Sverige ligger i framkant i utvecklingen mot en fossilfri välfärdsnation. Detta var näringslivsföreträdare och politiker på seminariet ”Vad krävs för att utveckla en icke-fossil material- och råvaruindustri i Sverige?” som arrangerades av Tysk-Svenska Handelskammaren och kemikoncernen BASF i Stockholm i onsdags överens om. För att stimulera omställningen behövs dock utveckling av helt ny teknik, ett europeiskt regelverk och en attityd som fokuserar på möjligheter istället för hinder.

Den linjära ekonomin där tillverkande företag använder sig av resurser, tillverkar produkter och sedan gör sig av med dem håller på att förändras. Kvällens huvudtalare Andreas Bode, Program Leader Carbon Management R&D på BASF, betonade att kemiindustrin och dess produkter behövs för att göra utvecklingen mot den hållbara ekonomin möjlig.

– Vi på BASF har lyckats minska utsläppet med hälften sedan 1990 samtidigt som vi fördubblade produktionsvolymen. Det finns inte många andra branscher med motsvarande siffror. Det är viktigt att ta ansvar för alla stegen i värdekedjan, och just nu fokuserar vi på produktionen, berättade Andreas Bode.

Ny teknik nödvändig

BASF håller bland annat på att utveckla en teknik för att använda plastavfall som resurs för nya produkter. BASF:s utsläpp kommer till en stor del från egna kraftverk. Trots effektiva, moderna gaskraftverk som används för att skapa el och ånga står de för ungefär hälften av BASF:s totala utsläpp.

– För att kunna minska utsläppen kraftigt framöver behöver vi utveckla helt ny teknik och nya innovationer. Vi tror att det kommer att ta fem till 15 år. Därför har vi satt målet att hålla våra utsläpp stabila till 2030 samtidigt som vi fortsätter att växa, sa Andreas Bode.

Internationellt ses Sverige som en pilotregion för biobaserad ekonomi. Varför det är så förklarades av René Backes, New Business Development Specialist på BASF.

– Sverige och Skandinavien ligger fem till tio år före Tyskland vad gäller biobaserad ekonomi. Den svenska ekonomin är stark och stabil, lagom stor och stark förankrad i skogsindustrin. Dessutom är svenskarna öppna för att testa hållbara innovationer. Ny hållbar teknologi från Sverige kan då vara en förebild för resten av världen, menade René Backes.

Konkurrenskraft driver klimatarbetet

Sverige har bra förutsättningar för att bli världens första fossilfria välfärdsnation. Enligt Svante Axelsson, nationell samordnare på initiativet Fossilfritt Sverige, krävs dock ett nytt politiskt ramverk. Tidigare i höst överlämnade han ett 27-punktsprogram från den svenska industrin till regeringen med förslag på åtgärder för en ökad fossilfri konkurrenskraft.

– Vi tror att världen kommer att förändras när man får se att det är ganska njutbart att vara fossilfri. På klimatförhandlingarna fördelar man bördorna, men vi vill fördela möjligheterna. Det är konkurrenskraftsfrågan som driver klimatarbetet i Sverige. Det finns 13 branscher som säger att vi måste öka tempot för att gynna affärerna, inte bara miljön. Det krävs att politiken levererar helt nya reformer, efterlyste Svante Axelsson.

"Dessutom är det extremt viktigt med de tysk-svenska kontakterna. När fyra parlamentariker samlas så här borde tre av oss i alla fall prata tyska."

Vid efterföljande paneldiskussion med fyra riksdagsledamöter diskuterades vilka långsiktiga politiska spelregler som måste skapas för att stimulera omställningen till en ny icke-fossil material- och råvaruindustri.

– Det finns väldigt många aspekter av den biobaserade ekonomin. Vi som politiker måste prioritera tillståndsprocesserna och få fram de långsiktiga spelreglerna i dialog med branscherna. Vi måste ha ett stabilt regelverk och Sverige får inte ha för mycket särregler om vi ska ge industrin bra förutsättningar för omställningen. Dessutom måste vi koppla in forskningen mycket mer och se till att den omsätts i fler innovationer som på så sätt kan stötta industrin, sa Betty Malmberg (M), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet.

Europeiska regleringar viktiga

– Vi behöver sluta plast-loopen. Det görs investeringar i Norge och vi behöver fundera även i Sverige på hur kan vi få ut råvaran på ett annat sätt än idag. Då skulle vi verkligen kunna sluta cirkeln, sa Marlene Burwick (S), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet. (BASF har genom en investering i norskt energiteknikföretag utvecklat en metod för kemisk återvinning av plast. Anläggningen finns i danska Skive. Reds. anm.)

– Det krävs ett fast ramverk för den biobaserade cirkulära ekonomin så att vi kan gå vidare från energi och drivmedel till att kunna tillverka produkter av bioråvaran. I Sverige är vi dåliga på att skala upp våra innovationer. Det måste vi bli bättre på för att stödja kemiindustrin. I vissa områden är det bra att ha EU-regleringar som bottenplatta som vi kan bygga på med nationella regleringar. Dessutom är det extremt viktigt med de tysk-svenska kontakterna. När fyra parlamentariker samlas så här borde tre av oss i alla fall prata tyska, menade Magnus Ek (C), suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet.

Vi behöver teknikoptimister

– Vi behöver enas i Europa kring vilken teknik vi ska satsa på. Det är viktigt att vi är teknikoptimister och tror på att vi kan klara omställningen. Ska vi bygga omställningen på ångest, skam och skuld kommer vi inte framåt. Vi kan se att vi kan klara det, sa Kjell-Arne Ottosson (KD), suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet.

Med innovativa företag som utvecklar tekniken och politiker som tar sig an utmaningarna kan en positiv berättelse spridas i Sverige kring utvecklingen av ett hållbart samhälle, sammanfattade kvällens moderator Thomas Malmer diskussionen.

– I Norden finns en can-do-attityd. Vi kan se till att omställningen verkligen äger rum. Men det krävs att vi tänker värdekedjor och ser möjligheter, inte hinder, avslutade Mark Meier, vd för BASF Norden och Baltikum.

 

Seminariet ägde rum inom ramen för German Swedish Tech Forum, som invigdes i januari 2017 av Angela Merkel och Stefan Löfven och som är en innovationsplattform med syfte att öka samarbetet mellan industriföretag i Tyskland och Sverige. Bakom initiativet står Tysk-Svenska Handelskammaren och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).