I juni 2011, tre månader efter katastrofen i Fukushima, tillkännagav den tyska regeringen att man skulle satsa på en "Energiewende" och avveckla kärnkraften. Strax därefter stängdes åtta tyska kärnkraftverk. Det finns en bred konsensus i det tyska samhället och de viktigaste partierna är överens: 2022 ska Tysklands elförsörjning vara fri från kärnkraft och till stor del komma från förnyelsebara källor.

Energiewende kallas övergången från fossila bränslen och kärnkraft till en mer hållbar energiförsörjning. Förnybar energi ska användas inom områdena el, värme och trafik. Detta innebär en utbyggnad av vind-, sol-, bio-, hydro- och geotermisk energi samt vattenkraft. Tysklands stora mål med Energiewende, vid sidan om utbyggnaden av förnybar energi och avvecklingen av kärnkraften, är energieffektivisering och en minskning av koldioxidutsläppen.

Men inte bara utomlands finns kritiska röster om den planerade energiomställningen. Även i Tyskland debatteras problemen som uppstår med Energiewende. Det finns olika politiska åsikter om hur man kan utveckla förnybara energier, öka energieffektiviseringen och spara el.

Tyskland exporterar både el och problem till grannländerna

När Energiewende kom till trodde många att elförsörjningen skulle bryta ihop i och med stängningen av de åtta första kärnkraftverken. Men motsatsen har hänt. Tyskland producerar nu för mycket energi och har inte tillräckligt med möjligheter att spara den, eftersom tekniken till detta saknas. Men vad händer med överskottselen?

I den tyska dokumentärfilmen Experiment Energiewende - Deutschlands einsame Revolution förklaras lösningen på överskottsproblemet på följande sätt: Elen som är för mycket att hantera i det tyska elnätet skickas till grannländerna, som följaktligen står inför samma problem som Tyskland hade förut: ett elöverskott. Grannländerna måste nu hantera trycket som det tyska elnätet inte klarar själv och integrera det i sina egna elnät. Tyskland exporterar alltså inte bara el till grannländerna utan också problem.

Rainer Baake, då direktör på tankesmedjan Agora Energiewende, säger i dokumentären att den nuvarande infrastrukturen måste anpassas till energiomställningen. Det vill säga, det tyska elnätet behöver byggas ut för att garantera en utjämning både inom Tyskland och i övriga Europa.

Svårigheter med energiomställningen

• Har ska man klara sig utan kärnkraft och hitta en hållbar lösning för elförsörjningen?
• Hur undviker man flaskhalsar i elnätet och elförsörjningen?
• Hur minskar man koldioxidutsläppen under omställningen?
• Hur gör man med det radioaktivt avfallet?
• Hur lagrar man elen som, i alla fall under vissa perioder, inte behövs direkt?

Förnybar energi och energieffektivisering

FÖRNYBAR ENERGI: EEG-lagen (lagen om förnybar energi) garanterar utbyggnaden av förnybar energi och lägre kostnader för teknik. Därmed är den ett av de viktigaste redskapen för Energiewende. Vind- och solenergi blir allt mer framgångsrika och ersätter redan de åtta kärnkraftverk som stängdes 2011. 2050 ska 80 procent av elförsörjningen komma från förnyelsebara källor. För tillfället ligger siffran på cirka 23 procent.

ENERGIEFFEKTIVISERING: Att spara energi och använda den så bra som möjligt går hand i hand med ökad energieffektivisering. Ansträngningarna för en mer effektiv energianvändning omfattar byggnader, industri och hushåll med fokus på såväl el som värme och kyla. Att förändra den nuvarande värmemarknaden är en viktig del av Energiewende. Målet för 2050 är att nå ett klimatneutralt byggnadsbestånd. Det betyder att energiförbrukningen i byggnader ska sänkas. Samtidigt behövs en vidareutveckling av förnybara energier så att de kan användas för att värma upp byggnader.

Mer information om Tysklands Energiewende

Tyska regeringen om Energiewende

Dokumentärfilmen Experiment Energiewende - Deutschlands einsame Revolution  (på tyska)