk återvinning innebär att textil rivs sönder till fibrer som sen säljs vidare och ingår i nya produkter. När återbruk inte är möjligt, är mekanisk återvinning en klimateffektiv teknik. Beräkningar visar att klimatpåverkan för mekaniskt återvunnen bomullsfiber i Sverige är 70–300 kilo koldioxidekvivalenter per ton fiber att jämföras med 500-4000 kilo koldioxidekvivalenter per ton vid tillverkning av ny bomullsfiber. 

Faktorer som transport, energipris, lön eller lokalkostnader skulle i nuläget inte påverka en etablering i Sverige då textil i dagsläget skickas utomlands för sortering. Det spelar även mindre roll var i Sverige anläggningen skulle etableras, den största utmaningen är kopplad till att få tillgång till en homogen och förutsägbar materialström. Sjukhuskläder och arbetskläder från industrin är intressanta och en bra början samtidigt som en infrastruktur för insamling och sortering av textilavfall måste byggas upp. 

EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) 

Efter långdragna förhandlingar har nu EU:s medlemsländer enats om ett ställningstagande till den planerade EU-förordningen för förpackningar och förpackningsavfall (PPWR). Detta ska ligga till grund för inledningen av trepartsförhandlingar med Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Huvudsyftet med den föreslagna förordningen är att minska ökningen av förpackningsavfall som genereras i EU och harmonisera den inre marknaden för förpackningar. 

Allmänna ändringar jämfört med kommissionens ursprungliga förslag inkluderar en längre övergångsperiod för implementering. Ursprungligen skulle tillämpningen av bestämmelserna i PPWR börja gälla redan 12 månader efter förordningen trätt i kraft, men nu har tidsfristen förlängts till 18 månader. 

Krav på förpackningens säkerhet, hållbarhet och återvinningsbarhet finns specificerade i ställningstagandet och även krav på märkning för konsumentinformation. Definitionen av förpackningarnas återvinningsbarhet är att de ska vara utformade för materialåtervinning senast 2035. De minimivärden för återvunnet material i plastförpackningar från 2030 och 2040 som kommissionen tidigare föreslagit antogs. Genomförandet av den första etappen och genomförbarheten av målen för 2040 och 2034 måste ses över. EU-kommissionens kriterier för att definiera återanvändbara förpackningar behölls som ursprungligt, men en minimigräns för antalet cirkulationer infördes också. Det sista möjliga datumet för antagandet av PPWR i parlamentet före valet till Europaparlamentet skulle vara plenarsessionen den 22–25 april 2024. 

EU-standardiserade laddare i nytt lagförslag

Standardiserade laddare för mobiltelefoner, läs- och surfplattor, bärbara datorer, digitalkameror och hörlurar finns med i den tyska regeringens lagförslag och skulle kunna införas från slutet av december 2024 för de flesta enheter och från slutet av april 2028 för alla enheter. 

Förslaget syftar till att införliva ett motsvarande EU-direktiv i nationell lagstiftning. Enligt lagförslaget ska projektet öka konsumentvänligheten, hushålla med resurser och minska mängden elektroniskt avfall. 

EU-ledamöter kräver ytterligare förändringar för textilavfall 

I juli 2023 presenterade EU-kommissionen ett förslag om att revidera ramdirektivet om avfall, med fokus på mat- och textilavfall. Genom förslaget vill man uppnå ett bindande och harmoniserat system för utökat producentansvar för textilier, textilrelaterade produkter och skor i alla EU:s medlemsländer. Kraven är inriktade på korrekt hantering av textilier längs avfallshierarkin. 

Nyligen inkom ledamöterna med sina förslag till förändringar. Ledamöterna föreslår bland annat en EU-omfattande skyldighet att inrätta separata insamlingsplatser för begagnade kläder och vardagskläder för att i större utsträckning förebygga avfall och främja återanvändning och återvinning. Syftet är att se till att allt färre återvinningsbara material hamnar i avfallsförbränning eller deponier. En annan viktig punkt är införandet av EU-omfattande mål för separat insamling, återvinning och återanvändning av textilier till 2030. Omröstningen i miljöutskottet är planerad till februari 2024 och den i plenarsessionen i mars. De efterföljande trepartsförhandlingarna och antagandet av ett ramdirektiv om textilavfall väntas därför inte före valet till Europaparlamentet.

Avtal om ramförordningen för ekodesign kommer närmare

Ekodesignförordningen ska omfatta produktkategorier såsom diskmaskiner, tv-apparater, fönster och laddningsstationer för bilar. Syftet med förordningen är att energi- och resurskrävande produkter ska designas effektivt och framför allt förbättra deras hållbarhet, tillförlitlighet, återanvändbarhet, uppgraderingsbarhet och reparerbarhet. 

I början av december 2023 nådde det Europeiska rådet och parlamentet en provisorisk politisk överenskommelse till ett förslag till förordning. Huvudpunkterna i förordningen berör skapandet av ett harmoniserat ramverk för att definiera krav för angivna produktgrupper som bland annat återvinning, digitala produktpass eller förflyttning av varor inom landet. Vidare ska E-handelsplattformarnas skyldigheter harmoniseras genom bättre samarbete mellan medlemsstaternas marknadsövervakningsmyndigheter och lagen om digitala tjänster, för att säkerställa att europeisk lagstiftning efterlevs för produkter som säljs online.  Andra områden som berörs av förslaget är regleringar om förstörelse av textilier och skor.

Motorfordon kommer att undantas från detta förslag och även produkter som innebär konsekvenser för försvaret eller den nationella säkerheten.  

Med överenskommelsen mellan EU-rådet och parlamentet har ett stort steg tagits mot publiceringen av den nya ramförordningen för ekodesign. Båda kamrarna måste nu formellt komma överens. Sannolikheten för att denna nya förordning kommer att publiceras under våren har därför ökat.

Reformer för förbättrad insamling av elektronikavfall i Storbritannien

Myndigheten Defra i Storbritannien, som ansvarar för miljö, jordbruk och livsmedel, publicerade i slutet av december 2023 reformer som tillägg till den gällande lagstiftningen för insamling av elektroniskt och elektriskt avfall. 

Huvudmålet målet med förslagen är att inlämningen av elektriskt avfall ska bli mer tillgänglig för hushållen. De åtgärder som lades fram kommer införas från 2026 och berör insamling av elektriskt avfall direkt från hushåll över hela Storbritannien. Större återförsäljare ska ha insamling direkt i butik utan krav på att köpa ersättningsprodukt. Vidare ska återförsäljare och nätförsäljare hämta upp kasserade eller trasiga stora elektriska föremål, som kylskåp eller spisar, vid leverans av en ny. 

En annan viktig punkt är införandet av en separat kategori för vapes för att säkerställa att leverantörer av dessa produkter finansierar kostnaden för separat insamling och behandling när föremålen blir avfall. 

Slutligen finns planer på att utvidga skyldigheterna för insamling av elektroniskt avfall till att inkludera online marknadsplatser som Amazon. Detta skulle innebära att stora internationella leverantörer skulle vara tvungna att följa reglerna och inte bara inhemska företag.