Tillsammans med SEB bjöd Tysk-Svenska Handelskammaren in till en lunch i Göteborg den 26 november. Ämnet för dagen var SEB:s aktuella Nordic Outlook som presenterades av Robert Bergkvist, bankens chefekonom.

Ekonomin i OECD-länderna drivs av en relativt stark inhemsk efterfrågan som bland annat lyfts av centralbankernas stimulanspolitik. Därmed gynnas den arbetskraftsintensiva tjänstesektorn trots varningssignaler från tillverkningsindustrin som fortsätter visa svaghetstecken världen över, skriver SEB i sitt pressmeddelande.

Kinas inbromsning sätter negativa avtryck på global riskaptit, men förutsättningarna är goda för att förbättra tillväxten, menade Robert Bergkvist som inte helt litar på Kinas siffror. Men med en sexprocentig tillväxtökning höll inte Bjarne Holmqvist, ägare och styrelseordförande i Venmec AB tillika styrelseledamot i Tysk-Svenska Handelskammaren, med om att det är kris i Kina.

– Det finns strukturella problem i Kina, men för den som planerar att investera i Kina är det fortfarande goda tider, menade han.

Prispressen på råvaror och energi kvarstår, vilket skapar fokus på valuta hos centralbankerna. Samtidigt måste flera tillväxt- och oljeproducerande länder anpassa sig till lägre inkomstflöden och ompröva tillväxtmodeller och ekonomisk politik för att kunna finansiera sin offentliga sektor. BNP-tillväxten i OECD-området förväntas bli 2,4 procent både 2016 och 2017, en uppväxling från 2,1 procent för 2015.

Flyktingkris och terrorhot sätter politiska avtryck på EU-samarbetet

Trots stora orosmoln växer eurozonens ekonomi med 2,0 procent 2016 och 2,1 procent 2017, stimulerad av en svag euro och låga räntor. För Tyskland väntas en tillväxt på 2,1 procent under 2016 och 2,0 för 2017, enligt SEB.

Förutom Tyskland och Spanien visar nu också stora euroländer som Frankrike och Italien tillväxt, om än en svag sådan. Pågående flyktingkris och risker för eskalerande spänningar efter terrordåden i Paris innebär nya politiska utmaningar för EU- och eurosamarbetet. Sannolikt står vi nu inför mer gränskontroller och mindre rörlighet.

Än så länge är krisen främst av humanitär och politisk karaktär, inte ekonomisk, även om flera länder nu erbjuds möjlighet till mer flexibel tolkning av budgetregler, enligt Robert Bergkvist. Allt detta sker i ett läge där långsiktiga och grundläggande frågor är obesvarade om till exempel ekonomisk integration, politiska unionen och vilka anpassningar EU måste göra för att inte förlora Storbritannien.

Starkare svensk tillväxt men riskerna ökar snabbt

Pågående omfattande flyktingkris av historiska dimensioner sätter betydande avtryck i svensk ekonomi och politik, skriver SEB vidare i sitt pressmeddelande. Flyktingmottagandet kräver stora resurser som till största delen blir ofinansierade i budgetprocessen. På kort sikt uppstår en finanspolitisk stimulans som bidrar till att vi lyfter BNP-tillväxten för 2016 och 2017 med 0,8 och 0,3 procent­enheter till 3,6 respektive 2,8 pro­cent, enligt Bergkvist. 

Ett växande arbetskraftsutbud innebär att arbetslösheten börjar stiga igen under 2016 för att i slutet av 2017 ligga på cirka 7 procent. En starkare BNP-tillväxt kortsiktigt innebär likväl att den offentliga skulden, som andel av BNP, ligger stabilt nära 44 procent av BNP trots växande budgetunderskott.

För den svenska ekonomin som helhet ökar nu riskerna genom växande obalanser på bostadsmarknaden samt ökade påfrestningar på de offentliga finanserna. Bostadsbyggandet stiger snabbt (ger 1 procentenhet till BNP-tillväxten både 2016 och 2017) och byggsektorn går mot överhettning. Ändå gör den snabba befolkningstillväxten att bristen på bostäder blir än mer akut. Bopriserna stiger även 2016 trots väntade beslut om amorteringskrav och reducering av ränteavdragen. Först under 2017 planar bopriserna ut då Riksbanken inlett sin räntehöjningscykel, spår SEB.

 

Läs SEB:s hela pressmeddelande här.