Svenska beslutsfattare inom politik och näringsliv sneglar gärna på tyska lösningar som lärlingssystemet för att få fler unga människor i arbete. Men lärlingssystemets popularitet minskar nu i Tyskland, skriver vår vd Ralph-Georg Tischer på SvD Brännpunkt idag.
 

Ungdomsarbetslösheten i Sverige har länge varit hög och Tyskland har ofta lyfts fram som ett föregångsland inom området. Tyskland har i dag lägst ungdomsarbetslöshet i hela EU, Sveriges är högst i Norden.

Inte konstigt alltså att svenska beslutsfattare inom politik och näringsliv sneglar på tyska lösningar för att få fler unga människor i arbete. Lärlingssystemet med sina ”duala utbildningar” som är förlagda till både företag och statliga yrkesskolor och som till stora delar bekostas av näringslivet har varit i fokus under senare år.

Men förändringar i samhället påverkar det tyska lärlingssystemet och i det långa loppet hela näringslivet.

34 000 tomma lärlingsplatser förra året

Bara under 2013 har 34 000 lärlingsplatser stått tomma i Tyskland. Antalet nya lärlingskontrakt som slöts under året nådde en bottennotering. Samtidigt låg antalet studenter på en ny rekordnivå: drygt 2,3 miljoner tyskar var inskrivna på högskolor och universitet, nästan 700 000 fler än i början av 2000-talet. Mer än hälften av eleverna i varje årskull börjar numera studera.

Liknande tendenser till en ökad akademisering finns även i Sverige. Andelen gymnasieelever som läser ett yrkesprogram har sjunkit de senaste åren medan allt fler går högskoleförberedande program. Även antalet sökande till högskolorna har visat en stigande trend. De som studerar gör det allt oftare direkt efter skolan.

I Tyskland slår nu experter och företrädare för näringslivet larm: akademiseringen ”till varje pris” riskerar att skada landets ekonomi. Många företag kommer att få svårt att rekrytera kvalificerad arbetskraft i framtiden när allt färre – och framför allt färre duktiga elever – vill utbilda sig till yrkena som behövs. Dessutom visar siffrorna att många av dem som börjar på högskolan inte klarar kraven. Var fjärde student i Tyskland avbryter sina studier före examen. Efter avhoppet har de ingen yrkesutbildning alls och därför extra svårt att hitta jobb.

Låg status och dåliga karriärmöjligheter

Men varför har lärlingssystemet, som så många andra länder ser som ett föregångsexempel, blivit så impopulärt i Tyskland? Experter från både forskning och näringsliv är eniga om att problemen beror på att många upplever att en yrkesutbildning för med sig låg status, blygsamma karriärmöjligheter och låg inkomst. Har man varit lärling kan man fortfarande vidareutbilda sig, starta eget eller byta bana senare, men vägen dit kan vara krokig, dyr och ta lång tid. Söker man ett nytt jobb efter många år inom yrket kan man bli bortsorterad redan i ansökningsprocessen när man inte har gått på gymnasiet eller läst på högskolan – även om man har rätt kompetens. Därför satsar många hellre direkt på en akademisk bana.

Lärlingsfrågan har nu nått den offentliga debatten i Tyskland. Ordföranden för de tyska industri- och handelskamrarnas paraplyorganisation DIHK, Eric Schweitzer, kräver att samhället ska återge yrkesutbildningar det värde de egentligen har. Hantverksförbundet klagar över för lite uppskattning för lärlingarna och deras arbete. Och Tysklands största söndagstidning, Bild am Sonntag, frågar i en stor artikel: ”Varför är en student mer värd för oss än en lärling?”

Utvecklingen värd att beakta i Sverige

Allt detta tål att tänka på när man vill öka antalet lärlingar i Sverige. Ger man utbildningarna tillräckligt hög status? Vad kan en lärling göra med sin utbildning? Vill staten satsa på detta eller bara på högskoleutbildningar? Ämnet kommer vi att diskutera i Almedalen i år.

Tyskland och Sverige är ganska lika varandra när det gäller den ekonomiska strukturen. Industrin är fortfarande kärnan i båda ländernas näringsliv. Dessa företag behöver kvalificerad arbetskraft. Men jämfört med Tyskland, vars befolkning minskar, har vi snarare ett lyxproblem i Sverige. Här finns en växande befolkning med många ungdomar att utbilda och leda in i arbetslivet. Ett lärlingssystem kan fylla denna funktion, men det måste ha rätt ramar, och både politiken och näringslivet måste vilja satsa på det.

Ralph-Georg Tischer
vd, Tysk-Svenska Handelskammaren