Sverige är den ideala testmarknaden för innovation i Europa. Det sade Patrick Kabasci från tyska Fraunhofer-institutet för produktionsteknologi (IPT) när han exklusivt presenterade institutets internationella benchmarking-studie om Industrie 4.0 på ett seminarium på Tysk-Svenska Handelskammaren. Fraunhofer håller nu på att etablera ett forskningscentrum på KTH i Stockholm.

I uppdrag av den tyska regeringen har Fraunhofer-institutet för produktionsteknologi (IPT) med huvudkontor i västtyska Aachen genomfört en internationell benchmark om digitaliseringen av industrin. Även känd under det tyska namnet Industrie 4.0 gör den så kallade fjärde industriella revolutionen allt större framsteg runtom i världen. Inom ramen för ett välbesökt frukostseminarium presenterade IPT exklusivt studiens viktigaste insikter och utmaningarna för Tyskland och Sverige, följt av en paneldiskusson med representanter från Siemens, Bosch Rexroth, SAP och IPT.

Standardisering och datasäkerhet

– Industrie 4.0 står för det tyska sättet att förändra och digitalisera industrin. Vi pratar här inte om en fullständig automatisering av produktionen, utan om integrationen och samarbetet mellan människan och tekniken. Det centrala målet är en autonom kommunikation maskinerna sinsemellan samt med de anslutande produktionsprocesserna, inledde Patrick Kabasci från IPT sin presentation av studien.

För benchmarken genomförde över 50 experter från olika samhällsområden mer än 150 djupintervjuer i hela världen och gick igenom drygt 700 textkällor. Totalt tolv länder undersöktes angående deras styrkor och svagheter i samband med digitaliseringen. Här utkristalliserade sig några globala utmaningar: standardisering och datasäkerhet står överallt högt på agendan.

– Det som redan är verklighet i det privata livet, alltså att vi använder smartphones och laddar ner en allmänt tillgänglig app för att lösa ett specifikt problem – så långt har vi ännu inte kommit i produktionen. Men när man kommer att kunna använda samma tekniska lösningar för maskinell produktion lär entusiasmen för digitaliseringen inom produktionsområdet öka, förutspådde Karl Lindblom, vd på Bosch Rexroth Nordic, under paneldiskussionen.

Studien visar styrkor och svagheter

– Bara för några år sedan låg Tyskland långt efter vad gäller Industrie 4.0. Men med vetskapen om digitaliseringens betydelse tog den tyska regeringen i samarbete med alla involverade partner fram ett ramverk för en gemensam implementering. Och det är kommunikation som är nyckeln här. Tar man fram gemensamma standarder hjälper det särskilt små och medelstora företag att våga ta steget mot Industrie 4.0, sade Jannik Henser, chef för det nya Fraunhofer-centret på KTH (Joint Research Platform for Powertrain Manufacturing for Heavy Vehicles) som är planerat att öppna under mars månad.

IPT:s benchmarking-studie lyfter fram det befintliga teknologiska fundamentet som en av Tysklands stora styrkor i området. Jannik Henser betonade att tyskarna är djupt medvetna om att digitaliseringen av produktionen är extremt viktig och att dess fortsatta utveckling inte går att stoppa. Enligt studien säkrar det goda läget på arbetsmarknaden och det duala systemet för yrkesutbildningar dessutom försörjningen med välutbildad arbetskraft.

Utmaningar för Tyskland är de höga kraven på datasäkerhet samt en bristande innovationslust i det digitala området. Den allt mer intensiva globala konkurrensen, individualiseringen av kundbehoven, den snabba tekniska evolutionen och de därav resulterande nya affärsmodellerna är dock utmärkta drivkrafter för att bemöta dessa utmaningar, konstaterar studien.

Sverige är redo för Industrie 4.0

För Sveriges del ser Fraunhofer-studien styrkor i de ofta platta hierarkierna i näringslivet, den flexibla arbetskulturen och framför allt i svenskarnas entusiasm för ny teknik. Landet är en perfekt testmarknad för innovativa idéer, visar studien. Dessutom anses även det mer resultat- än processinriktade svenska arbetssättet som en bra grogrund för Industrie 4.0.

– Sverige är absolut redo för Industrie 4.0 men har tappat lite när det kommer till samarbetet mellan företag och offentliga institutioner. Intresset för teknik som kan användas för produktion är kanske inte lika stort i Sverige som det är i Tyskland, sade Thomas Stetter, sektorchef industri på Siemens AB.

Just det bristande samarbetet mellan näringslivet och universiteten lyfter även IPT-studien fram som en av Sveriges svagheter i samband med digitaliseringen.

– Det vore bra att utveckla ett gemensamt ramverk. Den svenska regeringen skulle kunna lyfta fram och marknadsföra digitaliseringens betydelse mer, anmärkte Stefan Frank, Industrie 4.0-expert på SAP.

Mer samarbete med alla partner

Christina Nordin, departementsråd och avdelningschef Näringsliv och villkor på Näringsdepartementet, tog upp detta ämne i sina avslutande kommentarer om studien och paneldiskussionen. Hon berömde tajmingen med seminariet – bara två veckor efter att regeringen hade presenterat sin egen nyindustrialiseringsstrategi.

– Att förmedla digitala kunskaper på bred front, även hos de minsta företagen, ser vi som en av de största utmaningarna. Det handlar om att utveckla nya färdigheter och därmed säkra arbetskraftsbehoven, sade Christina Nordin.

Sina krav på en enhetlig infrastruktur för digitaliseringen, med gemensamma regler och ett ramverk, ser hon bekräftat i studien. Sveriges styrkor passar till Industrie 4.0, anser hon.

– Den tyska strategin är en ständig inspirationskälla för oss. Det står klart för oss att vi måste involvera alla våra myndigheter, branschorganisationer, företag och regionala aktörer. Industrie 4.0 kommer att föra med sig många nya affärsmodeller som vi snabbt måste förbereda oss för, sade Christina Nordin.

Regeringen kan nu med hjälp av sin presenterade strategi marknadsföra begreppen digitalisering och Industrie 4.0 bredare, men detta kan enligt departementsrådet huvudsakligen leda till aha-upplevelser. Stegen till att utveckla och ställa om till en digital produktion och ett digitalt samhälle måste företagen och forskarna ta, avslutade Christina Nordin.